Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

12 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [19791]

Fråga:
Vad är det som håller gasplaneterna samman? Varför åker gasen inte ut i rymden? Läcker gasplaneterna gas ut i rymden så att de i princip minskar i storlek? Varför/varför inte? Hur håller sig saturnusringarna på plats?
/Ida L, Plusgymnasiet, Jönköping

Svar:
Gasplaneter har mycket stor massa, så gaserna hålls kvar av gravitationen. I fråga 14540 finns en diskussion om hur planeter kan förlora sin atmosfär.

Många av de exoplaneter som upptäckts är stora gasplaneter vars bana är mycket nära stjärnan (Hot Jupiters). De tycks trots den höga temperaturen vara stabila. Det är emellertid svårt att se hur de kan ha bildats nära stjärnan. Antagligen har de bildats på ett större avstånd från stjärnan och på något sätt vandrat inåt.

Gasplaneter bildas antagligen inte direkt av gas utan först bildas en kärna av is och sten, och när denna vuxit till c:a 10 jordmassor har den tillräcklig tyngdkraft för att dra till sig den befintliga gasen (väte och helium). Se vidare Nebular_hypothesis#Formation_of_planets .

Se fråga 3747 om Saturnus ringar.
/Peter E

Nyckelord: solsystemets bildande [11]; planeters atmosfär [2]; exoplaneter [12];

1 http://hubblesite.org/hubble_discoveries/discovering_planets_beyond/how-do-planets-form

*

Universum-Solen-Planeterna [18495]

Fråga:
Hej! Vi undrar vad som är den största skillnaden mellan en stjärna och en planet? Och sen har vi en fråga till, vad tycker du är den största obesvarade gåtan inom stjärnor? Skulle vara tacksamma om du kunde svara ganska fort, vi är väldigt nyfikna om det här med stjärnor!
/Charlotta och Moa J, Linköping

Svar:
Hej Charlotta och Moa! En stjärna är en kropp som huvudsakligen består av väte och helium och som är tillräckligt stor för att temperaturen i centrum gör kärnreaktioner möjliga.

Wikipedia säger:

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen.

En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning. Om massan är så stor att kärnfusion sker, så räknas himlakroppen dock som stjärna och inte planet. Se fråga 14788 .

Även om vi bara har kunnat studera stjärnor på avstånd så förstår vi tack vare våra kunskaper i fysik ganska väl hur de fungerar. Jag kan inte komma på något specifikt problem med stjärnor, men det mest aktuella problemet man sysslar med är att upptäcka planeter kring andra stjärnor (s.k. exoplaneter) för att kunna förstå exakt hur planetsystem bildas.

Se vidare stjärnors utveckling .
/Peter E

Nyckelord: planet [12]; exoplaneter [12]; stjärna [3];

*

Universum-Solen-Planeterna [18053]

Fråga:
Hej, jag följer med intresse hur astronomerna hittar allt mindre planeter i andra stjärnsystem. Min fråga är hur mycket kommer vi kunna se av planeterna i framtiden. Läste om projekt som Darwin och New Worlds Explorer, som verkar oerhört intressanta (men inte finansierade). Finns det en fysisk gräns för hur mycket information och hur detaljerade bilder vi kan få av våra framtida instrument? Hur mycket kommer vi kunna snappa upp? Hälsningar Björn
/Björn H, Göteborg

Svar:
Såvitt jag vet finns numera inget finansierat projekt just nu, men med tiden kommer säkert ett sådant. Jag gissar det blir ett samarbete mellan USA och Europa (NASA/ESA).

De planerade rymdteleskop man har funderat på består av en array av mindre teleskop som ligger tillsammans i rymden. Vad gäller upplösningsförmågan så blir den samma som för ett teleskop med spegeldiametern lika med avståndet mellan de mindre teleskopen. I princip är då upplösningsförmågan obegränsad, men de konstruktioner man tror är realistiska ger en upplösning så att man skulle kunna skilja på kontinenter och hav om man tittade på jorden.

