Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

14 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [20655]

Fråga:
Hej!

Hur räknar man ut planeters eller andra himlakroppars lägen i rymden vid en viss tidpunkt i framtiden?
/Per Å, Kalmar

Svar:
Det beror på vad du skall ha lägena till och vilken precision som krävs.

Den grundläggande metoden är att från uppmätta positioner/hastigheter beräkna påverkan från solen och andra planeter genom Newtons gravitationslag. Med moderna snabba datorer kan man bestämma lägen med god precision ganska långt framåt (och bakåt) i tiden. Observera att när det gäller tider längre än några miljoner år så är planetbanorna kaotiska se fråga 17160 .

I praktiken utgår man ofta från kända banelement som definierar Kepler-banan, se Orbital_elements . Detta beskrivs detaljerat (och inte helt lätt) i länk 1 och 2.

Om man behöver positionerna för observationer är det enklast att använda något planetarieprogram, t.ex. Stellarium eller Sky View Café .

Se även fråga 2450 .
/Peter E

Nyckelord: planet [14];

1 http://www.stjarnhimlen.se/comp/ppcomp.html
2 http://aa.quae.nl/en/reken/hemelpositie.html

*

Universum-Solen-Planeterna [20130]

Fråga:
Varför blev planeterna runda?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför blev planeterna runda ? Varför inte ovala, fyrkantiga eller som dom trodde förr, platta?
/Sofie J, Landskrona

Svar:
Därför att definitionen av en planet kräver att den skall vara nära klotformig, se fråga 14788 .

Detta är naturligtvis bara en formellt skäl, det fysikaliska ges i fråga 888 .

Jag vet inte om man förr funderat på planeternas form, jag tror Ptolemaios ansåg att de var perfekta sfärer. Kepler försökte emellertid bygga upp planeternas banor i solsystemet med hjälp av Platonska kroppar Platonic_solid#History , se nedanstående figur. Det gick inget vidare, men hans tre lagar fungerade mycket bättre.



/Peter E

Nyckelord: planet [14]; solsystemet [7]; planeters form [3];

*

Universum-Solen-Planeterna [20128]

Fråga:
vem och när upptäcktes Merkurius?
/Talha Ö, al- azhar, stockholm

Svar:
De fem klassiska huvudplaneterna Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturrnus är synliga med blotta ögat, så de är kända sedan vad man kallar "urminnes tider". Mercury_(planet)#Observation_history är en mycket bra sammafattning av observationer av Merkurius.

Se även länk 1 nedan.
/Peter E

Nyckelord: planet [14];

1 http://nineplanets.org/mercury.html

*

Universum-Solen-Planeterna [19944]

Fråga:
Såg vid 04.00 tiden en fantastisk synbild. Mars, Jupiter och Venus stod som en nära hop tillsammans i öster. Hur vanligt är detta fantastiska skådespel ?, och är det återkommande ?,26 okt 2015. Ekerö utanför Stockholm.
/shering h, Ekerö Sverige

Svar:
Länk 1 beskriver vad du såg.

Tre huvudplaneter mycket nära varandra är ganska ovanligt. Det finns en lista på tvåplanets-konjunktioner i List_of_conjunctions_(astronomy) .

Med appen Sky View Café kan du ta fram alla möjliga himlafenomen. Bilden nedan visar vad du såg klockan 0400. I fråga 2764 finns en superkonjunktion som kommer 2040.



/Peter E

Nyckelord: planet [14];

1 http://www.skyandtelescope.com/astronomy-news/observing-news/venus-jupiter-conjunction-this-weekend-with-mars-too/

*

Universum-Solen-Planeterna [19826]

Fråga:
Finns det en minimistorlek för att en planet skall kunna ha en drabant/måne?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Pluto har "degraderats till dvärgplanet". Likväl är den stor nog att ha en måne, Charon. Finns det en minimistorlek för att en planet skall kunna ha en drabant/måne?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.

Pluto har till och med fem månar, men månar är inget kriterium för att vara en planet. Pluto blev därför degraderad till "dvärgplanet", se fråga 14788 .

