Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 10 frågor/svar hittade Universum-Solen-Planeterna [20571] Ursprunglig fråga: Svar: Om vi inkluderar kosmologi finns ett antal problem: List_of_unsolved_problems_in_physics#Cosmology_and_general_relativity Vilka som är de största utmaningarna är upp till var och en. Personligen skulle jag säga att de viktigaste är: * Vad är mörk materia och mörk energi? Se fråga 12396 * Hur värms solkoronan upp till 2 miljoner grader? Se fråga 20564 * Förståelsen för hur supernovor exploderar är inte fullständig. Se fråga 9964 * Varför är det en diskrepans mellan förekomsten av 7Li från teoretiska räkningar med big bang och mätningar på mycket gamla stjärnor? Se
Big_Bang_nucleosynthesis#Measurements_and_status_of_theory * Baryonasymmetri. Varför finns det mycket mer materia än antimateria i universum? Se fråga 19209 * Problemet med den kosmologiska konstanten. Varför orsakar vakuumenergin inte en stor kosmologisk konstant? Se fråga 20330 Det är som synes en lång lista med brister i vår förståelse! Betyder detta att vi egentligen förstår mycket lite av fysiken? Nej absolut inte, det finns mycket mer fysik som är mycket väl förstådd! Se dock fysik, förståelse av Här är en ganska omfattande lista på problem som lösts nyligen: List_of_unsolved_problems_in_physics#Problems_solved_in_recent_decades Nyckelord: fysik, förståelse av [17]; fysik [10]; Blandat [20423] 2 Min andra fråga gäller Resistans, Min fysik bok säger såhär, "Mätningarna som Ohm gjorde visade att en tjock tråd gav mindre motstånd än en tunn tråd som var lika lång eftersom det är lättare för laddningarna att ta sig fram i en tjockare tråd."
Varför är det så att en tjockare tråd gör det lättare för laddningarna att ta sig fram? Per ytenhet borde det ju bli lika stort antal nukleoner i vägen för laddningen, då densiteten är densamma för tråden. Svar: Så varför förvandlas inte all materia till 62Ni, som är den mest bundna nukleonen (största bindningsenergin per nukleon), se fråga 19559 2 Motståndet är enligt Ohms lag R=U/I, så större ström ger mindre motstånd. Större tvärsnittsyta ger högre ström för given spänning eftersom strömtätheten är densamma. En tråd med dubbla tvärsnittsytan är ekvivalent med två trådar - dubbla strömmen transporteras. Det är samma effekt som att en sexfilig motorväg har mer kapacitet än en fyrfilig. Nyckelord: fysik [10]; bindningsenergi [23]; Blandat [20136] Ursprunglig fråga: "Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra..." Det är ett kriterium för betyget A. Det som skiljer målen för A från kunskapsmålet på nivå C (som är lägre) är att då behöver eleven istället för att se mönster i rörelserna visa på samband kring himlakroppars rörelse i förhållande till varandra. Jag har undervisat eleverna i min åk 5 om hur bl.a. planeterna rör sig runt solen och hur månar rör sig kring planeter. Vi har pratat om att gravitationen håller planeter och månar i sina omloppsbanor och att gravitationen påverkar kroppar som är nära mer än kroppar som befinner sig långt ifrån. Vi har pratat om att det är anledningen till att planeterna närmast solen rör sig snabbare i sina omloppsbanor jämfört med planeterna längre bort.
