Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

12 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [20520]

Fråga:
Hur kan vi blicka bort från solen och se stjärnhimlen i sommarnatten, och sedan - då vi på vintern gjort ett halvt varv runt solen - blicka bort från solen åt motsatt håll och se samma stjärnhimel?
/Klas N, Stockholm

Svar:
Nej, stjärnhimlen är inte densamma på vintern och sommaren, se länk 1. Riktningen bort från solen är i söder vid midnatt. På vintern är Orion den dominerande stjärnbilden, på sommaren ser man Herkules och Lyran. Stjärnor som ligger nära himmelspolen kan däremot ses hela året, se fråga 18264 .
/Peter E

Nyckelord: stjärnhimlen [12];

1 http://astronet.se/wiki/index.php/Stj%C3%A4rnbilder

*

Universum-Solen-Planeterna [20277]

Fråga:
kopierat: RA 12h51m26,282s, Dek 27°07′42,01″. Denna position ligger i Berenikes hår, nära den ljusstarka stjärnan Arcturus"

-betyder detta att syftlinjen mot arctures ger mig det galaktiska planet, eller är det axeln genom galatiska planet, eller vad? pfh stort tack!
/adam b, polhem, gbg

Svar:
Nej, det har inget alls med galaktiska koordinater att göra. Det är det standardmässiga ekvatoriella koordinatsystemet, se Ekvatoriellt_koordinatsystem .

Med hjälp av ett datorstyrt teleskop kan du lägga in koordinaterna för ett objekt, och få teleskopet att ställa in sig på objektet. Du kan även sätta in koordinaterna i ett planetarieprogram, t.ex. Stellarium

Se stjärnkarta i Coma_Berenices där du kan avläsa approximativa koordinater.
/Peter E

Nyckelord: stjärnhimlen [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [18564]

Fråga:
Om tex lilla karlavagnen eller Orionsbälte skulle mista en stjärna... dvs, den slocknar... försvinner stjärnbilderna då eller fortsätter man kalla dem för vad de hette trots att de är ofullständiga?
/Helena B, Högskolan Borås, Borås

Svar:
För det första är det mycket osannolikt att en stjärna slocknar eftersom tidsskalan för stjärnors utveckling är mycket lång. En supernova utvecklas visserligen snabbt, men ingen av de relativt närbelägna stjärnorna som syns för blotta ögat är kandidat till att bli en supernova snart. Det är tur för oss, för en supernova i närheten skulle kunna påverka jorden (Supernova#Effect_on_Earth ).

Wikipedia säger: En stjärnbild är en folklig benämningssystem av mönster av lysande stjärnor på stjärnhimlen. En stjärnbild är alltså inget fysiskt sammanhängande objekt utan bara en plan fantasibild av några stjärnor inom ett begränsat område sett från Jorden, vilka vanligen ligger på helt skilda avstånd från oss. I modern astronomi delas stjärnhimlen in i totalt 88 olika områden uppkallade efter varsin stjärnbild.

En stjärnbild är alltså ett definierat område, så det finns ingen anledning att ändra detta även om en stjärna skulle försvinna. Likheten mellan stjärnornas mönster och objektet är ju dessutom mycket begränsad.

Nedan en bild av stjärnbilden Orion.



/Peter E

Nyckelord: stjärnhimlen [12]; supernova [13];

*

Universum-Solen-Planeterna [18264]

Fråga:
Vi observerar Karlavagnen varje dag. Allteftersom veckorna går, så "tippar handtaget" neråt. Varför?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Vi tittar på stjärnbilden Karlavagnen varje dag som vi kan se den. Allteftersom veckorna går, så "tippar handtaget" neråt. Det har med jordens rotation att göra förstår jag, men hur?
/Åsa G, Blekets förskola, Uddevalla

Svar:
Nedanstående bild från Circumpolar_star visar den dagliga rörelsen hos de cirkumpolära stjärnorna. Detta är stjärnor som aldrig går ner under horisonten, och skulle kunna ses hela dygnet om det är mörkt (t.ex. i norra Sverige på vintern).

Stjärnorna rör sig moturs exakt ett varv på 23 timmar och 56 minuter - ett stjärndygn. Ett normaldygn i förhållande till solen är 4 minuter längre (4*365/60 = 24 timmar på ett år). Man kan se det så att när stjärnhimlen på grund av jordens rotation rört sig ett varv, så har solen på grund av jordens rörelse kring solen flyttat sig lite åt öster. Det tar då ytterligare 4 minuter innan solen är i samma position igen.

