Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 5 frågor/svar hittade Blandat [17546] Jag tänkte fråga om det går att få en doktorsgrad i astrologi? Alltså om det går att doktorera i det. mvh
/Anders Svar: Det är illa nog att Lunds üniversitet har en professur i parapsykologi, se Parapsykologi , Etzel_Cardeña och länkarna nedan. Nyckelord: astrologi [5]; parapsykologi [6]; 1 http://cercaplund.blogspot.com/2010/01/about-cercap.html Blandat [13005] 2. Varför öppnar man alltid dörrar fel, om det är en tryck-dörr så drar man och om det är en drag-dörr så trycker man? Är det i själva verket så att man inte alltid gör fel utan att man bara inbillar sig det och inte märker de gånger man gör rätt? Svar: Nyckelord: astrologi [5]; Blandat, Universum-Solen-Planeterna [12627] Svar: Till eleverna: Många av era frågor är helt enkelt omöjliga att
svara på. Naturvetenskapen svarar t.ex. aldrig på frågan Varför? Den
svarar på Hur? Genom att observera världen omkring sig kan
naturvetenskapskvinnan (jodå, det finns många duktiga sådana )
se mönster och regler som hon sedan kan formulera med matematik. Observera också att det ligger i det naturvetenskapliga
arbetssättet att aldrig säga: Så här är det. Naturvetenskapen
utvecklas genom ett arbetssätt att ifrågasätta tidigare
"sanningar". De stora sprången i naturvetenskapen har uppkommit
när någon ifrågasatt tidigare kunskap, och tänkt på ett
helt nytt sätt. Betyder det att man kan ifrågasätta allt och att alla teorier har
lika värde? Är astrologi lika mycket värt som vetenskapen
astonomi? Nej, astronomi bygger på mätningar
och observationer och utgör en logisk beskrivning av vår
omgivning. Astrologi är tro och hokus-pokus som inte
har något stöd i iakttagelser. Den mest värdefulla teorin
är den som förklarar så mycket som möjligt med så få
godtyckliga antaganden som möjligt. Av frågorna att döma håller ni på med solsystemet. Det finns massor
med information om detta på webben, men det mesta är på engelska.
Planetary Fact Sheets är en guldgruva för
siffror om solsystemet (storlekar, avstånd, omloppstider etc.).
När det gäller bilder är sajten Planetary Photojournal
ovärderlig. The Nine Planets är mycket bra och
Vårt solsystem är delvis en översättning av denna.
Det finns en bra men inte helt lätt artikel om solsystemet i
Nationalencyklopedin . Några kommentarer till frågorna:
Ni frågar en del om färger på planeter. Man skall vara lite
försiktig med tolkningen av vissa vackra färgbilder. Ofta
är färgerna förstärkta genom bildbehandling (skruva upp färgkontrollen
på TVn till max). Ibland är färgerna helt falska och betyder
något helt annat är vad man skulle se om man tittade direkt
med ögat. Jupiter har ringar men dom är mycket tunnare än Saturnus' ringar.
Antalet månar kring en planet ökar framför allt därför att
man upptäcker månar som man missat tidigare. På mycket lång
tid kan månar försvinna (kollidera med planeten eller kastas ut
i solsystemet) eller komma till (fångas in från omgivningen).
Varför planeter är runda förklaras i nedanstående svar (fråga 888). Bilden nedan från rymdsonden Galileo (Galileo - Journey to Jupiter ) visar en del av ytan
av Jupiters måne Europa. Det blå är vattenis och det bruna antagligen
något mineral som kommit upp genom sprickorna i isen. Man tror
att det finns en ocean av saltvatten under isen, och man har
t.o.m. spekulerat att det skulle kunna finnas primitivt liv
i oceanen. Färgerna har förstärkts med bildbehandling. Lycka till med era fortsatta studier av astronomi och andra naturvetenskaper! Se även fråga 888 Nyckelord: solsystemet [8]; astrologi [5]; vetenskaplig metod [18]; frågelådan [14]; Blandat [12188] Svar: Om man skall säga något positivt med astrologin så är det att den historiskt var en motivering att studera stjärnhimlen och att försöka beräkna himlakropparnas rörelse. Många astronomer, t.ex. Tycho Brahe och Johannes Kepler, fick en inkomst av att framställa horoskop. Se även fråga 5268 Nyckelord: astrologi [5]; Universum-Solen-Planeterna [5268] Ursprunglig fråga: Svar: I de tidiga högkulturerna, baserade på jordbruk med konstbevattning
(Babylonien, Egyptien, Indien, Kina),
uppstod en rad nya behov. Man behövde kunna föra bok (skriftspråk),
räkna (matematik) och mäta tid (astronomi). De fenomen på himlen
som hade en tidsskala, som var påtaglig för en människa har i alla
dessa kulturer använts för olika former av spådom. Den form av astrologi som kom att spridas i väst, utgår från grekiska
föreställningar. Där antar man att solens, månens och planeternas
ställning på himlen vid en människas födsel kan användas för att
förutsäga det kommande livet. Att göra denna förutsägelse kallas
att ställa ett horoskop. Den som ställde horoskopet kallades astrolog,
som samtidigt ofta var astronom. Man kan nämna Tycho Brahe och Kepler.
De gjorde det ganska motvilligt, men de fick ju betalt. Den grek som är mest berömd i sammanhanget är Ptolemaios och han verkade
i Alexandria ungefär 150 efter Kristus. Dagens "tidningsastrologer"
använder fortfarande hans tabeller, trots att de inte stämmer längre.
Jordaxeln har vridit sig, så att allt blir förskjutet ungefär en
månad. Se vidare astrologi och astrologi . Se även fråga 3034 Nyckelord: astrologi [5]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.