Proben Rosetta är en konstgjord satellit som kretsar kring en kometkärna som är några km i diameter, se fråga 19567

Det finns i princip ingen gräns för hur liten massa centralkroppen skall ha för att kunna ha en satellit. Många av asteroiderna har satelliter som säkert är andra infångade asteroider. Dessa system är ganska instabila eftersom satelliten kan frigöras om en annan asteroid kommer nära.

Det avgörande är att gravitationen från centralkroppen måste dominera över eventuella störningar för att satelliten skall förbli i sin bana.

Se även Natural_satellite och List_of_natural_satellites#List .
/Peter E

Nyckelord: planet [14]; satellitbana [10];

*

Universum-Solen-Planeterna [19426]

Fråga:
Hej, jag jobbar med ett arbete om Saturnus och undrar hur man får fram vad planeten eller dess ringar är uppbyggda av? Och hur forskningen kring planeten ser ut (hur de går till väga)?!
/Erica A, Ugglum, Sävedalen

Svar:
De mest detaljerade resultaten kommer från rymdsonder som sänts ut för att studera bland annat Saturnus. De viktigaste sonderna är Voyager (se Voyager_program ) och Cassini (se Cassini–Huygens ).

Sonderna innehåller många olika instrument, men för studier av ringarna är mätning i ultraviolett/synligt ljus/infrarött av reflekterat solljus de viktigaste.

Se vidare Saturnus´ ringar , Saturnus_ringar , Rings_of_Saturn#Physical_characteristics och länk 1/2.

Den engelska Wikipedia-artikeln Saturn är utmärkt och innehåller säkert mer än vad du behöver för ditt projekt. När det gäller planetens inre struktur förlitar man sig på spektroskopiska studier, bestämning av massan och kända fysiska egenskaper hos ingående ämnen som ingår i modellberäkningar.



/Peter E

Nyckelord: Saturnus´ ringar [5]; planet [14];

1 http://voyager.jpl.nasa.gov/science/saturn.html
2 http://www.nasa.gov/mission_pages/cassini/main/

*

Universum-Solen-Planeterna [18495]

Fråga:
Hej! Vi undrar vad som är den största skillnaden mellan en stjärna och en planet? Och sen har vi en fråga till, vad tycker du är den största obesvarade gåtan inom stjärnor? Skulle vara tacksamma om du kunde svara ganska fort, vi är väldigt nyfikna om det här med stjärnor!
/Charlotta och Moa J, Linköping

Svar:
Hej Charlotta och Moa! En stjärna är en kropp som huvudsakligen består av väte och helium och som är tillräckligt stor för att temperaturen i centrum gör kärnreaktioner möjliga.

Wikipedia säger:

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen.

En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning. Om massan är så stor att kärnfusion sker, så räknas himlakroppen dock som stjärna och inte planet. Se fråga 14788 .

Även om vi bara har kunnat studera stjärnor på avstånd så förstår vi tack vare våra kunskaper i fysik ganska väl hur de fungerar. Jag kan inte komma på något specifikt problem med stjärnor, men det mest aktuella problemet man sysslar med är att upptäcka planeter kring andra stjärnor (s.k. exoplaneter) för att kunna förstå exakt hur planetsystem bildas.

Se vidare stjärnors utveckling .
/Peter E

Nyckelord: planet [14]; exoplaneter [13]; stjärna [3];

*

Universum-Solen-Planeterna [17160]

Fråga:
Hur kan planeterna hålla sig kvar i stabila banor runt solen i många miljarder år?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur kan planeterna hålla sig kvar i stabila banor runt solen i många miljarder år? Vet man någonting om detta egentligen? Är t ex Jordens medelavstånd till solen alltid detsamma, eller har det alltid varit detsamma.

Jag vet t ex att Månens medelavstånd till Jorden långsamt ökar och att Månen till slut kommer att lämna sin bana runt Jorden och att detta beror på energiförluster som orsakas av tidvatteneffekterna på Jorden.

