Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

11 frågor/svar hittade

Kraft-Rörelse [17395]

Fråga:
Jag behöver med denna uppgift:

Längs ett bord dras en kloss av en fallande vikt vid bordets kant. Bestäm klossens maxhastighet.

Fallsträckan: 32,5 cm Massan för klossen: 763 g Massan för vikten: 455 g Friktionskraften: 1,2 N

Tacksam för svar! :)
/Claudia M, Vilunda Gymnasium, Upplands Väsby

Svar:
Vi ger inte lösningar till räkneproblem huvudsakligen av två skäl:

(i) vi tror att finessen med räkneproblem är att det är eleven som skall träna problemlösning

(ii) att problemen ofta är artificiella och av begränsat allmänt intresse.

Självklart kan vi göra undantag för intressanta problem, men då skall frågaren visa att han/hon försökt lösa problemet, att problemet illustrerar någon fysikalisk effekt eller princip och att det korrekta svaret ges (spar mycket tid för kontrollräkning etc.)

Se länk 1 för kriterier för frågor till frågelådan.

Börja med att räkna ut nettokraften på systemet (massan m=0.763+0.455 kg). Vilken acceleration får systemet då? (F=ma). Använd sedan sambandet s=at2/2 för att räkna ut falltiden t. Sluthastigheten ges sedan av v=at.

För dem som vill träna problemlösning finns t.ex. boken Vinnande vetande . Den innehåller problem och lösningar från Skolornas fysiktävling 1976-2004. Problemen är ofta verklighetsförankrade och kontextrika - det är inte bara att sätta in värden i en formel.

Samlingen Next-Time Questions - Conceptual Physics är lite mer lättillgängligt (men på engelska), se ett exempel i nedanstående figur.

Länk 2 ger fler problem/lösningar.



/Peter E

Nyckelord: frågelådan [12];

1 http://fragelada.fysik.org/documentation.asp
2 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?keyword=probleml%F6sning

*

Kraft-Rörelse [17319]

Fråga:
Hej igen. Jag undrar om man kan skapa ett tyngdlöst rum och hur man gör det. Alla astronauter måste ju träna någonstans innan dom åker upp till rymden.

Ps Du är bäst! Jag fattar inte hur du kan svara så fort!
/alfred w, Södermalmskolan, Stockholm

Svar:
Alfred! Se fråga 1310 och 7341 .

Jag tackar! Dels är det mitt jobb och dels tycker jag om att göra flera saker samtidigt. Sedan är det ju så att det finns inte många nya frågor - med ett lager på 5600 frågor/svar är det mesta redan besvarat!
/Peter E

Nyckelord: frågelådan [12];

*

Ljud-Ljus-Vågor [17206]

Fråga:
Nu kopierar jag en fråga som någon redan har ställt.

Om man blåser i ett glasrör med vatten sätts ju luften i svängning och längden på luftstapeln bestämmer tonhöjden - ju mindre vatten desto lägre ton. Om man slår på glasröret blir det tvärtom - ju mindre vatten desto högre ton. Jag antar att det är glaset självt som kommer i svängning och att vattenmängden ändrar dess frekvens. Hur går det egentligen till? Finns det någon formel med vilken man kan räkna ut frekvensen beroende på glasets egenskaper?

I svaret på frågan verkar det som att ni har hoppat över delen om varför tonen blir högre ju mer vatten det är i om man blåser, och tvärtom ifall man slår på röret. Det är en väldigt intressant fråga tycker jag, och jag är tacksam för svar.
/Karolina S, Sörgårdsskolan, Mölndal

Svar:
Karolina! Bra att ni söker i databasen - där finns många svar på olika frågor! För det mesta är svaren korrekta, men ibland kan det bli ofullständigt eller fel. Det är jättebra att ni då påpekar detta så att vi kan göra frågelådan ännu bättre.

Vi försöker även göra det lättare för användarna att hitta vad de söker. Vi har länge haft sökning på en sträng och avancerad sökning där man kan söka på kombinationer av ord. Senare infördes nyckelord för att underlätta att hitta de frågor som sannolikast innehåller det man söker. Vi håller på att införa fysikaliska definitioner. Dessa skall direkt peka på en fråga där ett begrepp definieras kort och koncist.