Se vidare de båda avbrutna projekten Darwin_(spacecraft) (ESA) och Terrestrial_Planet_Finder (NASA).
/Peter E

Nyckelord: exoplaneter [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [18046]

Fråga:
Hur kan en planet ha två solar?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Det rapporterades häromdagen att en planet som kretsar runt två stjärnor upptäckts. Hur går det till? Och måste inte stjärnorna också kretsa kring varandra för att inte kollidera? (Vet inte vad jag skall googla på för att kolla upp det själv.)
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Thomas! I det här fallet var det enklast att gå till NASAs hemsida eftersom Kepler är ett NASA projekt, se Kepler_(spacecraft) och nedanstående länkar.

Jo stjärnorna kretsar runt varandra. Ett system av två stjärnor och en planet kan vara stabilt i två fall. Antingen är stjärnorna långt ifrån varandra och planeten kretsar kring stjärna A tillräckligt nära för att stjärna B inte skall påverka planeten alltför mycket. Det andra fallet (som det aktuella Kepler 16 b) är att stjärnorna ligger mycket nära varandra och planeten tillräckligt långt bort så att planeten "känner" attraktionen från en sammansatt stjärna.

Nedan är en animering av systemet.


This artist's movie illustrates Kepler-16b, the first directly detected circumbinary planet,
which is a planet that orbits two stars. Credit: NASA/JPL-Caltech/T. Pyle


/Peter E

Nyckelord: exoplaneter [12];

1 http://www.nasa.gov/mission_pages/kepler/news/kepler-16b.html
2 http://www.nasa.gov/mission_pages/kepler/overview/index.html

*

Universum-Solen-Planeterna [17441]

Fråga:
Hur det gick till när vårt solsystem skapades?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Förklara hur det gick till när vårt solsystem skapades enligt big bang-terorin.
/lisa a, kunskapsskola, tensta

Svar:
Lisa! Big Bang teorin handlar om universums uppkomst, se big bang . Stjärnor uppkom 0.5-1 miljard år (se länk 1 nedan) efter big bang. Från början fanns bara väte och helium. Tyngre grundämnen, som krävs för att planetsystem skall bildas, producerades av den första generationens stjärnor.

Planeterna som kretsar runt solen har uppkommit ur samma gasmoln som solen bildades ur. Eftersom molnet roterade bildades en skiva med material runt solen, se fråga 13042 och nedanstående bild från Wikimedia Commons . Materialet i molnet samlades i klumpar som på grund av tyngdkraften slog sig samman till planeter. Närmast solen var det varmt, så endast tyngre ämnen kondenserade och väte och helium blåstes bort. Därför bildades planeterna Merkurius, Venus, jorden och Mars, som består av ämnen som är tyngre än helium. Längre ut i planetsystemet fanns det kvar väte och helium, och detta bildade jätteplaneterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Hela processen tog c:a 10 miljoner år (Solar_system_formation ) varför man kan säga att alla objekt i solsystemet är 4.6 miljarder år gamla.

Det finns ett antal egenskaper hos solsystemet som stöder hypotesen:

  • Planeternas omloppsbanor ligger i samma plan
  • Planeterna rör sig i sina omloppsbanor i samma riktning (moturs sett från polstjärnan [norr]).
  • De äldsta meteoriterna är ungefär lika gamla som jorden.
  • De flestas planeternas rotationsriktning kring sin egen axel är åt samma håll.
  • Vinkeln mellan ekliptikan (jordbanans plan) och rotationsaxeln är hos de flesta planeter ungefär 90 grader.
  • De jordlika planeterna och jätteplaneterna har inom sig en liknande sammansättning. Skillnaderna mellan dessa grupper förklaras av att temperaturen är högre nära solen (ämnen har svårare att kondenseras), och att solvinden förde bort de lättaste ämnena H och He.