Generaliseringen som vi gjort är att himlakroppar med större massa och gravitation håller kroppar med mindre massa och gravitation i omloppsbana istället för tvärtom. Men vi har också resonerat om att de mindre kropparna också drar i de större och skapar en "wobblande" rörelse hos dem. Hur tolkar ni skillnaden mellan att se mönster och se samband kring himlakropparnas rörelser. Är det något som jag borde ta upp mer med mina elever för att komma ner på det djup som kunskapsmålet riktar in sig på? Med vänlig hälsning
Petri Matalamaa Svar: För det första är jag allergisk mot begreppet förklara när det gäller fysikens lagar. Förklara är för mig svar på frågan varför?. I djupare mening vet vi inte varför naturlagarna är som de är, se fråga 12126 Fysik är en empirisk vetenskap som i grunden bygger på observationer och experiment, se fråga 14232 Från Tycho Brahes mycket exakta mätningar av planeten Mars' rörelse (slutet av 1500-talet) kunde Johannes Kepler (i början av 1600-talet) få fram tre lagar för planeternas rörelser. Samtidigt använde Gallileo Gallilei det nyuppfunna teleskopet för att göra astronomiska observationer. Han studerade även, både teoretiskt och experimentellt, kroppars rörelse. Isaac Newton kunde senare (andra hälften av 1600-talet) "förklara" planeternas rörelser med hjälp av en lag, den universella gravitationslagen och nyutvecklad matematik (differentialkalkyl). Den ovanstående utgör det centrala i utvecklingen av den moderna vetenskapliga metod som används i naturvetenskapen, se fråga 14237 En annan viktig aspekt på fysik är att fysikaliska lagar inte är huggna i sten, utan de kan modifieras allteftersom vi gör bättre observationer. Lagarna kan emellertid inte ändras hur fritt som helst, utan de måste alltid kunna reproducera alla befintliga mätresultat. Einsteins allmänna relativitetsteori beskriver gravitationen på ett utmärkt sätt, men den är mycket olik Newtons gravitationsteori. Det betyder inte att Newton hade fel, bara att det fanns begränsningar i giltigheten. Man använder t.ex. forfarande Newtons teori för att beräkna banor för rymdsonder. I fysik använder man sig ofta av förenklade modeller som beskriver ett fysikaliskt fenomen med begränsade förutsättningar, se fråga 18296 Och nu äntligen till din fråga: Begreppet "förklarar" i texten ovan får man tolka så att man kan beskriva ett fenomen på en djupare nivå. Låt oss ta solens rörelse. Den dagliga rörelsen från öster till väster "förklaras" av att jorden roterar kring sin axel. Solen rör sig även lite från väster till öster i förhållande till de avlägsna stjärnorna. Detta "förklaras" av att jorden rör sig ett varv runt solen på ett år. För att få ett A måste vi även kunna beskriva att den årliga rörelsen beskrivs av Newtons gravitationslag. Den "wobblande" rörelsen du talar om uppkommer eftersom två kroppar rör sig i elliptiska banor kring den gemensamma tyngdpunkten. Om mass-skillnaden mellan kropparna är stor ligger den gemensamma tyngdpunkten nära den tyngre kroppens centrum. Detta betyder att den tyngre kroppen rör sig mycket lite. Ett annat exempel är solsystemets uppbyggnad. Vi kan observera att planeterna alla rör sig åt samma håll och i ett plan. Detta kan "förklaras" genom modellen att solsystemet bildats genom att ett gasmoln dras samman av gravitationen. Bevarande av rörelsemängdsmomentet (se fråga 12527 I fråga 16776 Nyckelord: fysik, förståelse av [17]; vetenskaplig metod [18]; fysik [10]; fysikalisk modell [11]; kursplan [3]; Energi [17569] Min bror Johan påstår att hans lärare "ljuger" när hon säger att energi inte kan skapas, han förstår att energi kan omvandlas från potentiell energi till t.ex kinetisk energi. Min bror menar på att all energi som finns måste ju kommit någonstans ifrån och därav "skapats" på något vänster. Han påstår också att gravitation är energi då gravitationen skapar energi. T.ex. månens dragningskraft gör att det blir låg och hög vatten. Vilken innebär