Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 12 frågor/svar hittade Kraft-Rörelse [17395] Längs ett bord dras en kloss av en fallande vikt vid bordets kant. Bestäm klossens maxhastighet. Fallsträckan: 32,5 cm
Massan för klossen: 763 g
Massan för vikten: 455 g
Friktionskraften: 1,2 N Tacksam för svar! :) Svar: (i) vi tror att finessen med räkneproblem är att det är eleven som skall träna problemlösning (ii) att problemen ofta är artificiella och av begränsat allmänt intresse. Självklart kan vi göra undantag för intressanta problem, men då skall frågaren visa att han/hon försökt lösa problemet, att problemet illustrerar någon fysikalisk effekt eller princip och att det korrekta svaret ges (spar mycket tid för kontrollräkning etc.) Om lösningen finns på en sajt som Pluggakuten minskar chansen för svar till nära noll. Se länk 1 för kriterier för frågor till frågelådan. Börja med att räkna ut nettokraften på systemet (massan m=0.763+0.455 kg). Vilken acceleration får systemet då? (F=ma). Använd sedan sambandet s=at2/2 för att räkna ut falltiden t. Sluthastigheten ges sedan av v=at. För dem som vill träna problemlösning finns t.ex. boken Vinnande vetande . Den innehåller problem och lösningar från Skolornas fysiktävling 1976-2004. Problemen är ofta verklighetsförankrade och kontextrika - det är inte bara att sätta in värden i en formel. Samlingen Next-Time Questions - Conceptual Physics är lite mer lättillgängligt (men på engelska), se ett exempel i nedanstående figur. Länk 2 ger fler problem/lösningar. Nyckelord: frågelådan [14]; 1 http://fragelada.fysik.org/documentation.asp Kraft-Rörelse [17319] Ps Du är bäst! Jag fattar inte hur du kan svara så fort! Svar: Jag tackar! Dels är det mitt jobb och dels tycker jag om att göra flera saker samtidigt. Sedan är det ju så att det finns inte många nya frågor - med ett lager på 5600 frågor/svar är det mesta redan besvarat! Nyckelord: frågelådan [14]; Ljud-Ljus-Vågor [17206] Om man blåser i ett glasrör med vatten sätts ju luften i svängning och längden på luftstapeln bestämmer tonhöjden - ju mindre vatten desto lägre ton. Om man slår på glasröret blir det tvärtom - ju mindre vatten desto högre ton. Jag antar att det är glaset självt som kommer i svängning och att vattenmängden ändrar dess frekvens. Hur går det egentligen till? Finns det någon formel med vilken man kan räkna ut frekvensen beroende på glasets egenskaper? I svaret på frågan verkar det som att ni har hoppat över delen om varför tonen blir högre ju mer vatten det är i om man blåser, och tvärtom ifall man slår på röret. Det är en väldigt intressant fråga tycker jag, och jag är tacksam för svar. Svar: Vi försöker även göra det lättare för användarna att hitta vad de söker. Vi har länge haft sökning på en sträng och avancerad sökning där man kan söka på kombinationer av ord. Senare infördes nyckelord för att underlätta att hitta de frågor som sannolikast innehåller det man söker. Vi håller på att införa fysikaliska definitioner. Dessa skall direkt peka på en fråga där ett begrepp definieras kort och koncist. Efter denna avvikelse från ämnet, tillkaka till din fråga. Du syftar på fråga 12744 . Det är riktigt att Maggan förbigick förklaringen för fallet blåsning eftersom frågaren verkade veta detta. Jag har lagt till lite om detta. För det fallet finns även en enkel formel för frekvensen, något som saknas för mer komplicerade svängngingsmoder. Nyckelord: frågelådan [14]; Elektricitet-Magnetism [16277] Problem 4. En elektron kommer med hastigheten 4,5 Mm/s in vinkelrätt mot ett homogent
magnetfält vars flödestäthet är 32*10^-6 T.
a) Beräkna den kraft som påverkar elektronen till storlek och riktning.
b) Beräkna accelerationen.
c) Bestäm radien i cirkelbågen elektronen beskriver i magnetfältet.
d) Bestäm hur hastigheten hos elektronen ändras i banan.