Stjärnorna rör sig alltså moturs ett varv på 23 timmar och 56 minuter. På ett dygn (24 timmar) rör sig stjärnorna lite längre. Det betyder att om vi observerar Karlavagnen kväll efter kväll vid samma klockslag, så rör den sig långsamt moturs - ett varv på ett år.

På vintern är Cassiopeja rakt upp på kvällen och Karlavagnen rättvänd ganska lågt i norr. Lägg även märke till polstjärnan som ligger så nära himmelspolen att den ser ut att stå stilla.



/Peter E

Nyckelord: stjärnhimlen [12]; jordens rotation [19];

*

Universum-Solen-Planeterna [17265]

Fråga:
Jag ska göra ett arbete om stjärnors död. snälla kan ni svara senast idag!! jag måste lämna arbetet imorgon. Mina två små frågor: När kommer polstjärnan att slockna? och hur kan man räkna ut det (på ett enkelt sätt)? Tack :)
/Ariel S, Dammfri skolan, Malmö

Svar:
Ariel! För det första ökar inte sannolikheten för svar om ni lägger in samma fråga flera gånger - tvärtom det tar längre tid!

Det är inte så lätt att säga hur lång tid en stjärna har kvar. Först måste man veta vad stjärnan är för typ och vilken massa den har. Då kan man få en ganska bra uppskattning av hur gammal stjärnan kan bli. Sedan måste man bestämma hur gammal stjärnan är, och speciellt för en enstaka stjärna är detta svårt. Solen har t.ex. lyst likadant under 5 miljarder år och kommer att fortsätta med det i 5 miljarder år till. Sett från utanför solsystemet skulle det vara svårt att bestämma hur gammal solen är.

För några stjärnor kan man hitta information i Brightest_stars och Nearest_stars . Man kan även hitta uppgifter som ljusstyrka, avstånd och spektralklass för massor av stjärnor i gratis-programmet Stellarium .

Polstjärnan (Polaris ) är i själva verket en multipelstjärna, så det är svårt att säga något om hur gammal den kan bli. Om vi bara betraktar huvudstjärnan (a UMi A) så är den en cepheidvariabel med massan 7.5 gånger solens massa. Detta betyder att livslängden är ganska kort jämfört med solens c:a 10 miljarder år, kanske på sin höjd 1 miljard år. Polstjärnans ålder är dessutom okänd enligt ovanstående Wikipedia-artikel.

Intressantare än livslängden hos en stjärna är hur länge den befinner sig på huvudserien och därmed har en relativt konstant ljusstyrka. Detta är relevant för eventuellt liv som kan finnas på planeter runt stjärnan. Mindre är 1 miljard år anses lite för kort tid för att avancerat liv skall hinna utvecklas, men encelliga organismer skulle det kunna finnas.
/Peter E

Nyckelord: stjärnors utveckling [15]; stjärnhimlen [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [16873]

Fråga:
Hej har några frågor här.. om du skulle´kunna svar dom är jag tacksam! =)

1 Vad är det som skiljer en stjärna från en planet?

2 Hur tänkte man förr om stjärnor och stjärnbilder? Hur är det idag?

3 Styrs vi av stjärnor?
/isabella d, Knivsta

Svar:
Isabella!

1 En stjärna lyser själv, en planet måste belysas för att ses, se fråga 15274 nedan.

2 Man har haft olika föreställningar om vad stjärnor är, t.ex. små hål i himlasfären. Den korrekta idén att stjärnor är som solen etablerades först på 1600-talet, se Stjärna#Observationshistoria . Stjärnbilder kopplades från början till mytologin, men även i dag använder astronomerna stjärnbilder för att namnge objekt, se Stjärnbild .

3 Nej. Astrologi, som det kallas, är bara nonsens. Se astrologi .

Bilden nedan, från Wikimedia Commons, visar Orion som är en av de mest kända vinter-stjärnbilderna. Observera att stjärnorna har olika färg och att det på ett par ställen syns lysande gasmoln, s.k. nebulosor.



