Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

13 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [21236]

Fråga:
Vad är en nebulosa fast skriv det så det finns mycket fakta.
/Jordan P, Kunskapsskolan, Skåne

Svar:
Nebulosa kan vara flera olika saker. Det gemensamma är att de består av moln av gas och/eller stoft ute i rymden, se Nebulosa .

Emissionsnebulosa
Se fråga 20842 och Emissionsnebulosa .

Reflektionsnebulosa
En reflektionsnebulosa är en nebulosa som inte ger ifrån sig eget ljus, utan lyser genom att den reflekterar ljuset från en eller flera stjärnor i närheten. (Reflektionsnebulosa )

Mörk nebulosa
Se bilden nedan, fråga 19824 och Mörk_nebulosa .

Planetarisk nebulosa
En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut. (Planetarisk_nebulosa )

Supernovarest är de nebulosalika resterna av en supernovaexplosion, se fråga 19187 och supernovarest .

Innan man identifierade galaxer (se fråga 19607 ) som stjärnsystem utanför vintergatan kallades även galaxer för nebulosor.

Se även länk 1 och de mycket mer omfattande Wikipedia-artiklarna på engelska.



/Peter E

Nyckelord: nebulosa [13];

1 https://nineplanets.org/types-of-nebulae/

*

Universum-Solen-Planeterna [20842]

Fråga:
Emissionsnebulosor av väte syns som rödaktiga men vätes emissionsspektrum består även av blåaktiga linjer. Vad händer med det ljuset?
/Millenium F, Kunskap, Västerås

Svar:
Emissionsnebulosa
Emissionsnebulosor är moln av joniserad gas som lyser med sitt eget ljus. Ljuset skapas när fotoner från de närliggande, ofta nybildade, stjärnorna joniserar atomerna i nebulosan, och detta ger upphov till ljus i olika färger. Beroende på vilka olika kemiska sammansättningar det är i nebulosorna, och graden av jonisering, blir det olika emissionsspektra. (Emissionsnebulosa )

Eftersom väte är det mest förekommande ämnet i universum, innehåller emissionsnebulosor joniserat väte. Dessa områden kallas HII-regioner (H-två, joniserat väte), se H_II_region

Du har rätt i att det finns en linje i vätespekrum i det röda området. Denna kallas Ha. Det finns även några linjer i blått-violett. Anledningen till att de blå linjerna inte syns på bilder är att man ofta använder ett filter för att öka kontrasten (större signal/bakgrund-förhållande). HII-regioner är därför ofta röda.

Man skall även observera att astronomerna ofta använder sig av bildbehandling och falska färger. Man kan ju numera observera objekt med radiostrålning, mikrovågor, infrarött, UV, röntgen och gamma. För att generera en bild måste man då använda sig av falska färger.

Bilden nedan av en supernovarest är ett exempel där man med olika teleskop har tagit bilder i röntgen, synligt ljus och infrarött och satt dem samman med falska färger, se fråga 19187 .

Se även Astrophotography#Overview .



/Peter E

Nyckelord: nebulosa [13];

*

Universum-Solen-Planeterna [19862]

Fråga:
Hej, En elev undrar om det har funnits en nebulosa just här där vårt solsystem ligger? Hade den något namn?
/Sofia E, Folkungaskolan, Linköping

Svar:
Stjärnor och nebulosor rör sig hela tiden i vintergatan, så en position beror av tiden. Det är emellertid klart att solen bildats i en nebulosa. Eftersom den inte omges av en nebulosa nu kan solen ha slungas ut ur nebulosan genom att passera nära en annan stjärna. Nebulosan kan också ha försvunnit genom att all gas och stoft samlats i stjärnor eller att strålningen från stjärnorna skingrat nebulosan.

Se vidare fråga 17441 .
/Peter E

Nyckelord: nebulosa [13];

*

Universum-Solen-Planeterna [19824]

Fråga:
Om mörka nebulosor
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Jag ska hålla ett kort föredrag om mörka nebulosor och efter lite sökande på internet så läste jag om att det kan finnas aktiva stjärnor inuti mörka nebulosor. Hur skulle det fungera och vad händer med all ljusenegi eftersom energi inte kan sluta att upphöra. Är det ens möjligt att det skulle kunna finnas en aktiv stjärna i en sådan nebulosa?

Jag har en annan fråga angående mörka nebulosor också. Mörka nebulosor reflekterar inte ljus så vad händer med ljuset, absorberar dem sub-mickro-meter stora dammpartiklarna ljuset eller vad händer?
/Jack C, Rålambshovsskolan, Stockholm

Svar:
En mörk nebulosa är en nebulosa som är så tät att den döljer ljuset från en bakomliggande emissions- eller reflektionsnebulosa (exempel: Hästhuvudnebulosan, bilden nedan), eller blockerar ljuset från bakomliggande stjärnor.