Problem 5. a) Bestäm den spänning som induceras i en ledare med längden 0,60 m, som
rör sig med hastigheten 1,0 m/s i ett magnetfält med flödestätheten
0,030 T.
b) Ledaren är ihopkopplad med en glödlampa med resistansen 25 ohm.
Bestäm strömmen genom glödlampan. Svar: Vi har inte oändliga resurser för frågelådan, och uppenbart missbruk som detta betyder bara att någon annan får mindre hjälp ! Se länk 1 för regler och tips om hur man skall använda frågelådan! Nyckelord: frågelådan [14]; Universum-Solen-Planeterna [16039] Hur skyddas astronauterna från strålningen i rymden? Vilka lösningar används och varför? Finns det några nya lösningar på gång? Är det stor skillnad i strålningsintensiteten vid jorden jämfört med ISS? Svar: Din fråga om stråldoser för astronauter är intressant och en sak som inte diskuteras särskilt mycket. Det finns en utmärkt introduktion från NASA under länk 1. Strålningsmiljön nära jorden består huvusakligen av tre komponenter: Partiklar som har fångats in i jordens magnetfält (strålningsbältena, figuren nedan), partiklar från rymden som kallas galaktisk kosmisk strålning (GCR) och partiklar som kastas ut från solen i soleruptioner. Dessa komponenter varierar alla med tiden, huvudsakligen eftersom solens aktivitet varierar på ett oförutsägbart sätt. Solens aktivitet påverkar jordens magnetfält som i sin tur bestämmer hur mycket partiklar som fångas in i strålningsbältena och hur väl jorden skyddas från GCR. I länk 2 sägs det bland annat om astronauter på den Internationella rymdstationen: "Data collected by NASA and a Russian-Austrian collaboration show that astronauts on the ISS are subjected to about 1 millisievert of radiation per day, about the same as someone would get from natural sources on Earth in a whole year. Spending three months in these conditions translates into about one-tenth the long-term cancer risk incurred by regular smokers." Tre månaders vistelse (vilket inte är ovanligt) skulle alltså ge en stråldos på nära 100 mSv (millisievert som är ekvivalent dos och ett mått på den skada som strålningen orsakar). Detta kan jämföras med gränsvärdet 50 mSv som gäller för radiologisk personal (t.ex. vid kärnkraftverk eller acceleratorer). Radiologisk personal skall bära en dosbricka som mäter den stråldos de utsätts för. Även personer som flyger mycket (piloter och kabinpersonal) utsätts för en ökad stråldos eftersom den kosmiska strålningen ökar med höjden över marken. En viktig anledning till att astronauterna på ISS utsätts för så höga stråldoser är att banan för ISS lutar så mycket mot ekvatorsplanet att delar av banan kommer in i de strålningsbälten (orsakade av jordens magnetfält) som runt polerna kommer tillräckligt lågt för att nås av ISS, se nedanstående bild och Radiation_Belts . Från början planerade man att lägga ISS bana närmare ekvatorn, men eftersom transporter till ISS sker från ganska höga latituder (Florida och Ryssland) så visade det sig för ineffektivt att lägga banan nära ekvatorsplanet. Några åtgärder man vidtagit för att minimera/monitorera stråldosen: * Man ställer in rymdpromenader (EVA) när det kommer s.k. solstormar. * Vid stora solstormar kan man även beordra astronauterna till utrymmen i ISS där skärmningen är optimal. * Vid design av moduler använder man sig så långt det går av material som är optimala map strålskyddsegenskaper. * Astronauterna bär strålningsmonitorer och de undersöks regelbundet för kromosomförändringar. * Ett stort antal olika typer av strålningsmonitorer har använts på ISS (länk 1). Eftersom kostnaden att ta upp ett kg till ISS är mycket hög, så kan man inte bara transportera upp strålskydd (t.ex. bly, betong). Man får i ställer försöka optimera designen så att utrustning och lager även fungerar som strålskydd. Strålnivåerna på ISS går alltså att hantera, men det blir svårare när man vill göra resor till planeten Mars. Då måste rymdsonden befinna sig upp till ett par år helt oskyddad av jordens magnetfält. Se vidare Equivalent_dose , Cosmic_ray och International_Space_Station . Nyckelord: Internationella rymdstationen [6]; strålning, faror med [26]; frågelådan [14]; rymdfärder [23]; kosmisk strålning [5]; 1 http://fragelada.fysik.org/resurser/space_radiation_nasa.pdf Blandat [14145] Ursprunglig fråga: Svar: Mer om vilken typ av frågor vi kan besvara finns i instruktionerna (länk 1) och i några andra svar med nyckelordet frågelådan (nedan). Jag är mycket medveten om