Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

4 frågor/svar hittade

Elektricitet-Magnetism [21099]

Fråga:
Hur förklarar man fysiken kring hur jordens magnetfält stöter bort partiklar ifrån solen/rymden? Skulle behöva en enkel förklaring då det är till ett gymnasiearbete om norrsken.
/Matilda K, mimers hus gymnasium, Kungälv

Svar:
Det beror, enkelt uttryckt, på att ett magnetfält påverkar en rörlig laddning med en kraft som är vinkelrät mot färdriktningen, se stycket om Lorentzkraften i fråga 13327]

Solvind är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet. (Solvind )

Jordens magnetfält (se vänstra delen av figuren nedan) liknar i sin ostörda form det från en stavmagnet: nära polerna kommer fältlinjerna tätare ihop. Detta medför att laddningen rör sig i en spiralbana med en minskande radie. Till sist kommer den laddade partikeln att byta rörelseriktning (du får lita på mig för det), och partikeln blir fast i en rörelse från pol till pol.

Strålningsbältena runt jorden är ett exempel på hur inkommande partiklar fångas in. Detta beskrivs i Van_Allen_radiation_belt#Causes

In the inner belt, particles that originate from the Sun are trapped in the Earth's magnetic field. Particles spiral along the magnetic lines of flux as they move "longitudinally" along those lines. As particles move toward the poles, the magnetic field line density increases and their "longitudinal" velocity is slowed and can be reversed, reflecting the particle and causing them to bounce back and forth between the Earth's poles.

En del av solvinden styrs bort från jorden och bildar ett magnetfält som liknar en kometsvans riktad från solen, se högra delen av nedanstående figur. Områdena bestående av jordens distorderade magnetfält kallas magnetosfären, se Solvind . Magnetosfären skyddar alltså jorden från skadlig partikelstrålning från solen, men även i viss mån från kosmisk strålning från avlägsna källor.



/Peter E

Nyckelord: jordens magnetfält [22]; kosmisk strålning [5]; solen [4];

*

Ljud-Ljus-Vågor [20879]

Fråga:
Hej!

När vi läser fakta om stjärnor i skolan läser vi bl.a. att solen klassas som en gul stjärna med en yttemperatur på runt 6000 grader Celsius. När vi sedan pratar om färgen på solen säger de allra flesta spontant att den är gul. När eleverna sen får höra att färgen på solen inte alls är gul utan vit blir det ofta fundersamma. Eleverna köper denna fakta när man visar experimentet med ett vitt papper och att man kan dela upp det vita ljuset med ett prisma. Dock kvarstår fakta att solen klassas som en gul stjärna som motsägelsefull. Vilket är det bästa tipset ni har som kan klargöra detta för eleverna? Mvh Petri
/Petri M, Paulinska skolan, Strängnäs

Svar:
Se en utförlig diskussion i fråga 1553 .

Ja, inom astronomin klassificeras solen (se HR-diagram i fråga 13313 ) som en gul dvärgstjärna, men den är alltså bara gul sedd genom atmosfären. Begreppet vit dvärg är ju något helt annat. De kan ha olika färger, se White_dwarf#Radiation_and_cooling .
/Peter E

Nyckelord: färg/färgseende [34]; solen [4];

*

Universum-Solen-Planeterna [20564]

Fråga:
Varför är det kallare på utsidan av solen?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför är det kallare på utsidan av solen (vid kromosfären)?
/ellinor u, björnekullaskolan, åstorp

Svar:
Låt oss först se hur solen är uppbyggd.

I solens centrum är temperaturen c:a 15 miljoner K. Det är här solen producerar sin energi genom kärnreaktioner, se fråga 12547 . Energin transporteras sedan med strålning (inre delarna) och konvektion. (yttre delarna). Transporten med strålning är emellertid en mycket långsam process eftersom fotonerna hela tiden kolliderar med joner och försvinner i en slumpmässig riktning - nästan lika sannolikt inåt som utåt.

Man väntar sig att temperaturen i solen skall minska när man går längre ut från energikällan i centrum. Detta är helt analogt med att en järnstång med ena ändan i en eld är varmare nära elden. Det är värmeledningsförmågan som bestämmer hur varm den andra ändan är. Hög värmeledningsförmåga medför att även den icke uppvärmda ändan blir varm.

Fotosfären är solytan vi ser när vi observerar solen i synligt ljus. Innanför fotosfären är solen inte transparent (ogenomskinlig, hög opacitet) för ljus.

Kromosfären - är så tunn att den är transparent. En utsänd foton har alltså en hygglig chans att ta sig ut. Detta gör att kylningen blir mer effektiv, så temperaturen blir lägre än vid fotosfären. Kromosfären är det kallaste lagret hos solen. Lägsta temperaturen, c:a 4100 K, är c:a 500 km ovanför fotosfären. Kromosfären är det tunna rödaktiga lagret utanför månskivan i bilden nedan av en solförmörkelse.

Koronan är mycket tunn, endast synlig vid totala solförmörkelser. Temperaturen är ett par miljoner K.

Koronans höga temperatur är fortfarande något av ett mysterium. Den kan inte värmas upp direkt genom strålning eftersom det skulle strida mot temodynamikens andra huvudsats att värme kan inte spontant transporteras från en kallare till en varmare kropp, se fråga 15733 ). Det måste vara något annat som värmer koronan, t.ex. ljudvågor eller magnetfält, se Corona#Coronal_heating_problem . Denna "accelerator" skulle alltså, analogt med en värmepump, värma upp koronan och orsaka solvinden som vi på jorden kan observera som norrsken, se fråga 19745 .

Mellan kromosfären och koronan finns ett tunt övergångsskikt där temperaturen ökar med höjden.

Se vidare länk 1, 2 och Sun#Structure .



/Peter E

Nyckelord: solen [4]; solens energiproduktion [9]; solförmörkelse [3]; termodynamik [16];

1 http://www.astronomy.ohio-state.edu/~ryden/ast162_1/notes3.html
2 https://www.nasa.gov/mission_pages/iris/multimedia/layerzoo.html

*

Universum-Solen-Planeterna [20100]

Fråga:
Hur många atomer finns det i solen?
/Maryama A, Al-azharskolan, Vällingby

Svar:
Eftersom solen är mycket varm, c:a 6000 grader på ytan och högre inuti, så finns det ganska få atomer. De flesta atomerna har tappat elektroner och är alltså positiva joner.

Om du menar hur många atomkärnor så kan man göra en uppskattning. Solen består av 71 viktsprocent väte , 27% helium och 2% tyngre ämnen. Om vi bortser från de senare är antal mol

Msol(0.71/1+0.27/4) = 1989000*1027*0.778 = 1.547442*1033

där solens massa Msol är från Planetary Fact Sheets

En mol är 6*1023 atomer, så totala antalet atomer blir

1.55*1033*6*1023 = 9.3*1056

dvs 9 följt av 56 nollor:

900000000000000000000000000000000000000000000000000000000 atomer.
/Peter E

Nyckelord: solen [4];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/tables/suncomp.html

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7441 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2019-11-12 20:34:57.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.