Ursprunglig fråga:
Gäller supernova typ II. Kan materian som studsar mot neutronkärnan få olika hög energi beroende på var den studsar mot kärnan? Tanken kommer från bilder av supernovor och nybildade stjärnor där starka stjärnvindar uppkommer vid stjärnans poler. eleven William undrar detta
/Bo J, Nyköpings gymnasium, Nyköping

Svar:
En typ II supernova uppstår genom en snabb kollaps följt av en våldsam explosion av en massiv stjärna. Stjärnan måste ha en massa av 8-50 solmassor (M☉) för att genomgå denna typ av explosion. Denna typ av supernova skiljer sig från andra genom att de uppvisar vätelinjer i spektrum. Typ II supernovor observeras huvudsakligen i galaxers spiralarmar och i H II regioner men inte i elliptiska galaxer.

En relativistisk jet är en extremt kraftfull jetstråle av plasma som alstras av antagna massiva objekt i centrum av vissa aktiva galaxer, i synnerhet radiogalaxer och kvasarer. Strålens längd kan uppgå till tusentals eller till och med hundratusentals ljusår. Det antas att samspel mellan magnetfält i ackretionsskivan kollimerar utflödet längs det centrala objektets rotationsaxel, så att en jet av materia avges i en hastighet nära ljusets, från båda sidorna av ackretionsskivan.

En ackretionsskiva är en roterande skiva av diffust material kring ett kompakt objekt, t.ex. supermassivt svart hål, mindre svart hål, neutronstjärna eller protostjärna. Genom kollisioner bromsas materialet i skivan upp och faller ner mot det kompakta objektet. Detta ger upphov till strålning av infrarött, synligt ljus, röntgen eller gammastrålning. Se Ackretionsskiva , Accretion_disk .

En polär jetstråle är ett astrofysikaliskt fenomen likt relativistisk jet men mer generellt. Vad som kan iakttas är materieströmmar som avges längs rotationsaxeln på kompakta objekt. Dessa förorsakas vanligen av dynamiska samspel med magnetfält inom en så kallad ackretionsskiva. När materia kastas ut med farter som närmar sig ljushastigheten, talar man om relativistisk jet. De största och längsta polära jetstrålarna är de som man ser från aktiva galaxer som kvasarer. Bipolära utflöden eller jetstrålar kan även förekomma vid protostjärnor (unga stjärnor under bildande). Det är normalt att kompakta objekt utvecklar "jets", se Astrophysical_jet och polär_jetstråle .

Jets är relativt långlivade och förekommer tillsammans med flera olika typer av kompakta objekt. Det är alltså osannolikt att jetstrålarna hos typ II supernovor uppkommer vid själva explosionen. Den förhärskande åsikten är att jetstrålarna skapas genom en växelverkan mellan magnetfält och en ackretionsskiva, med en tillfredsställande teori saknas.

Se vidare Type_II_supernova , fråga 18940 , 9964 och 14333 .

Bilden visar en relativistisk jet från ett supermassivt hål i en avlägsen galax.

Nyckelord: supernova [13];

1 http://astro.cornell.edu/events/tba-38.html

Svar:
Artikeln som ligger till grund till DN-notisen finns under länk 1 (endast för prenumeranter).

Alla stjärnor har mer eller mindre starka magnetfält -- solens yttrar sig bland annat i solfläckarna. När en stjärna kollapsar till en neutronstjärna (vid ett supernovautbrott) "fryses" fältlinjerna och följer med kontraktionen och skapar ett mycket starkt magnetfält hos neutronstjärnan. Det finns även alternativa scenarier speciellt för neutronstjärnor med starkt magnetfält, se länk 2.

Man spekulerar att en typ av mycket ljusa supernovor drivs av magnetfältet och mycket snabb rotation.

Ja, det finns relativistiska effekter (speciella och allmänna) men jag vet inte om de kan observeras direkt. En effekt är att man om man kom tillräckligt nära skulle se en del av neutronstjärnans baksida p.g.a. ljusets böjning i det starka gravitationsfältet.

Se även Neutron_star .

Bilden nedan från Crab_nebula av supernovaresten Krabbnebulosan är sammansatt med falska färger av bilder från rymdteleskopen Chandra (röntgenstrålning), Hubble (synligt ljus), and Spitzer (infrarött ljus). Mitt i nebulosan kan man i blått/vitt (röntgenstrålning) se en ring och en s.k. jet (nedåt åt vänster) som är karakteristiska för snabbt roterande objekt.