Man har de senaste åren upptäckt ett stort antal planeter kring andra stjärnor än solen; så kallade exoplaneter . De flesta av dessa är stora gasplaneter som befinner sig mycket nära sin stjärna, se fråga 14905 . För att förklara dessa så kallade hot jupiters måste man ta till en variant av ovanstående modell där jätteplaneter som bildas långt från stjärnan på något sätt "vandrar" in till en bana nämare stjärnan.

Se vidare Formation_and_evolution_of_the_Solar_System .



/Peter E

Nyckelord: big bang [32]; solsystemets bildande [11]; exoplaneter [12];

1 http://www.popast.nu/2010/10/rekordgalaxen-fran-nar-universum-tande-till.html

*

Universum-Solen-Planeterna [16606]

Fråga:
Om en planet har två eller flera solar, hur varmt skulle det bli?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Om en planet har två eller flera solar, hur varmt skulle det bli? Hur många solar kan en planet ha? Hur många månar kan en planet ha?
/Mattias och María S, sjöstadsskolan, stockholm

Svar:
Hej Mattias och Maria! Bra fråga, för det är ju så att en stor andel av alla stjärnor är medlemmar i dubbelstjärne-system eller system med ännu fler stjärnor.

Problemet är inte att det nödvändigtvis skulle bli alltför varmt utan att en planetbana är mycket instabil i ett dubbelstjärne-system. Planeten kommer att slingra omkring slumpmässigt på olika avstånd från stjärnorna, och det är tom risk att planeten kastas ut ur systemet eller in i en av stjärnorna. Det finns två gränsfall för vilka man kan tänka sig stabil bana för en planet: om solarna kretsar mycket nära varandra eller om de är långt ifrån varandra.

Om det skall kunna finnas liv på en planet, så måste den under mycket lång tid (miljarder år) befinna sig på "lagom" avstånd till en stjärna. Man brukar anta att liv som vi känner det kan förekomma om det finns flytande vatten, dvs mellan 0 och 100oC. Avstånd från stjärnan som uppfyller detta brukar kallas beboelig zon (Habitable_zone ), se nedanstående bild från Wikimedia Commons.

Bilden visar att solsystemets beboeliga zon är ganska bred och sträcker sig nästan från Venus till Mars. För en mindre stjärna (som skulle vara svalare än solen och röd), är den beboeliga zonen mycket smal. (Detta låter kanske konstigt om man bara tittar hastigt på figuren, men observera att avståndsskalan längst ner är logaritmisk. För solen är den beboeliga zonen 0.8 till 1.3, medan den för en röd dvärgstjärna är 0.1 till 0.3.)

Ett annat problem med en röd dvärgstjärna är att en planet som befinner sig så nära en stjärna utsätts för så starka tidvattenskrafter att planeten får bunden rotation. Detta innebär att den alltid vänder samma sida mot stjärnan, så ena sidan av planeten blir mycket varm och den andra mycket kall.

För en större stjärna som strålar mer än solen är den beboeliga zonen visserligen stor, men förutsättningarna är ändå dåliga del pga den starka UV-strålningen som är skadlig för liv, och dels för att en tung stjärna inte blir tillräckligt gammal för att liv skall hinna utvecklas.

Man tror alltså att största chansen att hitta liv är på planeter runt solliknande enkla stjärnor. Det låter som en mycket stor begränsning, men eftersom det finns så enormt många stjärnor i Vintergatan (c:a 200 miljarder), finns det ändå många möjligheter.

Länk 1 är en animering (på engelska) där man kan studera vad som påverkar en planets temperatur.

En planet kan i princip ha nästan hur många månar som helst, men med riktigt många kommer de att börja påverka varandra och kastas ut ur systemet, in i planeten eller kollidera så de splittras och bildar ringar.



/Peter E

Nyckelord: exoplaneter [12]; liv i universum [9];

1 http://media.pearsoncmg.com/bc/bc_bennett_essential_2/tutorials/PlanetST/GoPlanetST.html

*

Universum-Solen-Planeterna [15912]

Fråga:
Exoplaneter
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Hur långt ut sträcker sig solsystemet? Är det så långt som till den punkt där vår närmaste stjärnas gravitation är starkare än solens eller är det till nå't annat avstånd?