att gränsdragningen mellan 'fysik' och 'inte fysik' inte är lätt, speciellt före gymnasiet och högskolan där man kan dra gränsen vid vad som ingår i fysikämnet. Enligt Carl Nordlings artikel i Nationalencyklopedin är fysik ursprungligen benämningen på all naturvetenskap. När kemin, biologin och geovetenskaperna sedermera avskildes som separata vetenskaper blev fysiken den vetenskap som studerar materiens struktur på grundläggande nivå och dess uppträdande under skilda betingelser. Genom den nära relation som finns mellan materia och energi kan fysik också sägas vara läran om energin, dess olika former och omvandlingar från en form till en annan. Härigenom inbegrips i fysiken även strålningsfenomenen, både partikelstrålning och elektromagnetisk strålning. Slutligen kan fysiken sägas vara den vetenskap som studerar de krafter och kraftfält som förmedlar sambandet mellan materia och energi. Man skulle alltså kunna säga att fysik är all kunskap om naturen utom den som hänföres till en annan naturvetenskap. Atomer, atomkärnor och elementarpartiklar är alltså fysik, medan ansamlingar av atomer kan vara kemi (molekyler), biokemi (stora molekyler som bygger upp liv), biologi (katter och äppelträd), geofysik (jorden) eller astronomi (planeter, stjärnor). Vad alla dessa vetenskaper har gemensamt är dels att de använder sig av vad vi kallar vetenskaplig metod , och dels att de bygger på grunden av kunskap om energi, materia och krafter, dvs fysik. Fysikens fundamentala betydelse för andra vetenskaper visas även i nya naturvetenskapliga forskningsämnen: biofysik, fysikalisk kemi, kemisk fysik, geofysik, astrofysik, etc. Engelska Wikipedia har en mycket innehållsrik och bra artikel om fysik: Physics . Motsvarande svenska artikel Fysik är lite mindre omfattande men bra. Detta är alltså anledningen till att katten har morrhår . I själva verket är morrhåren nyttiga för katten som mycket känsliga sensorer. Många djur som har morrhår är ju nattaktiva. Se vidare Vibrissa . Bilden nedan är från Wikimedia Commons. Nyckelord: frågelådan [14]; fysik [10]; Blandat [14104] Svar: Nyckelord: frågelådan [14]; Blandat [14046] Svar: Vi har nu haft frågelådans diskussionsforum (länk 1) i två månader, och jag tycker det fungerar bra. Man kunde emellertid önska fler och mer aktiva deltagare. Använd alltså diskussionsforumet som ett alternativ och ett komplement till frågelådan speciellt för frågor som inte har ett enkelt svar och där input från andra läsare är önskvärd! Lite tips för användandet finns under länk 2. Nyckelord: frågelådan [14]; 1 http://fragelada.fysik.org/forum/display_forum.asp?fid=1 Blandat [13475] Svar: Frågor i kemi, medicin och biologi undviker vi om frågan inte har en direkt fysikanknytning. Vår egen lista på andra frågelådor finns under länk 1. Vi får dessutom så många frågor att vi helt enkelt inte har tid (dvs pengar) att besvara alla. Vi får därför göra ett urval. Urvalsprinciperna framgår av länk 2 nedan. Och: glöm inte sökfunktionen och nyckelorden - de flesta frågorna har redan besvarats! Och den utmärkta Nationalencyklopedin ! Nyckelord: frågelådan [14]; 1 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?keyword=fr%e5gel%e5da Blandat, Universum-Solen-Planeterna [12627] Svar: Till eleverna: Många av era frågor är helt enkelt omöjliga att
svara på. Naturvetenskapen svarar t.ex. aldrig på frågan Varför? Den
svarar på Hur? Genom att observera världen omkring sig kan
naturvetenskapskvinnan (jodå, det finns många duktiga sådana )
se mönster och regler som hon sedan kan formulera med matematik. Observera också att det ligger i det naturvetenskapliga
arbetssättet att aldrig säga: Så här är det. Naturvetenskapen
utvecklas genom ett arbetssätt att ifrågasätta tidigare
"sanningar". De stora sprången i naturvetenskapen har uppkommit
när någon ifrågasatt tidigare kunskap, och tänkt på ett
helt nytt sätt. Betyder det att man kan ifrågasätta allt och att alla teorier har
lika värde? Är astrologi lika mycket värt som vetenskapen
astonomi? Nej, astronomi bygger på mätningar
och observationer och utgör en logisk beskrivning av vår
omgivning. Astrologi är tro och hokus-pokus som inte
har något stöd i iakttagelser. Den mest värdefulla teorin
är den som förklarar så mycket som möjligt med så få
godtyckliga antaganden som möjligt. Av frågorna att döma håller ni på med solsystemet. Det finns massor
med information om detta på webben, men det mesta är på engelska.