Jag tänker mig att när gravitationskrafterna håller kvar en planet i en bana runt solen så måste det ju vara ett instabilt system där minsta rubbning kommer att få planeten att antingen falla in mot solen eller falla ifrån den, först långsamt sedan allt snabbare. Det borde ju vara ungefär som att försöka ställa en rak pinne så att den balanserar rakt upp och förblir stående, kanske inte för alltid men åtminstone för en mycket lång tid, där den minsta lilla rubbning i balansen gör den instabil och pinnen faller till marken.

Ett annat liknande exempel är elektronernas banor runt en atomkärna som ju måste vara mycket stabil. I detta fall känner jag till en förklaring till att elektronbanan förblir stabil, nämligen att när elektronen, som ju har en massa, rör sig runt atomkärnan så är detta en accelererad rörelse och när en massa accelereras så sänds en vågrörelse ut pga den sk partikeldualismen och elektronen bildar en sk stående våg i sin bana runt atomkärnan och att det är denna stående våg som gör elektronbanan stabil.

Finns det något liknande fenomen när det gäller en planetbana runt solen? Kan det vara ett slags samspel mellan planeterna där de påverkar varandras banor med gravitationskrafterna som skapar en stabilitet i de olika planeternas banor runt solen?

Har jag lyckats beskriva mina frågor tillräckligt bra för att det skall framgå tillräckligt tydligt vad jag egentligen frågar efter? Är mitt resonemang, eller mina föreställningar, felaktiga på något sätt?
/lars e

Svar:
Den grundläggande anledningen till planetsystemets stabilitet är att planetbanorna är utspridda och ganska cirkulära. Det är alltså viktigt att stora planeter inte kommer för nära varandra. Det är även viktigt att förhållandet mellan omloppstider inte är hela tal - då kan man få stora effekter pga s.k. resonanser.

Månens rörelse bort från jorden beror som du säger på tidvattnet, se fråga 8359 .

Från geologiska data kan vi säga att jordens bana varit mycket stabil i miljarder år - det har t.ex. funnits vatten och enkelt liv i c:a 3.5 miljarder år (solsystemet är c:a 4.5 miljarder år gammalt). Jordens medelavstånd till solen har alltså varit mycket stabilt. Däremot varierar excentriciteten (hur avlång banan är) pga störningar från jätteplaneterna Jupiter och Saturnus. Denna ändring i excentricitet är antagligen den dominerande orsaken till att vi får istider med ganska jämna mellanrum, se fråga 830 .

Även om man mätt upp planeternas banor och massor ganska exakt, så är det inte ett trivialt problem att beräkna hur stabilt systemet är, eftersom det faktiskt på längre sikt är ett kaotiskt system (se kaos ). Systemet är alltså i princip oförutsägbart eftersom en liten variation i ingångsvärdena kan medföra stora skillnader i sluttillståndet.

Som solsystemet ser ut i dag så är det emellertid ganska stabilt. Antingen har det bildats på det sättet eller så har de planeter som från början "ställde till problem" kastats ut ur solsystemet eller kastats in i solen. Om ett större objekt (jordstorlek) skulle komma in i det inre solsystemet skulle situationen kunna bli besvärlig eftersom de inre planeternas banor skulle störas. Detta är emellertid mycket osannolikt på kort sikt (miljoner år) - de enda objekt som kommer in i det inre solsystemet utifrån är kometer. Dessa har så liten massa att allt utom en direkt kollision är ofarligt.

Bilden nedan (från Wikimedia Commons, länk 1) visar resultatet av räkningar på solsystemet. Man har gått 10 miljarder år tillbaka (helt teoretiskt naturligtvis eftersom solsystemet existerat i mindre än 5 miljarder år) och 15 miljarder år framåt i tiden. För varje planet plottas excentriciteten hos banan - egentligen maximum under varje 10 miljon år. Eftersom systemet är kaotiskt är det inte direkta förutsägelser som plottas - det är vad som sannolikt skulle kunna hända. För lite annorlunda startvärden skulle detaljerna i plottarna (var topparna ligger) kunna vara annorlunda.