Efter denna avvikelse från ämnet, tillkaka till din fråga. Du syftar på fråga 12744 . Det är riktigt att Maggan förbigick förklaringen för fallet blåsning eftersom frågaren verkade veta detta. Jag har lagt till lite om detta. För det fallet finns även en enkel formel för frekvensen, något som saknas för mer komplicerade svängngingsmoder.
/Peter E

Nyckelord: frågelådan [12];

*

Elektricitet-Magnetism [16277]

Fråga:
Problem 1. Två laddade kulor med massan 7,0 g påverkar varandra enligt bilden på denna sidan (kunde inte bädda in i texten) (uploadhouse.com/viewfile.php?id=4030007). Avståndet mellan kulorna är 0,24 m, och snörena som kulorna hänger i bildar vinkeln 26grader mot vertikalplanet (varje kula har 13grader från mittpunkten). Bestäm laddningen på vardera kula, förutsatt att den är lika stor.

Problem 4. En elektron kommer med hastigheten 4,5 Mm/s in vinkelrätt mot ett homogent magnetfält vars flödestäthet är 32*10^-6 T. a) Beräkna den kraft som påverkar elektronen till storlek och riktning. b) Beräkna accelerationen. c) Bestäm radien i cirkelbågen elektronen beskriver i magnetfältet. d) Bestäm hur hastigheten hos elektronen ändras i banan.

Problem 5. a) Bestäm den spänning som induceras i en ledare med längden 0,60 m, som rör sig med hastigheten 1,0 m/s i ett magnetfält med flödestätheten 0,030 T. b) Ledaren är ihopkopplad med en glödlampa med resistansen 25 ohm. Bestäm strömmen genom glödlampan.
/Emil W, kunskapsgymnasiet

Svar:
Emil! Vi löser inte räkneproblem eftersom vi tror på en gammalmodig pedagogisk idé att det är eleven som skall tränas, inte läraren. Att du klippt och klistrat frågan från Pluggakuten och att svaren finns där gör inte saken bättre!

Vi har inte oändliga resurser för frågelådan, och uppenbart missbruk som detta betyder bara att någon annan får mindre hjälp !

Se länk 1 för regler och tips om hur man skall använda frågelådan!
/Peter E

Nyckelord: frågelådan [12];

1 http://fragelada.fysik.org/documentation.asp

*

Universum-Solen-Planeterna [16039]

Fråga:
Jag har två huvudfrågor. Hoppas att ni kan svara så snabbt som möjligt och tackar på förhand!

Hur skyddas astronauterna från strålningen i rymden? Vilka lösningar används och varför? Finns det några nya lösningar på gång?

Är det stor skillnad i strålningsintensiteten vid jorden jämfört med ISS?
/Anton B, Naturhumanistiska gymnasiet

Svar:
Anton! Först om snabba svar: i allmänhet kan vi svara snabbt (inom 24 timmar) men bara på begränsade frågor om ämnen vi behärskar. En fysiker bör ha rätt bra koll på grundläggande fysik och på sitt specialområde (i mitt fall kärnfysik). Det finns emellertid en massa specialområden om vilka vi vet ganska lite. För att kunna svara på frågor inom dessa behöver vi helt enkelt "läsa på". De källor vi använder i första hand är Nationalencyklopedin , Wikipedia och naturligtvis Google. I de flesta fall kan vi utan större besvär förstå tillräckligt från dessa källor för att kunna ge ett hyggligt svar. Ibland ger vi oss även in på andra områden som t.ex. geologi och biologi. Men då blir svaren naturligtvis sedda från en fysikers perspektiv.

Din fråga om stråldoser för astronauter är intressant och en sak som inte diskuteras särskilt mycket. Det finns en utmärkt introduktion från NASA under länk 1.