att lägesenergi bildas, vilket kan omvandlas till t.ex kinetisk energi. Då gravitation inte ändrar på sig menar han på att det är en konstant kraft och därför bildas den här lägesenergin från ingenting. Jag går själv naturvetenskapliga programmet och jag tycker att det låter logiskt, men varför har han inte rätt? Tacksamma för svar // Simon och Johan Svar: Om man betraktar en begränsad del av vår omgivning och säger att massa och energi är samma sak, så gäller energiprincipen. Energi kan då inte skapas eller förstöras, men man kan transformera en energiform till en annan. Universum har enligt det teori vi har i dag skapats vid Big Bang. Det kan vara så att universums totala energi är noll, se fråga 13242 Vad gäller energins bevarande och tidvatten, se fråga 814 Nyckelord: big bang [36]; fysik [10]; Ljud-Ljus-Vågor [16939] Ursprunglig fråga: Svar: E = hv (av konvention använder man oftast v [grekiska ny] för fotonens frekvens) är ju så djupt rotad i den moderna fysiken att man kanske glömmer vad den kommer ifrån. När det gäller fysikaliska samband uppkommer de typiskt på ett av två sätt: 1 ett experimentellt uppmätt samband eller lag 2 ett antagande som leder till andra samband som kan verifieras experimentellt eller en kombination av 1 och 2 När det gäller fotonens energi är det till att börja med fall 2: Max Planck (Max_Planck Bilden nedan från Wikimedia Commons Ultraviolet_catastrophe Plancks uttryck representerade uppmätta data mycket bra även för korta våglängder. Plancks antagande att energin var given av strålningens frekvens var en avvikelse från den klassiska teorin där energin gavs av amplituden hos strålningen. Utan att veta det förebådade Planck den kommande kvantmekaniken. Einstein var i sin artikel om fotoelektriska effekten (1905) mycket tydlig med kvantiseringen, och införde begreppet foton för en "ljus-partikel". I fråga 2931 Det mest direkta beviset kom genom Bohrs atommodell (1913). Man kunde bygga upp energidiagram där skillnaden i energin mellan två tillstånd var lika med energin hos fotonen som utsändes vid en övergång. Man kunde mäta våglängden och med hjälp av det generella sambandet mellan vågens utbredningshastighet c, våglängden l och frekvensen v c = l*v verifiera proportionaliteten mellan energi och frekvens. Senare infördes namnet Plancks konstant h för denna proportionalitetskonstant. År 1923 verifierade Arthur Compton sambandet återigen genom sitt experiment att sprida fotoner på elektroner, se comptonspridning Länk 1 är en intressant artikel om Max Planck och länk 2 beskriver den historiska utvecklingen av atomteorin. /*fa* Nyckelord: Plancks strålningslag [6]; fysik [10]; elektromagnetisk strålning [20]; #ljus [63]; 1 http://www.fof.se/tidning/2002/3/max-planck Blandat [16588] Bästa hälsningar Fysikälskaren Ellen :) Svar: Wikipedia-artikeln History_of_physics Fysiken som utvecklades i början av 1900-talet är grunden för all nutidsfysik. Det var Einsteins relativitetsteorier och kvantmekaniken. De upptäckter som påverkat samhället mest är nog fission (Nuclear_fission Se även fråga 8405 Nyckelord: fysik [10]; 1 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?keyword=vetenskapshistoria Blandat [16415] Ursprunglig fråga: Jag älskar kemi, matte och fysik! Matte och Kemi klarar jag mig bra i (MVG/VG i). Men Fysik är mycket svårt och jag vill verkligen få ett bra betyg i Fysik A som jag läser nu. Har ni några konkreta tips som skulle kunna hjälpa mig i kampen om att bli bra på Fysik och att få MVG/VG? Svar: Trevligt att du tycker om fysik! Bara att du har en positiv attityd till fysikämnet är en god början! Fysik är egentligen inte svårt - problemet är nog att det omfattar så mycket. Det är många begrepp, definitioner och lagar man måste ta till sig, men man skall inte överdriva nyttan av att kunna en massa formler utantill - det är bättre att göra fomelsamlingen till sin vän. Fysiken blir emellertid lättare med tiden - man börjar så