Som synes händer inget med de stora planeterna, men de minsta huvudplaneterna uppvisar ett mycket intressant beteende. Merkurius' bana får en excentricitet som skulle göra kollisioner mellan Merkurius och Venus möjliga. Mars påverkas ganska mycket, medan Venus och jorden inte påverkas särskilt mycket. Intressant är emellertid att Venus och jorden tycks ändra excentricitet i takt med varandra!

Dina funderingar om elektroner i atomer är inte korrekta. För det första är det inte bra att föreställa sig att elektronerna rör sig i banor runt kärnan som planeter runt solen. Det är bättre att föreställa sig att att elektronens position styrs av ett "sannolikhetsmoln", se fråga 13733 . För det andra så är de lägsta tillstånden stabila - det finns enligt kvantmekanikens lagar inget lägre tillstånd att hamna i och energins bevarande vill vi inte ge upp!

Se även fråga 108 , fråga 16606 och länkarna nedan.



/Peter E

Nyckelord: solsystemet [7]; kaos [3]; planet [14];

1 http://www.scholarpedia.org/article/Stability_of_the_solar_system
2 http://www.pnas.org/content/98/22/12342.full

*

Universum-Solen-Planeterna [17072]

Fråga:
Hej! Jag skulle vilja veta veta lite mer om planeten Mars, lite snabbfakta och viktiga händelser eller något liknande. Jag skulle vara jättetacksam för svar. :)
/Lisa I, Jokkmokks Östra, Jokkmokk

Svar:
Lisa! Det finns mycket information om planeter på webben. Wikipedia är en bra utgångspunkt: på engelska Planet och på svenska Planet . Där finns länkar till information om alla planeterna.

När det gäller numeriska data (storlek, bana, atmosfär mm) är NASAs Planetary Fact Sheets en mycket bra och tillförlitlig källa.

NASAs Planetary Photojournal innehåller massor av bilder på planeter. Fler bilder och bra text (på engelska): Views of the Solar System och The Nine Planets .
/Peter E

Nyckelord: planet [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [15489]

Fråga:
Hej! Jag undrar om det verkligen existerar en planet som heter bland annat Nibiru? Man har hittat gamla Egyptiska bilder på en mystisk planet. Dom påstår att den är längre bort än vad Pluto är och vars storlek nästan som Jupiter. 2012 kommer den vara så nära Jorden att den kommer skapa problem. Vad skulle hända på Jorden om en planet lika stor som Jupiter är i närheten av oss? Om planeten nu finns, vart är den och i vilken hastighet kommer den i. Skulle vara jätte tacksam för erat svar! Med vänlig hälsning Micke
/Micke S, Ingen, Karlskoga

Svar:
Vi besvarar normalt inte anonyma frågor, men gör ett undantag eftersom frågan väl illustrerar hur man söker och utvärderar information. Vi börjar med att söka efter Nibiru med Google. De första tre träffarna är

http://worldsecrets.wordpress.com/2007/09/16/planet-x-nibiru-armageddon/
http://ungdomar.se/forum.php?thread_id=174274 och
http://sydnet.net/ctj/nebiru.htm

Ingen uppenbarligen vederhäftig källa av döma av webbadresserna. Till de tillförlitliga skulle jag i första hand räkna NASA, astronomiska institutioner vid stora universitet, kända vetenskapliga sällskap och respekterade tidsskrifter. En snabbkoll på länkarna uppvisar typisk UFO/domedags/astrologi jargong.

Wikipedia har inte alltid helt rätt, men har å andra sida sällan helt fel eftersom den ständigt bevakas av nördar (i positiv bemärkelse) som vet allt inom sitt intresseområde. Så låt oss kolla engelska Wikipedia. En sökning ger Nibiru . Här finns en vidarelänk till Nibiru_(hypothetical_planet) . Artikeln är markerad med varningen att innehållet är kontroversiellt.