Man letar efter exoplaneter som roterar kring avlägsna stjärnor, men anser man att det inte finns några härifrån och dit eller är det av längtan att finna planeter med möjligt liv man letar så långt bort? (Det blir lite som när matematikerna letar efter allt större primtal: man hittar nya och större men kanske inte alla m e l l a n de funna primtalen.)
/Thomas Å, Arlandagymnasiet, Märsta

Svar:
Hej Thomas!

Det finns ingen definition på detta. Man kan välja där Oorts moln tar slut, där solens gravitation inte dominerar eller, kanske det bästa, där solens plasma (joner och elektroner som solen skickar ut) övergår i det interstellära mediet.

Fråga 2: Vad menar du egentligen? Man letar efter exoplaneter både bland närbelägna stjärnor och bland avlägsna. De närbelägna är intressanta eftersom de i en framtid kan tänkas studeras närmre (direkt avbildning, spektra). De avlägsna är intressanta för att de är så många - man kan lära sig hur planetsystem uppkommer genom att studera många system.

Tillägg 10/12/08:
För det första letar man inte exoplaneter bara för att hitta liv. Det hade naturligtvis varit en fantastisk upptäckt, men man kan även förhoppningsvis bättre förstå hur planetsystem bildas och utvecklas. Vad gäller sökande efter liv, så är det inriktat på livsformer som liknar det som finns på jorden, dvs livsformer som behöver flytande vatten (0-100oC). Detta kan vara kortsynt, men problemet är att vi inte vet hur avvikande livsformer ser ut, så det är svårt att leta efter dem.

I science fiction litteraturen finns det emellertid exempel på större fantasi. Här är ett par av klassikerna: The_Black_Cloud av Fred Hoyle och Dragon's_Egg av Robert Forward. I Carl Sagans Contact_(film) undviks på ett subtilt sätt att avslöja hur utomjordingarna ser ut.

Nedanstående bild från Wikimedia Commons visar hur en exoplanet skulle kunna se ut. Se Exoplanet och Exoplanets för mer om exoplaneter.



/Peter E

Nyckelord: exoplaneter [12]; liv i universum [9];

*

Universum-Solen-Planeterna [14905]

Fråga:
Frågor om exoplaneter
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Har lite funderingar kring exoplaneter.

1 Vilka är dagens begränsningar att hitta nya planeter?
2 Vilka möjligheter finns att bestämma deras egenskaper?
3 Kan man säga ngt om deras atmosfärer?
/Karin S, Kristianstad

Svar:
Hej Karin!

Det finns mycket information på webben om detta ämne. Börja med att titta på Extrasolar planet (Wikipedia) och länkar i tidigare svar om exoplaneter .

1 Figuren nedan visar upptäckta planeter och nuvarande och framtida begränsningar. På den horisontella axeln finns avståndet till stjärnan och på den vertikala planetens massa. Som synes är de flesta upptäckta planeterna stora som är nära sin stjärna - s.k. hot jupiters. Detta har säkert mer med nuvarande begränsningar i sättet att finna planeterna än vad som i själva verket finns. Planeterna i vårt solsystem är inplottade i diagrammet (stora blå punkter med en bokstav i). Som synes är Jupiter den enda planeten som skulle kunna detekteras med nuvarande metoder.

2 och 3. Eftersom man inte kan observera planeterna direkt med nuvarande metoder, så kan man endast bestämma planeternas avstånd till stjärnan och massa. Med nästa generation instrument, t.ex. Kepler mission , kommer man att kunna studera jordlika planeter, se begränsningslinjen längst ner i diagrammet.

För några förmörkelse-planeter har man kunnat observera absorptionslinjer, se länk 1, men för att kunna studera planeter i detalj och observera signaturer på liv (syre är en sådan indikator), måste vi vänta några år tills Kepler (se ovan) har skickats upp. Länk 2 beskriver metoder att upptäcka exoplaneter.