Strålningsmiljön nära jorden består huvusakligen av tre komponenter: Partiklar som har fångats in i jordens magnetfält (strålningsbältena, figuren nedan), partiklar från rymden som kallas galaktisk kosmisk strålning (GCR) och partiklar som kastas ut från solen i soleruptioner. Dessa komponenter varierar alla med tiden, huvudsakligen eftersom solens aktivitet varierar på ett oförutsägbart sätt. Solens aktivitet påverkar jordens magnetfält som i sin tur bestämmer hur mycket partiklar som fångas in i strålningsbältena och hur väl jorden skyddas från GCR.

I länk 2 sägs det bland annat om astronauter på den Internationella rymdstationen: "Data collected by NASA and a Russian-Austrian collaboration show that astronauts on the ISS are subjected to about 1 millisievert of radiation per day, about the same as someone would get from natural sources on Earth in a whole year. Spending three months in these conditions translates into about one-tenth the long-term cancer risk incurred by regular smokers."

Tre månaders vistelse (vilket inte är ovanligt) skulle alltså ge en stråldos på nära 100 mSv (millisievert som är ekvivalent dos och ett mått på den skada som strålningen orsakar). Detta kan jämföras med gränsvärdet 50 mSv som gäller för radiologisk personal (t.ex. vid kärnkraftverk eller acceleratorer). Radiologisk personal skall bära en dosbricka som mäter den stråldos de utsätts för.

Även personer som flyger mycket (piloter och kabinpersonal) utsätts för en ökad stråldos eftersom den kosmiska strålningen ökar med höjden över marken.

En viktig anledning till att astronauterna på ISS utsätts för så höga stråldoser är att banan för ISS lutar så mycket mot ekvatorsplanet att delar av banan kommer in i de strålningsbälten (orsakade av jordens magnetfält) som runt polerna kommer tillräckligt lågt för att nås av ISS, se nedanstående bild och Radiation_Belts . Från början planerade man att lägga ISS bana närmare ekvatorn, men eftersom transporter till ISS sker från ganska höga latituder (Florida och Ryssland) så visade det sig för ineffektivt att lägga banan nära ekvatorsplanet.

Några åtgärder man vidtagit för att minimera/monitorera stråldosen:

* Man ställer in rymdpromenader (EVA) när det kommer s.k. solstormar.

* Vid stora solstormar kan man även beordra astronauterna till utrymmen i ISS där skärmningen är optimal.

* Vid design av moduler använder man sig så långt det går av material som är optimala map strålskyddsegenskaper.

* Astronauterna bär strålningsmonitorer och de undersöks regelbundet för kromosomförändringar.

* Ett stort antal olika typer av strålningsmonitorer har använts på ISS (länk 1).

Eftersom kostnaden att ta upp ett kg till ISS är mycket hög, så kan man inte bara transportera upp strålskydd (t.ex. bly, betong). Man får i ställer försöka optimera designen så att utrustning och lager även fungerar som strålskydd.

Strålnivåerna på ISS går alltså att hantera, men det blir svårare när man vill göra resor till planeten Mars. Då måste rymdsonden befinna sig upp till ett par år helt oskyddad av jordens magnetfält.

Se vidare Equivalent_dose , Cosmic_ray och International_Space_Station .



/Peter E

Nyckelord: Internationella rymdstationen [5]; strålning, faror med [23]; frågelådan [12]; rymdfärder [22];

1 http://fragelada.fysik.org/resurser/space_radiation_nasa.pdf
2 http://www.newscientist.com/article/dn2956-space-station-radiation-shields-disappointing.html

*

Blandat [14145]

Fråga:
Varför har katten morrhår?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför har katten morrhår?
/NN A

Svar:
Under de senaste dagarna har det kommit in en massa frågor som inte har det minsta med fysik att göra eller som är uppenbart omöjliga att svara på (se ovan ). Nationellt resurscentrum för fysik lägger en hel del pengar på att driva frågelådan eftersom vi tror att den fyller ett behov. Jag vill därför vädja till alla att innan ni ställer en fråga fundera på om frågelådan är det bästa sättet att hitta ett svar. Att sortera bort nonsensfrågor och frågor som ligger utanför fysik tar tid som bättre kunde användas att besvara riktiga frågor om fysik.