Planeten Nibiru har hittats på av Zecharia Sitchin utan några som helst vetenskapliga belägg. Se Zecharia_Sitchin för en mycket bra och balanserad artikel som citerar källor både för och emot ZS. Man kan fråga sig varför hittar man på sådant här? Antagligen för pengar och berömdhet - folk gör de konstigaste saker för detta!

En jupiterstor planet nära jorden skulle betyda slutet för allt liv på jorden - jorden skulle antingen kastas in i solen eller ut i yttre solsystemet. Men det händer inte för det finns ingen sådan planet!

Se även länk 1 och 2 nedan.
/Peter E

Nyckelord: vetenskaplig metod [18]; Wikipedia [4]; planet [14];

1 http://www.nasa.gov/topics/earth/features/2012.html#nibiru
2 http://www.youtube.com/watch?v=tf3jPtaq9Q4

*

Universum-Solen-Planeterna [14966]

Fråga:
Vad är egentligen Merkurius' rotationstid?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Vi är ett gäng med femteklassare från Bjärred som håller på att forska om planeterna. En fråga som förbryllar oss är att det i vissa böcker står att ett dygn på merkurius är 176 jorddygn och i vissa 87 dygn, i vissa 58 dygn. Eftersom skillnaderna är så stora så blir vi tveksamma till vad som är rätt, kan ni hjälpa oss med det? Vad är det egentligen? Hur lång tid tar det egentligen för Merkurius att rotera runt sin egen axel?
/Anna, Rita, Johanna , Bjärehovskolan, Bjärred

Svar:
Hej planetforskarna Anna, Rita, Johanna!

Det kan tyckas konstigt, men det beror på vad man menar, dvs roterar i förhållande till vad. För det första måste 87 dagar vara fel. Det är nog en gammal uppgift från när man trodde att Merkurius hade s.k. bunden rotation, dvs alltid vände samma sida mot solen. Då blir rotationstiden lika med den tid det tar Merkurius att gå runt solen.

Tabellen nedan från länk 1 ger de i sammanhanget intressanta uppgifterna för Merkurius och Jorden.

Orbital parameters
                                   Mercury        Earth   Ratio (Mercury/Earth)
Sidereal orbit period (days)        87.969       365.256      0.241
Sidereal rotation period (hrs)    1407.6          23.9345    58.785      
Length of day (hrs)               4222.6          24.0000   175.942

Första raden ger den tid det tar att gå runt solen i förhållande till stjärnorna. Det är lite mer än 365 dagar för jorden (ett år) och 88 dagar för Merkurius.

Andra raden ger rotationstiden i förhållande till stjärnorna och den tredje i förhållande till solen. Om vi först tittar på jorden så är rotationstiden i förhållande till stjärnorna lite kortare än i förhållande till solen. Det är visserligen bara en skillnad på 0.0655 timmar (knappt 4 minuter). Anledningen till detta är att medan jorden roterar ett varv i förhållande till stjärnorna så rör den sig även i sin bana åt samma håll som den roterar. När jorden då efter ett dygn kommer tillbaka till samma punkt i förhållande till stjärnorna så har solen flyttat sig lite "bakåt". Så jorden behöver ytterligare 4 minuter för ett varv i förhållande till solen. Se animering under länk 2.

Gör en modell av det hela med solen som en tennisboll och jorden som en pingpongboll. För pingpongbollen runt tennisbollen moturs (vi ser då jorden och solen från norra himmelspolen) samtidig som du roterar pingpongbollen moturs. Ta en fix punkt i rummet för att representera riktningen till en stjärna. Ni bör av detta kunna dra slutsatsen att rotationstiden i förhållande till sjärnorna är kortare än rotationstiden i förhållande till solen.

Eftersom Merkurius roterar långsamt (59 jorddygn i förhållande till stjärnorna) men har en kort omlopptstid kring solen (88 dygn) blir det mycket stor skillnad mellan de olika rotationstiderna. När Merkurius roterat ett varv så har den nästan gått ett varv kring solen och det tar lång tid innan rotationen hinner i fatt solen. Merkurius soldygn blir därför så långt som 176 jorddygn.