Nyckelord: supernova [13]; neutronstjärna [11]; nebulosa [13];

1 http://www.nature.com/nature/journal/v502/n7471/full/502310a.html
2 http://www.researchgate.net/post/What_is_the_origin_of_the_magnetic_field_of_a_neutron_star

Svar:
Thomas! Artikeln tycks inte finnas på dn.se, men originalartikeln finns på Science, se länk 1.

Nej, protonerna sönderfaller inte, de är stabila. Vad som händer är att protoner accelereras av supernovaresten (Fermi_acceleration ). När protoner med mycket hög energi kolliderar med gasmoln bildas p-mesoner. En del av dessa är p⁰-mesoner som sönderfaller på ett mycket karakteristiskt sätt (se Pion#Neutral_pion_decays ) i två g i motsatta riktningar med energin 67.5 MeV. Det är dessa g man har observerat i det rapporterade projektet.

Se även Supernova_remnant#Origin_of_cosmic_rays och Fermi_Gamma-ray_Space_Telescope#Large_Area_Telescope_(LAT)
/Peter E

Nyckelord: supernova [13];

1 http://www.sciencemag.org/content/339/6121/807

Ursprunglig fråga:
Veckans tankar från astronomilektionen snurrar återigen runt och här behöver vi lite stöd.

En supernova varar inte särskilt länge enligt de källor jag har hittat. 100 sekunder talas det om som en topp av ljusstyrkan. Därefter avtar den under en väldigt lång tidsperiod. Betelgeuse kan ju i astronomiska termer "snart" blir en supernova. Skulle vi uppfatta den även på dagen? Hur skarpt skulle ljuset kännas vid explosionen och sen efter? Går det att jämföra explosionen som den skapar med t.ex. månens ljusstyrka efter explosionen eller blir det svagare ljus än så? På vilket sätt arbetar astronomerna med att säkra observationerna av t.ex. Betelgeuse så att vi inte missar explosionen?

Mvh Petri
/Petri M, Mariefreds skola, Mariefred

Svar:
Petri! Betelgeuse är en röd superjätte i Orions stjärnbild. Avståndet från solen är 640 ljusår. Eftersom stjärnan är så massiv (värdet är mycket osäkert 5-30 solmassor), så utvecklas den snabbt och kommer inom någon miljon år explodera som en supernova typ II.

Kollapsen sker på sekunder (se Type_II_supernova ), men som synes av ljuskurvorna nedan (från Supernova ) tar det c:a 10 dagar innan supernovan når sin maximala absoluta ljusstyrka av -17 till -19 magnituder (beroende på typ). Efter kollapsen kommer antagligen en neutronstjärna med en radie av 20 km att bildas.

Betelgeuse kommer alltså att explodera inom 1 miljon år, så det är inget astronomerna bevakar. Man kommer säkert upptäcka det snabbt om ljusstyrkan ökade. Maximala apparenta ljusstyrkan är -12, vilket är ungefär som månens, -12.7. Solens apparenta ljusstyrka är som jämförelse -26.7 (Apparent_magnitude ). Strålningen från supernovan är alltså ofarlig, men det kommer att vara en spektakulär syn även mitt på dagen!

Se vidare Betelgeuse#Approaching_supernova för lite mer spekulationer om utbrottet och Type_II_supernova för allmänt om typ II supernovor.

Nyckelord: supernova [13];

Svar:
För det första är det mycket osannolikt att en stjärna slocknar eftersom tidsskalan för stjärnors utveckling är mycket lång. En supernova utvecklas visserligen snabbt, men ingen av de relativt närbelägna stjärnorna som syns för blotta ögat är kandidat till att bli en supernova snart. Det är tur för oss, för en supernova i närheten skulle kunna påverka jorden (Supernova#Effect_on_Earth ).

Wikipedia säger: En stjärnbild är en folklig benämningssystem av mönster av lysande stjärnor på stjärnhimlen. En stjärnbild är alltså inget fysiskt sammanhängande objekt utan bara en plan fantasibild av några stjärnor inom ett begränsat område sett från Jorden, vilka vanligen ligger på helt skilda avstånd från oss. I modern astronomi delas stjärnhimlen in i totalt 88 olika områden uppkallade efter varsin stjärnbild.

