Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

23 frågor/svar hittade

Ljud-Ljus-Vågor [19284]

Fråga:
Varför är det viktigt att minska röntgendosen vid mammografiundersökningar? vilken energi har fotonerna? är energi tillräcklig för att jonisera atomer?
/Britt M

Svar:
Eftersom joniserande strålning är skadlig försöker man alltid minimera dosen. För mammografi är dosen typiskt 0.1 mSv att jämföra med den naturliga bakgrunden 2.4 mSv/år (länk 2). Den optimala energin för mammografi är 25-30 keV. Detta är fullt tillräckligt för att jonisera atomer och även förstöra molekyler.

Se vidare länk 1 och Mammografi .
/Peter E

Nyckelord: strålning, faror med [23];

1 https://rpop.iaea.org/rpop/rpop/content/informationfor/healthprofessionals/1_radiology/mammography/mammography-technique.htm
2 http://www.world-nuclear.org/info/Safety-and-Security/Radiation-and-Health/Nuclear-Radiation-and-Health-Effects/

*

Ljud-Ljus-Vågor [19285]

Fråga:
Kan GSM-strålningen vara farlig för människor? Är fotoenergin stor nog för att jonisera atomer? kan cellerna påverkas?
/Marie M

Svar:
GSM sänder på 1800 MHz (länk 1). Energin är

E = hv = 6.6*10-34*1800*106 = 6.6*1.8*10-25 J = 6.6*1.8*10-25/(6.6*10-19) eV = 1.8*10-6 eV

Bindningsenergin för molekyler är av storleksordningen eV, så strålningen kan inte jonisera.

GSM-frekvensen motsvarar en våglängd av c:a 17 cm.

Vad gäller påverkan, se fråga 17720 .
/Peter E

Nyckelord: strålning, faror med [23];

1 http://www.mobileworld.org/info_antenna.html

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [17880]

Fråga:
Hej, såg nyss Vetenskapens värld och reportern som var på besök i Tjernobyl berättade att hon blivit instruerad att kasta bort kläderna hon hade på sig. Jag blev förvånad och tyckte att det kanske skulle räckt att tvätta dem. Senare i programmet berättades om Marie Curies forskningslabb där tak, inredning och prylar alla blivit "kontaminerade" av strålning och var farliga fortfarande.

Jag trodde att saker och människor inte blev radioaktiva av strålningen i sig utan av att man får radioaktiva partiklar i sig eller på sig. Min kompis hävdar att saker kan bli radioktiva i sig om de blir utsatta för strålning.

Vilket är rätt? Eller skiljer det mellan olika typer av strålning?
/Pia N, Österäng, Kristianstad

Svar:
Pia! Jag tyckte också det lät lite överdrivet. Vad som händer är att partiklar med radioaktivitet fastnar på kläderna. Om aktiviteten går bort i tvätten beror på de kemiska egenskaperna. Man brukar normalt mäta om man fått någon kontaminering. Vilken sorts strålning man utsatts för har ingen betydelse. Man skall skilja på den strålning (normalt gammastrålning som har lång räckvidd) man utsätts för vid t.ex. ett besök i Tjernobyl och den radioaktivitet man kan bära med sig vid kontaminering.

Vad gäller Curies labb så finns där säkert en del radioaktivtet kvar eftersom man på den tiden inte kände till farorna. Men igen, för att göra något radioaktivt krävs en kärnreaktion, normal strålning (alfa-, beta- och gamma-strålning) ger inte upphov till radioaktivitet.
/Peter E

Nyckelord: strålning, faror med [23]; Tjernobyl [10];

*

Elektricitet-Magnetism [17720]

Fråga:
Hej, jag tillsammans med två andra klasskamrater, arbetar just nu med ett projekt angående mobilstrålning och vi undrar:

1. Hur påverkar mobilstrålning oss? Vad är det egentligen som händer med kroppen?
2. Hur gör man för att motverka/undvika denna strålning?
3. Är strålningen farlig? livsfarlig i längden?
4. Har åldern någon betydelse?
5. Finns det några lämpliga/enkla experiment man kan utföra för att bevisa att strålningen kan påverka människan på ett och ett annat sätt?
/jenny n, malmö borgarskola, malmö

Svar:
Jenny! Det är svåra frågor ni ställer! De flesta vet man helt enkelt inte svaret på. Svaret är helt från fysikaliska perspektiv: ansvaret för regler och rekommendationer ligger hos Strålsäkerhetsmyndigheten som säger

I dagsläget finns det två identifierade områden där skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska fält inte helt kan uteslutas. Det handlar om exponering för magnetfält från exempelvis kraftledningar och elektriska apparater samt radiovågor från den egna mobiltelefonen.

1 Det vet man inte. Mikrovågor från mobiltelefoner innehåller ganska lite energi men man kan tänka sig att det blir en mycket liten uppvämning när strålningen absorberas av något som finns nära en sändande telefon. Det är emellertid svårt att föreställa sig att denna lilla uppvärmning skulle vara skadlig - man kan säkert få en större uppvärming av t.ex. huvudet om man är ute i solen utan hatt!

2 Låter bli att använda mobiltelefon (går faktiskt utmärkt!) eller använder hands-free. Med en hands-free kommer sändaren längre ifrån huvudet, som anses vara den kritiska kroppsdelen när det gäller mobiltelefoner.

3 Antagligen inte men det påstås (utan säkra bevis) att det kan orsaka hjärntumörer.

4 Ja, bland annat eftersom yngre har mer tid att utveckla cancer än vuxna, så anses strålning statistiskt mer skadlig för yngre än för äldre.