Mer om vilken typ av frågor vi kan besvara finns i instruktionerna (länk 1) och i några andra svar med nyckelordet frågelådan (nedan).

Jag är mycket medveten om att gränsdragningen mellan 'fysik' och 'inte fysik' inte är lätt, speciellt före gymnasiet och högskolan där man kan dra gränsen vid vad som ingår i fysikämnet.

Enligt Carl Nordlings artikel i Nationalencyklopedin är fysik ursprungligen benämningen på all naturvetenskap. När kemin, biologin och geovetenskaperna sedermera avskildes som separata vetenskaper blev fysiken den vetenskap som studerar materiens struktur på grundläggande nivå och dess uppträdande under skilda betingelser. Genom den nära relation som finns mellan materia och energi kan fysik också sägas vara läran om energin, dess olika former och omvandlingar från en form till en annan. Härigenom inbegrips i fysiken även strålningsfenomenen, både partikelstrålning och elektromagnetisk strålning. Slutligen kan fysiken sägas vara den vetenskap som studerar de krafter och kraftfält som förmedlar sambandet mellan materia och energi.

Man skulle alltså kunna säga att fysik är all kunskap om naturen utom den som hänföres till en annan naturvetenskap. Atomer, atomkärnor och elementarpartiklar är alltså fysik, medan ansamlingar av atomer kan vara kemi (molekyler), biokemi (stora molekyler som bygger upp liv), biologi (katter och äppelträd), geofysik (jorden) eller astronomi (planeter, stjärnor). Vad alla dessa vetenskaper har gemensamt är dels att de använder sig av vad vi kallar vetenskaplig metod , och dels att de bygger på grunden av kunskap om energi, materia och krafter, dvs fysik. Fysikens fundamentala betydelse för andra vetenskaper visas även i nya naturvetenskapliga forskningsämnen: biofysik, fysikalisk kemi, kemisk fysik, geofysik, astrofysik, etc.

Engelska Wikipedia har en mycket innehållsrik och bra artikel om fysik: Physics . Motsvarande svenska artikel Fysik är lite mindre omfattande men bra.

Detta är alltså anledningen till att katten har morrhår .

I själva verket är morrhåren nyttiga för katten som mycket känsliga sensorer. Många djur som har morrhår är ju nattaktiva. Se vidare Vibrissa . Bilden nedan är från Wikimedia Commons.



/Peter E

Nyckelord: frågelådan [12]; fysik [10];

1 http://fragelada.fysik.org/documentation.asp

*

Blandat [14046]

Fråga:
Ingen fråga, bara ett reklamavbrott från redaktören...
/Peter E

Svar:
Hej alla fysikintresserade!

Vi har nu haft frågelådans diskussionsforum (länk 1) i två månader, och jag tycker det fungerar bra. Man kunde emellertid önska fler och mer aktiva deltagare.

Använd alltså diskussionsforumet som ett alternativ och ett komplement till frågelådan speciellt för frågor som inte har ett enkelt svar och där input från andra läsare är önskvärd!

Lite tips för användandet finns under länk 2.
/Peter E

Nyckelord: frågelådan [12];

1 http://fragelada.fysik.org/forum/display_forum.asp?fid=1
2 http://fragelada.fysik.org/forum/help.asp

*

Blandat [13475]

Fråga:
Kan ni svara på alla frågor?
/Anonym

Svar:
Nej det kan vi inte, men frågor inom ren fysik/astronomi klarar vi för det mesta att åtminstone ge något svar på. När det gäller tekniska detaljer i tillämpningar är det sämre, men How Stuff Works är en mycket bra källa. För grundläggande fysik är HyperPhysics en utmärkt källa, speciellt finns där mycket bra bilder. Wikipedia, the free encyclopedia innehåller mycket information som för det mesta är tillförlitlig, men se upp eftersom projektet tar emot information från vem som helst.

Frågor i kemi, medicin och biologi undviker vi om frågan inte har en direkt fysikanknytning. Vår egen lista på andra frågelådor finns under länk 1.