En stjärnbild är alltså ett definierat område, så det finns ingen anledning att ändra detta även om en stjärna skulle försvinna. Likheten mellan stjärnornas mönster och objektet är ju dessutom mycket begränsad.

Nedan en bild av stjärnbilden Orion.

Nyckelord: stjärnhimlen [12]; supernova [13];

Svar:
Veronica! En del av materian fortsätter expadera som ett gas/plasma moln, se bilden i fråga 17318 . Med tiden avtar expansionshastigheten genom växelverkan med den interstellära gasen. Neutriner fortsätter i stort sett obegränsat. För de flesta supernovor får man dessutom en rest med hög densitet - en neutronstjärna eller ett svart hål .
/Peter E

Nyckelord: supernova [13];

Svar:
Ett plasma är joniserad gas, där alltså elektroner är frigjorda från atomerna. Elektronerna kan rekombinera (förena sig med jonerna) och sänder då ut elektromagnetisk strålning. Vilken våglängd som sänds ut beror på vilken gas man har, men strålningen är ofta i form av synligt ljus. Urladdningar vid höga elektriska spänningar bildar plasma och är synliga: blixtar och koronaurladdningar. De senare är ofta svaga (förekommer t.ex. vid kraftledningar) men blixtar kan man oftast se. Det vanligaste plasmat som finns överallt är i lysrör , se länk 1.

I Plasma_(physics)#Common_plasmas finns en lång lista på olika plasmor, naturliga och konstgjorda.

Nedanstående bild på ett naturligt plasma, resterna av Tycho Brahes supernova, kommer från Wikimedia Commons (NASA).

Nyckelord: lysrör [10]; supernova [13];

1 http://www-istp.gsfc.nasa.gov/Education/wfluor.html

Svar:
Nej, neutrinon är enligt standardmodellen den enda partikeln som bara växelverkar med den svaga växelverkan.

De 19 neutrinerna från supernovan 1987A kom dels nästan samtidigt och dels från rätt riktning, se nedanstående länkar.

Bilden nedan visar SN 1987A några år efter utbrottet, se Type_II_supernova och SN_1987A

Se även fråga 125

Nyckelord: supernova [13]; neutrino [19]; SN 1987A [4];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/astro/sn87a.html#c2
2 http://www-personal.umich.edu/~jcv/imb/imbp4.html

Ursprunglig fråga:
Hej! Jag undrar om du kunde berätta lite om de tre olika typerna av supernovor......
/Sofia C, Larskaggskolan, Kalmar

Svar:
En supernova är en exploderande stjärna som hör till de våldsammaste händelserna i universum. I en supernova utvecklas oerhörda mängder energi, som lämnar reststjärnan i form av enorma neutrinoflöden, gasmassor och strålning, vilket gör att de under en viss tid kan lysa upp till hundra miljarder gånger starkare än vår sol.

Först delade man in supernovorna i två klasser: I och II. Klass I saknar väte i spektret medan typ II har väte. Nu vet vi att denna indelning inte är fysikaliskt motiverad. Den viktiga indelningen är nu:

Ia: Total kärnsprängning av en vit dvärgstjärna, det blir ingenting kvar. Detta inträffar i täta dubbelstjärnesystem. De har blivit av intresse för kosmologin, eftersom de alltid frigör lika mycket energi. De fungerar som kosmiska standardljus. Se vidare bilden nedan och länk 1.

II, Ib och Ic: Gravitationskollaps av en stjärnas järnkärna. Resulterar i en neutronstjärna och ett utkastat ytterhölje. De olika typerna skiljer i spektrum. Minimimassan är 8-10 solmassor och uppåt, se Supernova#Core_collapse för detaljer.

En ny typ har tillkommit på senare år: hypernova. Man tror att det rör sig om en supertung stjärna, vars inre delar kollapsar till ett svart hål. De är ganska sällsynta, men frigör mycket energi.

Novor är betydligt midre våldsamma explosioner, se nova .

Se vidare Nationalencyklopedin (supernova ), Supernova , Supernova och nedanstående länkar.