/Peter E

Se även fråga 15274

Nyckelord: stjärnhimlen [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [13661]

Fråga:
Osäkra avstånd till stjärnor
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Mina elever håller på med en labb där de ska placera ut karlavagnens stjärnor med rätt inbördes avstånd. Problemet är avstånden till jorden. De är helt olika beroende på vilken bok/nätkälla man än tittar i. Detta gör labben helt meningslös. Vilka avstånd är de rätta? Här följer ytterligheterna vi har hittat:
Alkaid (Benetnash) 100 - 210 ly
Mizar (Alioth) 60 - 78,2 ly
Alioth 70 - 80,9 ly
Megrez 65 - 81,4 ly
Phekda 78,2 - 90 ly
Merak 75 - 80 ly
Dubhe 94,5 - 124 ly
/Tomas P, Stavby, Stavby

Svar:
Tomas! Du har stött på ett problem som är typiskt för fysikaliska mätningar: de är behäftade med osäkerheter. Man skall aldrig bara ge ett värde på en storhet - man måste även ge en uppskattning av osäkerheten.

Var gäller data för stjärnor i UMa (Ursa Major, Karlavagnen är en del av denna) finns några av stjärnorna i The brightest stars . Mer komplett är The Bright Star Catalogue (länk 1), där alla stjärnorna du nämner finns.

Låt oss ta Mizar som exempel. Enligt Sky2000-katalogen i The Bright Star Catalogue är parallaxen 0.047+/-0.005 bågsekunder. Avståndet i ljusår är 3.26/parallax, så avståndet blir 69+/-8 ljusår, vilket inte stämmer så illa med dina uppgifter. Jag kan inte se var mätningarna kommer ifrån, men osäkerheten 0.005 bågsekunder är rimligt för en klassisk mätning med markbaserade teleskop.

Jag föreslår ni använder SKY2000 data, länk 1. Klicka på HR beteckningen i första kolumnen och välj SKY2000 Master Star Catalog. Avståndet räknar ni alltså ut som 3.26/parallax. Den relativa osäkerheten i exemplet Mizar blir 0.005/0.047=0.11. Osäkerheten i avståndet blir då 0.11*69=8.

I dag kan man emellertid göra mycket bättre mätningar med rymdbaserade teleskop. Det finns t.ex. 'Hipparcos and Tycho Catalogues', med mycket mer exakta data. De är emellertid hopplöst svåra att använda för en amatör. Programmet Stellarium innehåller emellertid Hipparcos-data mycket lättillgängligt. För mer om parallax, se parallaxmetoden .

Under länk 2 finns ett par 3D-bilder av Karlavagnen och Orion som är framställda från data från satelliten Hipparcos. Bilden på Karlavagnen är reproducerad i mindre skala nedan. Om man betraktar bilderna med klassiska röd-gröna 3D-glasögon (röda filtret på vänster öga) ser man tydligt att stjärnorna ligger på mycket olika avstånd. Tack professor Lennart Lindegren, Institutionen för astronomi, Lund som är en medarbetare i Hipparcos-projektet för att vi får publicera bilderna! För mer om Hipparcos-projektet och det framtida GAIA-projektet, se Astrometri .



/Peter E

Nyckelord: stjärnhimlen [12]; 3d-bilder [6]; GAIA [3];

1 http://www.alcyone.de/SIT/bsc/uma.html
2 http://fragelada.fysik.org/resurser/stereo.ppt

*

Universum-Solen-Planeterna [12814]

Fråga:
Vilken är den klara stjärna man ser nära horisonten nu
/louise A, Svalebo, Veberöd

Svar:
Louise! Det du menar är förmodligen ingen stjärna utan en planet! Just nu syns Venus mycket tydligt i väster på kvällen, både före och efter solnedgången.

Faktum är att en hel rad av solsystemets planeter är fint synliga nu - förutom Venus kan man också se Mars och Jupiter utan problem, medan Saturnus är litet svagare. Bilden nedan (från Sky View Café ) visar hur himlen ser ut om man befinner sig i södra Sverige idag (27 februari, 2004), klockan 20 på kvällen, och tittar rätt upp. (N betyder norr, E öster, S söder och W väster.)

Pröva själv: Ta på dig varmt och gå ut i kväll (om det är stjärnklart) med dina föräldrar och titta på den vackra natthimlen. Försök tillsammans att hitta Venus, Mars och Jupiter!