Du har helt rätt i att det till synes är ett problem med vart strålningsenergin tar vägen. Gas- och stoftmoln är "barnkammare" i vilka stjärnor bildas. Så länge molnet finns kvar kan man inte se de bildade stjärnorna eftersom strålningen absorberas av nebulosan. Nebulosan är alltså inte transparent för synligt ljus.

Den absorberade energin värmer upp gasen/stoftet, och energin sänds ut i form av mikrovågsstrålning. Som visas i länk 1 är nebulosor åtminstone delvis transparenta för mikrovågor.

Stjärnljuset värmer alltså stoftet och med höjd temperatur ökar mikrovågsstrålningens energi (våglängden blir mindre) tills ett jämviktstillstånd uppstår. En del av mikrovågsstrålningen vi kan observera kommer från molekyler.

Strålningstrycket från stjärnan kommer även att blåsa bort gas och stoft, så att stjärnan kommer att omges av en transparent "bubbla". Nebulosor med stjärnbildning sprids relativt snabbt ut och försvinner.

Se även länk 2.



/Peter E

Nyckelord: stjärnors utveckling [15]; nebulosa [13];

1 https://amazing-space.stsci.edu/resources/print/lithos/horsehead_litho.pdf
2 http://abyss.uoregon.edu/~js/glossary/dark_nebula.html

*

Universum-Solen-Planeterna [19603]

Fråga:
Hur många gånger större är canis majoris jämförst med vår sol?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur många gånger större är canis majoris jämförst med vår sol?
/elise j, vibyskolan, sollentuna

Svar:
Canis Major är en stjärnbild (Stora Hunden på södra stjärnhimlen, Canis_Major ). Du menar nog stjärnan VY Canis Majoris. (VY_Canis_Majoris )

Detta är en röd superjätte (eller hyperjätte) och är bland de största kända stjärnorna med en radie av 1400 gånger solens. Placerad i solsystemet skulle ytan ligga utanför Saturnus bana.

Stjärnan omges av en nebulosa som består av gas som kastats ut från dess atmosfär, se nedanstående bild från länk 1.



/Peter E

Nyckelord: nebulosa [13];

1 http://hubblesite.org/gallery/album/entire/pr2007003c/

*

Universum-Solen-Planeterna [19338]

Fråga:
Hej! Hur går övergången till mellan att vara en röd jätte till en vit dvärg?
/Viktor O, Fridaskolan, Trollhättan

Svar:
Viktor! När bränslet tar slut i centrum bildas en röd jättestjärna. Efter ett tag kommer stora delar av ytterhöljet blåsas bort. Vi får en vit dvärg och en planetarisk nebulosa, se fråga 14493 där länkarna i slutet innehåller mycket detaljerad information på engelska.
/Peter E

Nyckelord: nebulosa [13];

*

Universum-Solen-Planeterna [19187]

Fråga:
Hej! I en tidningsnotis, DN 20/10-13 m källa Nature, nämns en ny typ av supernovor, ev magnetisk neutronstjärna, som roterar med nästan 1000 varv per sekund. Vad är en magnetisk neutronstjärna? varifrån får den sin magnetism? Med då hög fart borde relativistiska effekter uppträda på ytan. Märks sådana?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Artikeln som ligger till grund till DN-notisen finns under länk 1 (endast för prenumeranter).

Alla stjärnor har mer eller mindre starka magnetfält -- solens yttrar sig bland annat i solfläckarna. När en stjärna kollapsar till en neutronstjärna (vid ett supernovautbrott) "fryses" fältlinjerna och följer med kontraktionen och skapar ett mycket starkt magnetfält hos neutronstjärnan. Det finns även alternativa scenarier speciellt för neutronstjärnor med starkt magnetfält, se länk 2.

Man spekulerar att en typ av mycket ljusa supernovor drivs av magnetfältet och mycket snabb rotation.

Ja, det finns relativistiska effekter (speciella och allmänna) men jag vet inte om de kan observeras direkt. En effekt är att man om man kom tillräckligt nära skulle se en del av neutronstjärnans baksida p.g.a. ljusets böjning i det starka gravitationsfältet.

Se även Neutron_star .

Bilden nedan från Crab_nebula av supernovaresten Krabbnebulosan är sammansatt med falska färger av bilder från rymdteleskopen Chandra (röntgenstrålning), Hubble (synligt ljus), and Spitzer (infrarött ljus). Mitt i nebulosan kan man i blått/vitt (röntgenstrålning) se en ring och en s.k. jet (nedåt åt vänster) som är karakteristiska för snabbt roterande objekt.