Nedan visas en bild på Merkurius sammansatt av flera fotografier tagna från en rymdsond. Som synes ser den nästan ut som månen med alla sina kratrar.

3/2 resonans

Merkurius omloppstid i förhållande till stjärnorna är alltså 87.969 dagar
Rotationstiden i förhållande till stjärnorna är 1407.6 h = 1407.6/24 = 58.65 d
Förhållander mellan ovanstående blir 87.969/58.65 = 1.49990

Det är ingen tillfällighet att detta är nästan exakt 3/2 - Merkurius har hittat en stabil resonans mellan rotation och omloppsbana. För en planet så nära solen som Merkurius skulle man vänta sig s.k. bunden rotation, dvs att planeten alltid vänder samma sida mot solen. Månen har ju bunden rotation i förhållande till jorden - den vänder ju som vi vet alltid samma sida mot jorden.

Merkurius bana har emellertid mycket hög excentricitet, och hastigheten i banan varierar - hög nära solen och låg långt från solen. Rotationen sker emellertid med konstant hastighet. Rotationen och banrörelsen tenderar alltså att komma ur fas, och den bundna rotationen som borde uppkomma blir i stället till den observerade 3/2 resonansen. Pga störningar från jätteplaneterna varierar merkuriusbanans excentricitet med tiden (se beräkningar i fråga 17160 ), varför problemet blir ännu mer komplext.

Se vidare Mercury_(planet)#Spin.E2.80.93orbit_resonance .



/Peter E

Nyckelord: planet [14];

1 http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/mercuryfact.html
2 http://astro.unl.edu/classaction/animations/lunarcycles/synodiclag.html

*

Universum-Solen-Planeterna [14788]

Fråga:
Vaför får Pluto inte kallas för planet längre?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Vaför får Pluto inte kallas för planet längre?
/Jan L, Disneyland

Svar:
Den Internationella Astronomiska Unionen (IAU) bestämde vi sitt möte i Prag i augusti 2006 att Pluto inte skall kallas planet utan den skall vara en medlem i en ny grupp som kallas dvärgplaneter, se länk 1 och 2.

Den nya definitionen av begreppet planet lyder:

In the solar system, a planet is a celestial body that:

1 is in orbit around the Sun
2 has sufficient mass so that it assumes a hydrostatic equilibrium (nearly round) shape, and
3 has "cleared the neighborhood" around its orbit.

A non-satellite body fulfilling only the first two of these criteria is classified as a "dwarf planet", whilst a non-satellite body fulfilling only the first criterion is termed a "small solar system body" (SSSB).

En planet i solsystemet (observera att man säger inget om planeter kring andra stjärnor och inget om "nästan sjärnor", s.k. bruna dvärgar) skall uppfylla tre kriterier:

1 gå i en bana kring solen
2 har tillräckligt stor massa för att dess egen tyngdkraft vinner över fastkroppskrafter så att den antar en rund form som tyder på hydrostatisk jämvikt (se planeters form )
3 dominera sin omgivning gravitationsmässigt så att den rensat ut andra himlakroppar i liknande banor

Den nya definitionen är fortfarande kontroversiell dels på grund av traditionalister och dels för att den innehåller svagheter i formuleringen. Även astrologer har protesterat, men det har man rätterligen inte tagit hänsyn till .

Å andra sidan skulle vi med den traditionella (vaga) definitionen kunna få en massa nya planeter utanför Neptunus´ bana. Bilden nedan visar det "nya" solsystemet med 8 planeter och hittills 3 dvärgplaneter. Övriga objekt (kometer, småplaneter m.m.) kallas alltså SSSB, eller i fri översättning små solsystemshimlakroppar.

Beslutet är ganska förvånande, eftersom det bara några dagar tidigare var föreslaget att inte ta med villkor 3. Detta skulle ha inneburit att Pluto hade behållit planetstatus och att även de övriga dvärgplaneterna blivit planeter.