• Supernovor Mycket bra sajt på svenska
• How Stars Work Ganska lättillgänglig men på engelska
• Supernovae, Supernova Remnants and Young Earth Creationism FAQ Ganska avancerad på engelska (inklusive argument mot kreationism)
• Supernova Kort artikel från Linné on line
• Från supernovor till svarta hål Forskningsgrupp med stöd från Vetenskapsrådet (VR)
• Hur dör en stjärna Föreläsning från Chalmers

Nyckelord: supernova [13];

1 http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/star/supernova/2004/34/

Ursprunglig fråga:
Hej, jag gör ett arbete om universums uppkomst (dvs big bang), och undrar om det finns flera olika teorier om hur det hela gick till, och om det så skulle vara, kan ni vara så snälla och skicka lite info? Finns det någon chans att det kommer bli "the big crunch"?
/Marika A, Kvarnbergsskolan, Huddinge

Svar:
Det finns data som tyder på att universums expansion accelererar. Därför är det inte många som räknar med någon "big chrunch" längre. Orsaken till accelerationen är troligen att universum nu inte domineras av materia, utan av en egenskap hos vakuum som kallas mörk energi, som enligt Wikipedia är: en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt. Mörk energi är numera det gängse sättet att förklara, vad som enligt observationer och experiment tolkats som en accelererande expansion hos universum, det vill säga att rumtiden förefaller att expandera allt fortare och fortare.

Några av de data som ligger bakom införandet av den mörka energin visas i bilden längst ner i svaret. Man kan se att avvikelsen (punkterna för höga värden på rödförskjutningen Z ligger över den heldragna linjen) är ganska måttlig och dessa data är egentligen inte helt övertygande. Det finns nu emellertid ganska övertygande ytterligare stöd för en accelererande expansion, tillräckligt för den normalt konservativa nobelkommittén att ge 2011 års nobelpris i fysik för upptäckten, se List_of_Nobel_laureates_in_Physics och Accelerating_expansion_of_the_cosmos .

Universum tycks nu bestå av:

70 % mörk energi (OBS! detta är inte materia)

26 % exotisk mörk materia (vi vet inte vad det är)

3.5 % osynlig vanlig materia

0.5 % synlig vanlig materia

Det är alltså dessa ynka 0.5 % som astronomerna kan studera.

Det finns delade meningar om vad den mörka energin är för något. Somliga vill tolka den som Einsteins kosmologiska konstant. Andra menar att detta skulle leda till orimliga konsekvenser, och har infört en variant, som kallas Quintescence. Dessa frågor behandlas i ett par artiklar i Scientific American januari, 2001. Det medges att de inte är särkskilt lättlästa för den oinvigde, men det här är inga lätta saker. Men spännande!

Den sammansättning av universum som ges ovan är vad som gäller nu. I en tidigare epok dominerade strålningen, som spelar liten roll idag. Den mörka energin deltar idag inte alls i universums expansion. Det är viktigt, hade den gjort det, hade galaxhopar, galaxer och stjärnor inte kunnat bildats. I modellen med "Einsteins kosmologiska konstant" är den mörka energin verkligen konstant. Den spelade alltså en obetydlig roll i det unga universum. Vad som då blir svårförklarligt, är att vi lever i en epok just när den mörka energin börjar dominera över materien. Detta blir lättförklarligt i "quintescens" modellen. Där deltar den mörka energin i universums expansion ända tills den epok då universum upphör att vara strålningsdominerat.

Bland nyare upptäckter är att det storskaliga rummet i universum är plant, alltså inte krökt. Vidare nämns i artiklarna en modell som på engelska kallas "inflatory universe model". Det kan närmast översättas med "uppblåsningsmodellen av universum". Det innebär att universum i ett mycket tidigt stadium undergick en enorm expansion. Det förklarar mycket som inte går att förklara med den klassiska Big Bang modellen.

Se vidare Dark_Energy , mörk-energi , mörk-materia och (vad gäller universum accelererande expansion) Länk 1. Under länk 2 (Ask an astronomer) finns ett stort antal länkar och frågor/svar om kosmologi.

Se även fråga 5937

Nyckelord: kosmologi [33]; mörk materia [17]; big bang [37]; mörk energi [6]; supernova [13]; universums expansion [16];

1 http://www.eso.org/~bleibund/papers/EPN/epn.html
2 http://curious.astro.cornell.edu/cosmology.php

Svar:
Termen hypernova har använts om några observerade explosiva händelser.