/Peter E

Nyckelord: supernova [13]; neutronstjärna [10]; nebulosa [13];

1 http://www.nature.com/nature/journal/v502/n7471/full/502310a.html
2 http://www.researchgate.net/post/What_is_the_origin_of_the_magnetic_field_of_a_neutron_star

*

Universum-Solen-Planeterna [19183]

Fråga:
Hej, jag undrar vad skillnaden är mellan galaxer och nebulosor? Andromeda galaxen hette ju från början Andromeda nebulosan?
/Johanna L

Svar:
En galax är ett stjärnsystem med upp till 400 miljarder stjärnor. Se Galax .

En nebulosa är en ansamling av gas och stoft som kan vara lysande eller mörkt beroende på om det finns stjärnor i närheten. Se Nebulosa .

Anledningen till att Andromedagalaxen kallades nebulosa var helt enkelt att man trodde det var en nebulosa. Först på 1920-talet lyckades Hubble observera enskilda stjärnor i galaxer.
/Peter E

Nyckelord: nebulosa [13];

*

Universum-Solen-Planeterna [18926]

Fråga:
Hej!

Årets nior arbetar med astronomi och flera tankar börjar snurra fram angående stjärnors utveckling.

Fakta: Stjärnor föds i nebulosor. Nebulosor skapas bl.a. av gas och stoff som blivit kvar efter supertunga stjärnor som exploderat, Supernovor.

Hur många stjärnor kan det födas ur en och samma nebulosa? Jag har fått för mig att det i en och samma nebulosa kan födas massor av stjärnor. Om det däremot är så att nebulosan är ett resultat av EN stjärna som har exploderat, hur långt räcker denna materia då i nyskapandet av stjärnor?

En följdfråga blir då om det i universum blir fler och fler mindre stjärnor eftersom materian sprids ut mer och mer och därför inte räcker till att skapa nya supertunga stjärnor om ger oss nya supernovor.

Tack för en SUPERBRA sökmotor!!
/Petri M, Mariefreds skola, Mariefred

Svar:
Hej Matalamaa! Astronomi är en utmärkt ingång till stora delar av modern fysik. Och så finns det så fina bilder!

Det är inte all gas som "recyclas" genom planetariska nebulosor och supernovor, mycket är väte och helium från Big Bang. Genom gravitation från materia och mörk materia samt strålningstryck från befintliga stjärnor bildas nya stjärnor. Ur en nebulosa kan det bildas en hel stjärnhop. De tyngre grundämnena som kastas ut från tidigare stjärnor blandas med H och He, och halten grundämnen tyngre än He ("metalliciteten") ökar med tiden.

Man tror att det när universum var mycket ungt fanns många mycket tunga, ljusstarka och kortlivade stjärnor, se Population_III#Population_III_stars . Anledningen till att det nu inte bildas lika stora stjärnor är inte att det fanns mer gas tidigare utan att det antagligen kan bildas större stjärnor om metalliciteten är låg.

Se vidare länk 1 och Stellar_evolution .

Tack!



/Peter E

Nyckelord: stjärnors utveckling [15]; nebulosa [13];

1 http://simple.wikipedia.org/wiki/Stellar_evolution

*

Universum-Solen-Planeterna [14493]

Fråga:
Frågor om stjärnors utveckling
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Jag har några frågor angående ett skolarbete. Skulle vara tacksam för svar.

1. Man vet att stjärnor föds ur stora nebulosorna, men hur vet man det?

2. När en stjärna som är ungefär i solens storlek har blivit en rödjätte, vad händer efter det?

3. Stjärnor består ju av väte som via fusion omvandlas till helium, hur vet man det här?

4. En stjärna har ju en speciel livscykel, hur vet man just att denna livscykel är som den är. Hur vet man t ex att stjärnorna övergår i olika faser?

5. Hur kommer det sig att vissa stjärnor får solsystem och vissa inte? Hur vet vi det?
/Cecilia B, Thorildsplansgymnasium, Stockholm

Svar:
Hej MsPluto!

1. Man kan observera stjärnor på alla stadier av utveckling, inklusive stjärnor som håller på att bildas, se stjärnors utveckling och solsystemets bildande .

2. En vit dvärg är en normalstor stjärna som kollapsat till en mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle. En typisk vit dvärg har en radie som är 1 procent av solens, men den har grovt räknat samma massa.