Detta att i princip alla astronomer i direkt omröstning kan avgöra sådana här frågor är såvitt jag vet unikt för astronomerna. I fysik och kemi har man speciella kommittéer som är utsedda för att t.ex. namnge grundämnen. IAU har naturligtvis kommittéer också, t.ex. för att namge atronomiska objekt, men besluten tas alltid i generalförsamlingen. De flesta besluten är okontroversiella och tas i klump med ett klubbslag. Ibland är besluten emellertid kontroversiella, och man får en livlig debatt och långa nattmanglingar i kommittéerna för att omformulera förslagen.

I det aktuella fallet i Prag röstade 424 av konferensens deltagande 2700 (de flesta hade redan rest hem). Det finns c:a 9000 professionella astronomer som är medlemmar i IAU, så det var en liten procent som röstade.



/Peter E

Nyckelord: planet [14]; planeters form [3];

1 http://en.wikipedia.org/wiki/2006_redefinition_of_planet
2 http://astromalte.blogspot.com/2006/08/pluto-bortrstad.html

*

Universum-Solen-Planeterna [2764]

Fråga:
Kommer alla våra planeter i vårt solsystem att hamna i en rad år 2004? såg ett tv program där dom sa så. Kommer det i så fall att påverka oss något?
/helena s, njudungs, vetlanda

Svar:
Årtalet är nog fel, år 2004 tycks inget märkligt hända med planeterna. Däremot år 2040 (6-8 september) kommer planeterna rada upp sig. Den som tycker om ett vackert skådespel på himlen blir nog påverkad av det.

Bilden nedan visar hur det kommer att se ut den 8 september 2040. Fem planeter och månen tillsammans. Bilden är genererad med Sky View Café .



/KS/lpe

Nyckelord: stjärnhimlen [12]; planet [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [3568]

Fråga:
I'm back - för att citera Arnold Schwarzenegger. Det gällde frågan om den tionde planeten. Så här vill jag minnas att det var. Någon gång i mitten av åttiotalet dök det upp några tidningsartiklar om en tionde planet som skulle upptäckts av en amerikansk obemannad forskningssatellit. Den skulle vara stor med rätt låg densitet om jag minns rätt. På ett vetenskapsprogram som på den tiden gick i P1 på söndagar före lunchekot förklarade man hur upptäckten hade gått till. Man hade vetat åt vilket håll man skulle rikta sitt värmeteleskop som var kylt av flytande kväve för att kunna uppfatta kalla kroppar som "varma". Man hade observerat den här planeten ända tills det flytande kvävet tog slut efter ett par veckor. På vår skola nappade vi på den här informationen och kallade planeten "STORA X" X som okänd och som romersk tia. Och det har vi undervisat barnen om i många år nu bl a som ett exempel på hur vetandet utvidgas. Vad gör vi nu? Backar till 8? JoJo. Hälsningar Per
/Per G, Svandammsskolan, Nynäshamn

Svar:
Efter en del efterforskningar tror vi att vi har hittat vad som ligger bakom tidningsartiklarna.

Den 11 december 1983 upptäcktes en värmestrålande (infraröd) himlakropp med satelliten IRAS. Det visade sig vara en närbelägen himlakropp eftersom den rörde sig snabbt över himlen. Den fick beteckningen 1983 TB och döptes senare till 3200, länk 1. Av allt att döma rör det sig om en utdöd kometkärna, cirka 7 km i diameter. Den går i en bana som för den mycket nära solen. Den är ganska säkert källan till den meteorsvärm som kallas geminiderna som träffar jorden i december varje år. Det finns hundratals himlakroppar av den typen, så det är inte rimligt att kalla den planet.

Varför blev det ett sådant ståhej i pressen? Det var den enda upptäckten av det slaget som gjordes av IRAS. Folket bakom IRAS ville ha PR. För övrigt var den kyld med flytande helium, som räckte i 7 månader.

Spekulationer om planet X har en lång historia, se länk 2. 
/KS/lpe

Se även fråga 3529

Nyckelord: planet [14];

1 http://earn.dlr.de/nea/003200.htm
2 http://www.infoster.be/negepl/hypo.html

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7203 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-11-19 11:33:22.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.