En var en så kallad "gamma ray burst" och registrerades av satelliter den 14 december 1997. Det var en kraftig puls av högenergetisk elektromagnetisk strålning (gammastrålning). Senare lyckades man identifiera källan med optiska teleskop och bestämma avståndet. Det visade sig vara ofantligt, 12000 miljoner ljusår, nästan vid randen av det synliga universum. Energimängden som frigjordes vid den smällen, var kanske 100 gånger mer än en "vanlig" supernova. Här kan du läsa mer: Gamma-Ray Burst Makes Quite a Bang .

En annan "hypernova" inträffade i en galax som ligger betydligt närmre 140 miljoner ljusår. Den var speciellt stark i radioområdet. Totala energin beräknas till 10 gånger en vanlig supernova. Här kan du läsa mer: When stars go hyper .

Man har också påträffat ett antal supernovarester (gasmoln), där rorelseenergin är 10 - 100 gånger av vad som utvecklas i en "normal" supernova.

Det råder ingen enighhet om vad som ligger bakom dessa fenomen, men kanske har de alla samband med så kallade "Gamma Ray Bursts": New Insights from Observations of Mysterious Gamma-Ray Burst . Det är intensiva utbrott av gammastrålning, som varar några sekunder eller minuter. På senare år har man fått klart för sig, att de flesta kommer från avlägsna delar av universum. De har en energiutveckling som är jämförbar med hypernovors. Det har föreslagits att det kan röra sig om två neutronstjärnor som smälter samman och bildar ett svart hål. Detta är ett hett forskningsområde och vi kan räkna med spännande resultat de närmsta åren.
/KS

Nyckelord: gamma ray burst [2]; supernova [13];

Svar:
Du ställer frågor som är centrala i partikelfysiken och som det inte finns något definitivt svar på. Om neutrinons vilomassa = 0 skulle det innebära att de rör sig med ljusets hastighet. Man har faktiskt kunnat mäta neutriners hastighet. Nämligen när man observerade supernovautbrottet år 1987, SN 1987A. Stjärnan som fick sitt utbrott är på avståndet ca 180 000 ljusår. Ungefär samtidigt som man såg att stjärnan flammade upp så registrerade man en "skur" (19 st) av neutrinos. Man kunde på detta sätt jämföra fotonernas och neutrinernas hastighet. Trots att de varit på väg i 180 000 år så kommer de fram ungefär samtidigt! Man kunde också jämföra hastigheten hos neutrinos med olika energi. Om vilomassan är exakt = 0 så rör de sig med ljusets hastighet oberoende av energin. Om vilomassan däremot är skilt från 0 så rör sig de med högre energi snabbare. Man har analyserat observationerna från supernovautbrottet, se länk 1, och bestämt en övre gräns för neutrinons massa. Detta tillsammans med andra experiment visar att neutrinons massa måste vara mindre än 5,1 eV dvs mindre än 1/100000 av elektronens massa.

Bilden nedan från länk 1 visar energi (vertikalt) mot ankomsttid (horisontellt) för ett antal neutriner från supenovan från 1987. Man kan med lite god vilja ana en tendens att neutriner med hög energi (dvs hög hastighet) kommer före neutriner med lägre energi.

1995, 2002 och 2015 års Nobelpris i fysik belönade experiment i detta område av fysiken, se The Nobel Prize in Physics - Laureates . Där finner Du utmärkta sammanfattningar av de fysikaliska grunderna.

Nyckelord: supernova [13]; neutrino [19]; SN 1987A [4];

1 http://cupp.oulu.fi/neutrino/nd-sn.html

Svar:
När Tycho Brahe en kväll år 1572 steg ut ur sitt laboratorium vid Herrvadskloster, upptäckte han en ny ljusstark stjärna i stjärnbilden Cassiopeia. Så ser en supernova ut. I själva verket är det en jätteexplosion som markerar slutet på en tung stjärnas utveckling. Solen kommer inte explodera som supernova, den är för lätt. Man känner till minst tre fundamentalt olika typer av supernovor, så det här ämnet är ganska invecklat. Vi föreslår, att du först slår på supernova i Nationalencyklopedin , artikeln är bra. Återkom gärna med frågor! Vi vet nu att Tycho's nya stjärna ligger tiotusentals ljusår från oss. Den har slocknat sedan länge, kvar är en expanderande gasbubbla.
/KS

Se även fråga 242 och fråga 2717

Nyckelord: supernova [13];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.