Bilden: Courtesy NASA/JPL-Caltech från Extrasolar planet (Wikipedia) .



/Peter E

Nyckelord: exoplaneter [12];

1 http://en.wikipedia.org/wiki/Exoplanet#Notable_extrasolar_planets
2 http://en.wikipedia.org/wiki/Methods_of_detecting_extrasolar_planets

*

Universum-Solen-Planeterna [14468]

Fråga:
Planet som liknar Jorden?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Aftonbladet berättade för ett par dagar sedan om en 'Planet som liknar Jorden'. Kan ni berätta lite mer om upptäckten?
/Sven P

Svar:
Artikeln i Aftonbladet, länk 1, säger inte så mycket så vi får gå till lite mer professionella (åtminstone när det gäller vetenskap) källor: Icy exoplanet brings astronomers closer to home (physorg.com) och orginalartikeln i Nature, länk 2 (tyvärr endast tillgänglig för prenumeranter).

En exoplanet är en planet som cirklar kring en annan stjärna än solen. Man har för närvarande (30 januari 2006) upptäckt 159 exoplaneter, de flesta med spektroskopiska metoder.

Planeten upptäcktes med vad som kallas en gravitationslins . Det går så till att man i ett stort nätverk av flera observatorier (The Optical Gravitational Lensing Experiment (OGLE) ) kontinuerligt fotograferar ett rikt stjärnfält. Bilderna analyseras automatiskt, och om man upptäcker att en stjärnas ljusstyrka ändras (man filtrerar bort variabla stjärnor vars verkliga ljusstyrka ändras), så ger man en varning till nätverket.


Gravitationslins

Anledningen till ändringen i ljusstyrka kan vara att en annan svag och normalt osynlig stjärna (i bilden ovan markerad med termen MACHO) passerat precis mellan oss och den avlägsna stjärnan. Ljuset från den senare kommer då att förstärkas (precis som av en vanlig lins) eftersom gravitationen från den mellanliggande stjärnan fokuserar ljuset. Man får en mycket karakteristik ljuskurva, se bilden nedan.


Signal i blått och rött

Kurvan har dels en karakteristisk form och dels påverkas alla färger exakt lika så att förhållandet (nedersta delen) är inom osäkerheten lika med 1.

Man har upptäckt massor av gravitationslinsande stjärnor, men det intressanta med det aktuella fallet (se bilden nedan) är den lilla extratoppen som finns på högersidan av huvudtoppen. Denna extratopp tolkar man som en planet som rör sig kring den mellanliggande stjärnan.


OGLE-2005-BLG-390Lb

Planeten med det inspirerande namnet OGLE-2005-BLG-390Lb har 5 gånger jordens massa och cirklar kring sin M-typ dvärgstjärna på c:a 10 år. Det intressanta med planeten är inte att den är särskilt lovande som möjlig planet som kan innehålla liv (yttemperaturen är c:a 50 K, alltså mycket lägre än jordens c:a 290 K), utan att upptäckten av planetsystem av denna typ kan bekräfta våra idéer om hur planetsystem uppkommer.

Jag bedömer data som mycket övertygande (se figuren ovan från artikeln i Nature) och metoden gravitationslinsning kan säkert vara av stort värde i framtiden eftersom man kan se andra planeter än tunga planeter nära sin stjärna (s.k. hot jupiters) som man upptäckt genom att mäta förskjutningar i stjärnors spektra. För allmän information om exoplaneter se
  The Extrasolar Planets Encyclopaedia
  California & Carnegie Planet Search
  Extrasolar visions
  Planet Quest
/Peter E

Nyckelord: exoplaneter [12]; gravitationslins [5];

1 http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,768715,00.html
2 http://www.nature.com/nature/journal/v439/n7075/full/nature04441.html

*

Universum-Solen-Planeterna [13790]

Fråga:
Hej! Om det skulle finnas liv i rymden på vilken planet skulle det vara då?
/janet s, kumla, tyresö

Svar:
Hej Nettan! Jorden! Om du menar intelligent liv så är jag dock tveksam...