När vätet i centrum tar slut fortsätter förbränningen i ett skal runt stjärnan. Stjärnan blir då en röd jättestjärna. När bränslet i skalet tar slut komprimeras kärnan ytterligare och förbränning av helium till kol börjar. Mot slutet av denna process expanderar yttre delen av stjärnan och bildar en planetarisk nebulosa, kärnan blir en vit dvärg. Bilden nedan visar ett sådant system som kallas 'Cats Eye nebula'. Se vidare White_dwarf#Formation , länk 1 och 2.

3. Kunskapen om fusionsprocessen är mycket god. Antagandet förklarar alla observationer, bl.a. att heliumförekomsten är högre är de 24% som fanns efter big bang i gas som funnits i en stjärna.

4. Genom observationer av stjärnor av olika typ samt modellberäkningar av utvecklingen. Detta senare är mycket viktigt.

5. Sjärnor som har mycket av tunga grundämnen (nya stjärnor) har mycket oftare planetsystem än stjärnor som innehåller lite av tunga grundämnen. Med tunga grundämnen menar vi ämnen tyngre än helium. En gas bestående av enbart väte och helium kan inte bilda planeter - det behövs även ämnen som kondenseras ("klibbar"). Vatten (H2O) är säkert viktigt dels beroende på dess egenskaper och dels eftersom syre är det ämne det finns mest av med undantag för väte och helium. Se vidare exoplaneter .

Mer om stjärnutveckling: Stellar_evolution .



/Peter E

Nyckelord: stjärnors utveckling [15]; nebulosa [13];

1 http://imagine.gsfc.nasa.gov/docs/science/know_l1/dwarfs.html
2 http://astronomy.nmsu.edu/geas/lectures/lecture24/slide03.html

*

Universum-Solen-Planeterna [11433]

Fråga:
Hej! Jag tänkte ställa några frågor till er, om stjärnan Mira/Valfisken. *Varför är stjärnan Mira/Valfisken en variabel stjärna? *Var befinner den sig i Hr-diagramet? *När är den som ljusstarkast? *Har ni någon bild på den, som ni kan vissa, som beskriver hur det ser ut? Tack på förhand!/A*
/anna r, stagneliusskolan, kalmar

Svar:
Mira Ceti (Cetus = Valfisken) är en röd jättestjärna, som är på väg att övergå till en planetarisk nebulosa med en vit dvärgstjärna i mitten. Den är mycket sval för att vara en stjärna, bara 2000 grader. Spektralklassen är Me. I Hr-diagrammet ligger den i ett område som brukar betecknas AGB (Asymtotic Giant Branch). Den är variabel på grund av en instabilitet i det skikt där helium förbränns. Instabiliteten gör att den förlorar massor av materia som kastas ut i rymden. Denna kommer snart att bilda en planetarisk nebulosa. Stjärnan pulserar och varierar i storlek nästan en faktor 10. Sista maximet var omkring 3 augusti 2002. Den nådde då magnitud 3.4 (varierar). Perioden är omkring 332 dygn, varför nästa maximum kan väntas omkring 1 juli 2003. De allra flesta stjärnor är punktformiga också i de allra störtsa teleskopen. Mira Ceti är en av de fä stjärnor som man lyckats få en bild av.
/KS

Nyckelord: nebulosa [13];

1 http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap981011.html
2 http://hubblesite.org/newscenter/newsdesk/archive/releases/1997/26/

*

Universum-Solen-Planeterna [8075]

Fråga:
Hej! Jag har en fråga rörande nebulosor. Att nebulosor kan bestå av gas eller stoft har jag hört, men kan de två olika blandas så att nebulosan innehåller både gas och stoft? Och kan en nebulosa bestående av endast stoft utvecklas till en stjärna, eller gäller det endast gasmolnen? Tack på Förhand //Anders
/Anders T, Tumbagymnasiet, Tumba

Svar:
Normalt består en nebulosa av både gas och stoft. Bara om temperaturen är tillräckligt hög, är allt förgasat. Stjärnor bildas i svalare nebulosor, där det finns stoft. Antagligen spelar stoftet stor roll i stjärnbildningen. Det hjälper till att stråla ut energi i det infraröda området.
/KS

Nyckelord: nebulosa [13];

*

Universum-Solen-Planeterna [5828]

Fråga:
Vad är en nebulosa
/BO L, SSHL, Sigtuna

Svar:
Förr i tiden kallade man alla mer eller mindre diffusa ljusfläckar nebulosor. Numera skiljer man på galaxer, stjärnhopar och gasnebulosor. En nebulosa består alltså av lysande gas. Vanligen får nebulosan sin energi från en närbelägen, het stjärna, men andra mekanismer finns.
/KS

Se även fråga 688

Nyckelord: nebulosa [13];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7492 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2020-05-20 16:57:56.

 

***


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.