Vi får dessutom så många frågor att vi helt enkelt inte har tid (dvs pengar) att besvara alla. Vi får därför göra ett urval. Urvalsprinciperna framgår av länk 2 nedan. Och: glöm inte sökfunktionen och nyckelorden - de flesta frågorna har redan besvarats! Och den utmärkta Nationalencyklopedin !
/Peter E

Nyckelord: frågelådan [12];

1 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?keyword=fr%e5gel%e5da
2 http://fragelada.fysik.org/documentation.asp

*

Blandat, Universum-Solen-Planeterna [12627]

Fråga:
Vilka färger har Venus? Varför har Venus inga ringar? Varför har Venus inga månar? Kommer Saturnus finnas kvar efter jorden? Har Saturnus någon tvillingplanet? Kommer Saturnus att få fler månar? Varför har Jupiter så fina färger? Varför har Jupiter inga ringar? Varför är gasen giftig? Varför är det dimma på jorden? Varför finns jorden? Finns det någon tvilling till Mars? Hur långt tid tar det att åka till Jupiter? Varför är jorden rund? Varför har jorden en måne? Hur stora är vulkanerna på Venus? När upptäckte man Saturnus och vem gjorde det? Hur ser ut Plutos måne Charon ut? Färg och form? Hur ser Pluto ut? Vilken färg?
/ M, Slättängskolan, Sparsör

Svar:
Till läraren: Vi har fått in en hel serie frågor från en skola, jag har samlat alla i en fråga. Vi har begränsade resurser, så vi kan inte besvara frågor som inte uppfyller kriterierna, se nedanstående länk. I stället för att låta eleverna bara ställa första bästa fråga de kommer på, vore det pedagogiskt bättre att först fundera på hur man tar reda på svaret själv. När man sedan kört fast och inte förstår något är det dags att fråga. Annars blir frågandet bara en meningslös övning i att fylla i ett webbformulär.

Till eleverna: Många av era frågor är helt enkelt omöjliga att svara på. Naturvetenskapen svarar t.ex. aldrig på frågan Varför? Den svarar på Hur? Genom att observera världen omkring sig kan naturvetenskapskvinnan (jodå, det finns många duktiga sådana ) se mönster och regler som hon sedan kan formulera med matematik.

Observera också att det ligger i det naturvetenskapliga arbetssättet att aldrig säga: Så här är det. Naturvetenskapen utvecklas genom ett arbetssätt att ifrågasätta tidigare "sanningar". De stora sprången i naturvetenskapen har uppkommit när någon ifrågasatt tidigare kunskap, och tänkt på ett helt nytt sätt.

Betyder det att man kan ifrågasätta allt och att alla teorier har lika värde? Är astrologi lika mycket värt som vetenskapen astonomi? Nej, astronomi bygger på mätningar och observationer och utgör en logisk beskrivning av vår omgivning. Astrologi är tro och hokus-pokus som inte har något stöd i iakttagelser. Den mest värdefulla teorin är den som förklarar så mycket som möjligt med så få godtyckliga antaganden som möjligt.

Av frågorna att döma håller ni på med solsystemet. Det finns massor med information om detta på webben, men det mesta är på engelska. Planetary Fact Sheets är en guldgruva för siffror om solsystemet (storlekar, avstånd, omloppstider etc.). När det gäller bilder är sajten Planetary Photojournal ovärderlig. The Nine Planets är mycket bra och Vårt solsystem är delvis en översättning av denna. Det finns en bra men inte helt lätt artikel om solsystemet i Nationalencyklopedin .

Några kommentarer till frågorna: Ni frågar en del om färger på planeter. Man skall vara lite försiktig med tolkningen av vissa vackra färgbilder. Ofta är färgerna förstärkta genom bildbehandling (skruva upp färgkontrollen på TVn till max). Ibland är färgerna helt falska och betyder något helt annat är vad man skulle se om man tittade direkt med ögat. Jupiter har ringar men dom är mycket tunnare än Saturnus' ringar. Antalet månar kring en planet ökar framför allt därför att man upptäcker månar som man missat tidigare. På mycket lång tid kan månar försvinna (kollidera med planeten eller kastas ut i solsystemet) eller komma till (fångas in från omgivningen). Varför planeter är runda förklaras i nedanstående svar (fråga 888).