/Margareta H

Nyckelord: stjärnhimlen [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [2450]

Fråga:
Var kan jag hitta tabeller för vilka stjärnor och planeter jag kan se från där jag bor?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Var kan jag hitta tabeller för vilka planeter och kometer jag kan se från där jag bor? Även var på himlen dom finns.
/Max J, Västervång, Landskrona

Svar:
Det finns en amerikansk tidning, som heter Sky & Telescope . Den kommer ut en gång i månaden, och där finns stjärnkartor med månen och planeterna inprickade. På sajten finns en mycket bra java applet Sky Chart , se bilden nedan. Glöm inte att välja din ort och tidszon!

Sky View Café är ett utmärkt och lättanvänt alternativ för stjärnkartor, planeter, jupitermånar, förmörkelser, solens upp- och nergång och mycket mer. Du behöver din longitud och latitud, och de kan du nog hitta här: Astronomiska almanackor - Latitud och Longitud eller ISS- Where is it now? .

Kometer är ganska oförutsägbara så de finns inte med.

Se länk 1 för fler s.k. planetarieprogram.



/KS/lpe

Se även fråga 2764

Nyckelord: stjärnhimlen [12]; latitud/longitud [1]; *verktyg [8];

1 http://www.fysik.org/resurser/astronomi/planetarieprogram/

*

Universum-Solen-Planeterna [12500]

Fråga:
En fråga, som kanske närmast är astronomisk, men på den frågelådan pågår server-/webarbeten: Hur många stjärnor finns det inom 50 ljusårs radie??
/Thomas Å, märstagymnasiet, Märsta

Svar:
Astronomi har haft service på sin webbsajt i minst tre år, så den bör vara välservad . Vi försöker backa upp med astronomisvar så gott vi kan.

Inom 50 ljusår finns det många. De 50 närmaste finns inom 16 ljusår: The Nearest Stars . Notable Nearby Stars har tabell och mycket data om stjärnorna.
/Peter E

Nyckelord: stjärnhimlen [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [7115]

Fråga:
Planeter ger ett fast sken, stjärnorna "blinkar". Att det är optiska fenomen kopplade till vår egen atmosfär är jag helt införstådd med. Men vari ligger den exakta skillnaden. Har det med skillnader i avstånd att göra, att stjärnorna är ljuskällor, Det har med olikheterna i storlek ... Tacksam att få ett klargörande ljus över detta fenomen.
/Klas N, Sundlergymnasiet, Vårgårda

Svar:
Det har med den skenbara storleken att göra. Stjärnorna kan i de flesta sammanhang betraktas som punktformiga ljuskällor, medan planeterna visar en tydlig skiva. Kolla länken nedan. Där visas en "film" av ett antal stjärnor i mycket hög förstoring. Där ser man verkligen vad luftoron ställer till med. Tänker man sig en jämnt belyst planetskiva, som täcker nästan hela bilden, kan man föreställa sig att det bara fladdrar i kanten på skivan. Det totala fladdret blir mycket mindre.

Sedan är effekten störst för stjärnor som står lågt på himlen. Detta eftersom ljuset behöver gå längre väg genom atmosfären. Se länk 2 för mer information.

I dag finns det teknik (adaptiv optik) att till en stor del eliminera luftoron som orsakas av atmosfären, se Adaptive_optics .
/KS/lpe

Nyckelord: stjärnhimlen [12];

1 http://www.mpe.mpg.de/ir/GC/speckle.html
2 http://www.astro.lu.se/~dainis/Papers/Varfor_stjarnorna_tindrar_FoF.pdf

*

Universum-Solen-Planeterna [2764]

Fråga:
Kommer alla våra planeter i vårt solsystem att hamna i en rad år 2004? såg ett tv program där dom sa så. Kommer det i så fall att påverka oss något?
/helena s, njudungs, vetlanda

Svar:
Årtalet är nog fel, år 2004 tycks inget märkligt hända med planeterna. Däremot år 2040 (6-8 september) kommer planeterna rada upp sig. Den som tycker om ett vackert skådespel på himlen blir nog påverkad av det.

Bilden nedan visar hur det kommer att se ut den 8 september 2040. Fem planeter och månen tillsammans. Bilden är genererad med Sky View Café .



/KS/lpe

Nyckelord: stjärnhimlen [12]; planet [14];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7181 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-09-26 10:23:43.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.