I solsystemet är den allmänna meningen att Mars kan ha haft liv, jupitermånen Europa skulle kunna ha något primitivt liv i de oceaner som antagligen finns under ett islager. Sen är det nog stopp vad gäller vårt solsystem.

Man har emellertid de senaste åren upptäckt att många andra stjärnor än solen omges av planeter (s.k. exoplaneter, se länk 1). Bland annat detta har givit upphov till ett helt nytt vetenskapsområde som kallas astrobiologi, se länk 2. De flesta exoplaneter har upptäckts genom att man mycket noggrannt studerat dopplerförskjutningar i stjärnors spektra, se figuren nedan. Se vidare liv i universum , livets uppkomst och Extraterrestrial_life .



/Peter E

Nyckelord: liv i universum [9]; astrobiologi [9]; exoplaneter [12];

1 http://voparis-exoplanet.obspm.fr/
2 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?class2=%2619%3B

*

Universum-Solen-Planeterna [13036]

Fråga:
Finns det något solsytem i vår galax,som liknar vårt solsytem?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Finns det något solsystem i vår galax som liknar vårt solsytem? Hur många i så fall?
/Therése P, Svaleboskolan, Veberöd

Svar:
Therése! Nej, man har upptäckt över hundra planeter kring andra stjärnor, men ännu ingen som liknar jorden. Anledningen är antagligen inte att de inte finns, utan för att nuvarande teknik att leta efter s.k. exoplaneter (planeter kring andra stjärnor) fungerar bara för stora planeter på litet avstånd till stjärnan (s.k. hot jupiters). För mer detaljerad information se California & Carnegie Planet Search och Planet Quest . För en exoplanet observerad av amatörastronomer se Exoplanet observerad i Oxie! .

Det finns över 100 miljarder stjärnor i Vintergatan. Det finns över 100 miljarder andra galaxer. Bildande av planetsystem än antagligen en normal biprodukt när stjärnor bildas. Det bör alltså finnas många planetsystem. Sedan är det säkert bara en liten andel som innehåller planeter som har förutsättningar att hysa liv.

Bilden nedan visar hur en exoplanet kan tänkas se ut (Wikimedia Commons, HD_69830 ).



/Peter E

Nyckelord: exoplaneter [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [6629]

Fråga:
Läste i Illustrerad Vetenskap att man lyckats fotografera den första planeten utanför vårt solsystem. Stämmer det?
/Henrik L, Samskolan, Göteborg

Svar:
Eftersom vi inte har sett artikeln, kan vi inte med säkerhet veta vad det handlar om. Det skulle kunna vara någon av dessa observationer:

1. År 1998 publicerades en bild, tagen med Hubble-teleskopet (se länk 1 nedan), där det fanns något, som sades kunna vara en planet. Senare har det visat sig, att det var en mycket svag stjärna.

2. En kandidat till en planet har observerats med gravitationsmikrolinsteknik (se länk 2 nedan). Det går ut på att gravitationsfältet fungerar som en lins, som fokuserar ljuset från en bakgrundsstjärna, så att den blir ljusstarkare. Passerar stjärnsystemet mellan oss och bakgrundsstjärnan, kommer ljusstyrkan av bakrundsstjärnan att variera på ett karakteristiskt sätt. Det gäller även för planeter, ja till och med små planeter. Det är inga små effekter, upp till en faktor 50 är inte ovanligt. Det som visas i sajten nedan, tolkas som ett dubbelstjärnesystem med en planet.
/KS/lpe

Nyckelord: exoplaneter [12]; Illustrerad Vetenskap [17];

1 http://hubblesite.org/newscenter/newsdesk/archive/releases/1998/19/
2 http://www.space.com/scienceastronomy/astronomy/planet_binary_991104.html

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.