Bilden nedan från rymdsonden Galileo (Galileo - Journey to Jupiter ) visar en del av ytan av Jupiters måne Europa. Det blå är vattenis och det bruna antagligen något mineral som kommit upp genom sprickorna i isen. Man tror att det finns en ocean av saltvatten under isen, och man har t.o.m. spekulerat att det skulle kunna finnas primitivt liv i oceanen. Färgerna har förstärkts med bildbehandling.

Lycka till med era fortsatta studier av astronomi och andra naturvetenskaper!



/Peter E

Se även fråga 888

Nyckelord: solsystemet [7]; astrologi [5]; vetenskaplig metod [18]; frågelådan [12];

1 http://fragelada.fysik.org/documentation.asp

*

Blandat [12428]

Fråga:
Ni svarar ofta på en fråga: slå upp uppslagsord i Nationalencyklopedin! Varför svarar ni inte på frågan i stället? Alla har inte tillgång till Nationalencyklopedin .
/Anonymous

Svar:

Nationalencyklopedin (NE) är dagens svenska standarduppslagsverk som innehåller många artiklar som är aktuella och av hög kvalité. I många fall kan vi inte med våra begränsade resurser åstadkomma något bättre.

Innan vi refererar till NE kontrollerar vi att artikeln besvarar frågan och är aktuell. Ibland är det inte uppenbart vad uppslagsordet är, så vi ger oftast detta.

Vår frågelåda är i första hand till för skolan. De flesta skolor har NE i skolbiblioteket. Den finns säkert på de flesta andra bibliotek också.

NE finns också på webben: Nationalencyklopedin . Att få en kort defintion av uppslagsordet är gratis. Med abonnemang (finns för skolor, bibliotek och privatpersoner) har man tillgång till allt material.

NE har även ett antal Temapaket som är anpassade till skolan, se länk 1.

Nyckelord: Nationalencyklopedin [1]; frågelådan [12];

1 http://www.ne.se/school/packages/theme/themepackages.jsp

*

Blandat [12105]

Fråga:
Innan jag ställer den egentliga frågan vill jag, helt kort, få veta om jag kan få svar även om man inte är ung och skolelev? Har frågat på liknande sajter förr men aldrig "hört" så mycket som ett knäpp.

Tacksamför svar, Carl
/Carl H, Göteborg

Svar:
Carl!

Resurscentrum för fysik är i första hand till för skolans behov, men vi diskriminerar inte utomstående. Det viktiga är att frågan är "intressant". Bra frågor för Frågelådan har flera av följande egenskaper:

  • Frågan är av rimligt allmänt intresse.
  • Frågan illusterar en fysikalisk princip eller lag.
  • Svaret finns inte tillgängligt genom en enkel sökning i databasen.
  • Frågan behandlar åtminstone ytligt vad man kan kalla fysik, och är inte helt inom en annan specialitet, t.ex. medicin.
  • Stimulerar intresset för fysik hos eleverna.
  • Uppmuntrar eleverna att fundera vidare och med tiden tillägnar sig ett vetenskapligt tänkande (ambitiöst, men vi försöker ).
  • Att frågan har ett vetenskapligt svar som vi kan stå för.

Vi får 20-30 frågor i veckan, och en del frågor tar mycket tid att besvara. Vi måste därför antingen svara mycket kortfattat (t.ex. med en hänvisning till var svaret kan finnas), eller t.o.m. lämna frågor obesvarade. Exempel på frågor som riskerar hamna i denna "strykklass" är:

  • Redan besvarade frågor tillgängliga i databasen.
  • Uppslagsboksfrågor av typen "Vad är jordens diameter?".
  • Räkneuppgifter.
  • Anonyma frågor eller uppenbara "trams-frågor".
  • Vaga eller omfattande frågor, t.ex. "Jag skall skriva ett arbete om energi: berätta allt ni vet om fission och fusion!".

/Peter E

Nyckelord: frågelådan [12];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7179 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-09-20 12:13:24.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.