småningom se att det finns ett mycket begränsat antal grundläggande lagar. Det är emellertid inte så lätt att tillämpa dessa eftersom fysikaliska system ofta är mycket komplexa. Man får då arbeta med förenklade fysikaliska modeller, se fysikalisk modell Ett problem som jag stöter på ofta är att man säger att fysik är svårt för att man inte kan "förklara" naturlagarna. Varför attraherar t.ex. två massor varandra. Vi kan beskriva fenomenet utmärkt med Newtons gravitationslag eller om vi så vill med Einsteins allmänna relativitetsteori, men i djupare mening begriper vi ingenting När man kommit förbi gymnasiefysiken (som måste försöka täcka det mesta av det viktigaste av den klassiska fysiken) är fysik mycket mer intressant. Dels har man olika inriktningar (t.ex. elementarpartikelfysik, atomfysik, kärnfysik, fasta tillståndets fysik) och dels kan man alltefter talang välja teoretisk inriktning, experimentell inriktning eller tillämpningar. De senare kan antingen vara andra naturvetenskaper (biologi, geologi etc) eller rent tekniska tillämpningar t.ex. att framställa miljövänliga lampor. Det är ett problem med den traditionella fysikundervisningen att den oftast följer den historiska utvecklingen. Det betyder att i början får man bara studera klassisk fysik, t.ex. mekanik och ellära. Detta upplevs av många som tråkigt, så fysiken får ett oförtjänt dåligt rykte. Det vore bättre om man på ett tidigt stadium kunde blanda in nutida fysik (se fråga 14232 Man måste vänja sig vid att fysik är något annat än matematik. I matematik utgår man från ett antal axiom och bygger en struktur från dessa. I fysik utgår man från resultatet av experiment och observationer och försöker se samband, ofta med användning av matematik (delar av matematiken har faktiskt utvecklats för att lösa fysikaliska problem) och förenklade modeller. För mig är just förmågan att modellera komplicerade system en typisk egenskap en bra fysiker skall ha. Här finns några frågor som är relevanta: fysik, nytta med Det är svårt att ge konkreta råd vad du skall göra för att få bra betyg, men om du klarar matematik och kemi så borde det inte vara något problem. I övrigt tycker jag du skall välja en del av fysiken för specialstudier, men samtidigt läsa populärvetenskapliga böcker och artiklar om all naturvetenskap. Forskning i dag är ofta gränsöverskridande, alltså forskning som involverar mer än ett klassiskt ämne. Lycka till i dina studier! Nyckelord: fysik [10]; matematik i fysik [6]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [15549] Det verkar ju som om universum startade med ett utbrott av energi, därav sedan massa, rum och tid utvecklades.
Vad hade hänt om det saknats överskott av materia... efter annihilationen mellan m. och antim. Hade ändå rummet kunnat bildats, och expanderat...
kanske på ett inflations-likt sätt med bara vacuumenergi
som driver? Svar: Att vakuum har energi och därmed massa är helt säkert, se
Vacuum_energy Nyckelord: fysik [10]; Blandat [14232] Ursprunglig fråga: Svar: Att definiera fysik är inte lätt - definitionen beror på sammanhanget. Om man t.ex. menar skolämnet fysik så är det emellertid lätt: fysik är det som ingår i kursplanen för fysikämnet. Om man menar forskningsämnet fysik är det de områden man forskar om på fysiska institutioner vid universiteten. Den preliminära kursplanen för fysik i det nya gymnasiet GY-07 inleds med följande tre stycken: Fysikämnet omfattar allt ifrån det allra minsta, mikrokosmos, till det allra största, makrokosmos. Utbildningen i ämnet syftar till att ge eleven en inblick i olika områden inom fysiken samt dess olika tillämpningar inom vardag, samhälle, industri och forskning. I all naturvetenskap sker utveckling i samspel mellan experiment och teori. Teorier och modeller är mänskliga tankekonstruktioner som ständigt utvecklas och påverkar människans världsbild. Utbildningen i Fysik syftar därför till ökad kunskap om fysikens arbetsmetoder samt om hur