Planetary Fact Sheets är en guldgruva för
siffror om solsystemet (storlekar, avstånd, omloppstider etc.).
När det gäller bilder är sajten Planetary Photojournal
ovärderlig. The Nine Planets är mycket bra och
Vårt solsystem är delvis en översättning av denna.
Det finns en bra men inte helt lätt artikel om solsystemet i
Nationalencyklopedin . Några kommentarer till frågorna:
Ni frågar en del om färger på planeter. Man skall vara lite
försiktig med tolkningen av vissa vackra färgbilder. Ofta
är färgerna förstärkta genom bildbehandling (skruva upp färgkontrollen
på TVn till max). Ibland är färgerna helt falska och betyder
något helt annat är vad man skulle se om man tittade direkt
med ögat. Jupiter har ringar men dom är mycket tunnare än Saturnus' ringar.
Antalet månar kring en planet ökar framför allt därför att
man upptäcker månar som man missat tidigare. På mycket lång
tid kan månar försvinna (kollidera med planeten eller kastas ut
i solsystemet) eller komma till (fångas in från omgivningen).
Varför planeter är runda förklaras i nedanstående svar (fråga 888). Bilden nedan från rymdsonden Galileo (Galileo - Journey to Jupiter ) visar en del av ytan
av Jupiters måne Europa. Det blå är vattenis och det bruna antagligen
något mineral som kommit upp genom sprickorna i isen. Man tror
att det finns en ocean av saltvatten under isen, och man har
t.o.m. spekulerat att det skulle kunna finnas primitivt liv
i oceanen. Färgerna har förstärkts med bildbehandling. Lycka till med era fortsatta studier av astronomi och andra naturvetenskaper! Se även fråga 888 Nyckelord: solsystemet [8]; astrologi [5]; vetenskaplig metod [18]; frågelådan [14]; Blandat [12428] Svar:
Nationalencyklopedin (NE) är dagens svenska standarduppslagsverk som innehåller många artiklar som är aktuella och av hög kvalité. I många fall kan vi inte med våra begränsade resurser åstadkomma något bättre. Innan vi refererar till NE kontrollerar vi att artikeln besvarar frågan och är aktuell. Ibland är det inte uppenbart vad uppslagsordet är, så vi ger oftast detta. Vår frågelåda är i första hand till för skolan. De flesta skolor har NE i skolbiblioteket. Den finns säkert på de flesta andra bibliotek också. NE finns också på webben: Nationalencyklopedin . Att få en kort defintion av uppslagsordet är gratis. Med abonnemang (finns för skolor, bibliotek och privatpersoner) har man tillgång till allt material. NE har även ett antal Temapaket som är anpassade till skolan, se länk 1. Nyckelord: Nationalencyklopedin [1]; frågelådan [14]; Blandat [12105] Tacksamför svar, Carl Svar: Resurscentrum för fysik är i första hand till för
skolans behov, men vi diskriminerar inte utomstående.
Det viktiga är att frågan är "intressant". Bra frågor
för Frågelådan har flera av följande egenskaper: Vi får 20-30 frågor i veckan, och en del frågor
tar mycket tid att besvara. Vi måste därför antingen
svara mycket kortfattat (t.ex. med en hänvisning till
var svaret kan finnas), eller t.o.m. lämna
frågor obesvarade. Exempel på frågor som riskerar
hamna i denna "strykklass" är: Nyckelord: frågelådan [14]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.