fysikens kunskapsområden utvecklas i samspelet mellan fysik, andra naturvetenskapliga ämnen och matematik. En alternativ definition är: fysik är den vetenskap som beskriver materia, energi och krafter. Då fysiken är en vetenskap tillämpas den vetenskapliga metoden (se vetenskaplig metod Man skiljer även på klassisk fysik (allt före 1900, t.ex. mekanik, elektromagnetism) och modern fysik (t.ex. relativitetsteori, kvantmekanik, elementarpartikelfysik). Sedan har man även grundläggande fysik (forskning inom fysik som motiveras av vår vilja att förstå naturen) och tillämpad fysik (tekniska, medicinska, mm tillämpningar av fysik). Eftersom modern fysik omfattar vetande från i stort sett hela 1900-talet, kan det vara på sin plats att använda begreppet nutida fysik som skulle innefatta partikelfysik (standardmodellen Historiskt var det så att fysik var all naturvetenskap. Efter hand som kunskapen ökade, hade man behov av specialisering. Efter hand frigjordes biologi, geologi, kemi, m.fl. och blev egna ämnen. Vad din lärare antagligen menar är att t.ex. biologin bestäms helt och hållet av arvet genom DNA-molekylen. De lagar som styr DNAs egenskaper är fysik (kvantmekanik). DNA-molekylernas egenskaper är emellertid så komplicerade att vi inte kommer särskilt långt i förståelsen med kvantmekanik. Man måsta använda andra metoder för att komma framåt, och då är det praktiskt att ge ämnet en egen beteckning. Historiskt har biologin utvecklats helt oberoende av fysiken: man studerade och klassificerade organismer (Linné, 1700-talet), och efter hand förstod man arv och utveckling (Mendel, Darwin, 1800-talet) och DNA upptäcktes (Watson, Crick, Wilkins och Rosalind Franklin, 1950-talet, se länk 2). Det var egentligen först då kopplingen till fysik återuppstod i form av t.ex. biofysik. Se vidare fråga 13720 Även det vi i dag kallar fysik har delats upp i separata ämnen: i början av 1900-talet kallades allt som hade att göra med atomer för atomfysik. Efter hand som kunskaperna ökade frigjordes kärnfysik (som beskrev atomkärnan, atomfysik beskrev bara elektronerna kring kärnan). Efter 1950 frigjordes sedan elementarpartikelfysiken från kärnfysik och blev ett eget ämne som behandlar elementarpartiklar och deras växelverkningar. För att visa hur krånglig och godtycklig uppdelningen är kan jag säga att delar av kärnfysik i USA klassificeras som kemi (Nuclear Chemistry). Mer om vad fysik är och vad det är bra för finns under nedanstående länkar och här: fysik, nytta med Texten på tröjan nedan antyder att fysiken är den ultimata vetenskapen Nyckelord: fysik [10]; *biologi [20]; vetenskaplig metod [18]; kursplan [3]; Blandat [14145] Ursprunglig fråga: Svar: Mer om vilken typ av frågor vi kan besvara finns i instruktionerna (länk 1) och i några andra svar med nyckelordet frågelådan (nedan). Jag är mycket medveten om att gränsdragningen mellan 'fysik' och 'inte fysik' inte är lätt, speciellt före gymnasiet och högskolan där man kan dra gränsen vid vad som ingår i fysikämnet. Enligt Carl Nordlings artikel i Nationalencyklopedin Man skulle alltså kunna säga att fysik är all kunskap om naturen utom den som hänföres till en annan naturvetenskap. Atomer, atomkärnor och elementarpartiklar är alltså fysik, medan ansamlingar av atomer kan vara kemi (molekyler), biokemi (stora molekyler som bygger upp liv), biologi (katter och äppelträd), geofysik (jorden) eller astronomi (planeter, stjärnor). Vad alla dessa vetenskaper har gemensamt är dels att de använder sig av vad vi kallar vetenskaplig metod Engelska Wikipedia har en mycket innehållsrik och bra artikel om fysik: Physics Detta är alltså anledningen till att katten har morrhår I själva verket är morrhåren nyttiga för katten som mycket känsliga sensorer. Många djur som har morrhår är ju nattaktiva. Se vidare Vibrissa Nyckelord: frågelådan [14]; fysik [10]; Frågelådan innehåller 7544 frågor med svar. ***
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.