5 Nej, hade det funnits det så hade vi vetat om det var farligt! Att faran är liten är ganska klart - det är anledningen till att den är så svår att mäta.

Se vidare fråga 15585 . Allmän information om strålning finns i fråga 15570 och massor av frågor under strålning, faror med .
/Peter E

Nyckelord: strålning, faror med [23];

*

Elektricitet-Magnetism [17608]

Fråga:
Det finns dom som påstår att mikrougnarna "slår sönder" komplexa molokyler som tex, vitaminer. Finns det någon forskning på mikrovågors inverkan på vår mat? Har börjat koka min gröt på vedspisen istället för i mikrougnen. Jobbigt! Är mikrougnarna alltför vanliga för att man skall våga ifrågasätta lämpligheten för matlagning?
/sven b, 830 02 mattmar

Svar:
Sven! Energin i mikrovågsstrålningen är mycket mindre än molekylernas bindningsenergier, så direkt kan de inte skadas. För direkt påverkan behöver man joniserande strålning, se nedan. Vad som däremot kan vara ett problem med mikrovågsugnen är att uppvärmingen blir ojämn: man kan får både varma och kalla områden. För kallt medför att avdödningen av mikroorganismer inte blir effektiv. För varmt kan till en del förstöra t.ex. vitaminer. Detta sker emellertid även vid normal matlagning.

Jag tror att för din gröt så blir den mer jämnvarm med mikrovågsugnen än med vedspisen!

Det finns en del information på nätet om att matlagning med mikrovågsugn skulle vara skadligt, men det finns inga vetenskapliga bevis för detta (se t.ex. länk 1 nedan, men här är det varning för pseudovetenskap !). Varken Livsmedelsverket eller amerikanska Food and Drug Administration har några varningar för mikroungnsanvändning vid matlagning.

Se vidare Microwave_oven#Effects_on_food_and_nutrients .

Anmärkning om joniserande strålning och livsmedel

Joniserande strålning är strålning som har tillräcklig energi för att jonisera materia och därmed bryta kemiska bindningar, se fråga 12842 . För elektromagnetisk strålning går gränsen till joniserande strålning vid ultraviolett. UV-, röntgen- och gamma-strålning är alltså joniserande.

Joniserande strålning kan användas för att konservera livsmedel - bestrålade tomater håller sig t.ex. många månader. I Sverige är användningen emellertid förbjuden utom för kryddor, se länk 2 nedan.
/Peter E

Nyckelord: strålning, faror med [23]; mikrovågsugn [21];

1 http://www.relfe.com/microwave.html
2 http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Radioaktivitet-och-bestralning/Bestralning-av-livsmedel/

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [17449]

Fråga:
Vilken strålning är på längre sikt den farligaste och varför?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Håller på med ett arbete om strålning (alfa, beta, gamma). Min fråga är: Vilken strålning är på längre sikt den farligaste och varför? Vi blir inte riktigt eniga i vår grupp och behöver er hjälp i frågan.
/Bodil L, Kinna

Svar:
Bodil! Jag kan förstå att ni inte kan enas - det är en svår fråga som beror på vilka aspekter man betraktar.

Det sönderfall som i normalfallet ger upphov till mest skador är utan tvekan alfa-sönderfall av radon . Figuren nedan visar orsaker till cancer (antal fall per år i Sverige). I Sverige dör drygt 20% av cancer. Uppdelningen mellan olika orsaker till cancer är emellertid mycket osäker. Diagrammet kan emellertid användas till att se den inbördes storleksordningen av olika riskfaktorer.

Vi kan se att radon orsakar av storleksordningen 500 dödsfall per år i lungcancer, se Radon#Hälsoproblem . Den viktigaste anledningen till farligheten är att radon är en gas som lätt tar sig in i lungorna. När radonet sedan sönderfaller gör jonisations-spåren som alfa-partiklarna ger stor skada som senare kan ge upphov till cancer.

Om man inte får i sig alfa-strålaren (se fråga 15046 för en beskrivning av vad som händer om man får i sig Po-210), så är en alfa-strålare ganska ofarlig eftersom strålningen stoppas av ett pappersark eller det yttersta hudlagret, se fråga 12842 .

Gammastrålning förekommer framför allt i samband med betastrålning. Gammastrålning har stor genomträngningsförmåga, så man får skydda sig med tjocka väggar eller avstånd (mängden strålning avtar ju som 1/r2). Gamma- och betastrålning förekommer bland annat i kärnkraftsavfall, som naturligtvis kan vara mycket farligt om det inte förvaras säkert.

Se vidare Radon och Ionizing_radiation .



/Peter E

Nyckelord: radon [4]; strålning, faror med [23];

*

Elektricitet-Magnetism [17196]

Fråga:
Vi bor strax under högspänningsledningar, och vi undrar om det kan vara farligt?? Finns det något säkerhetsavstånd?? Vi har hört att det inte gör något om det är längre än 10 meter.
/Lennart Z, Mölndal

Svar:
Faran med krafledningar är en mycket diskuterad och kontroversiell fråga. Det är upp till Strålsäkerhetsmyndigheten att bedöma faran för olika sorts strålning (joniserande och icke joniserande) och fält. Se länk 1 för information om de varierande magnetfält som kraftledningar orsakar. Broschyren under länk 2 är bra och lättläst. Nedanstående bild på uppskattad fältstyrka nära kraftledningar och fältstyrka nära vanliga hushållsapparater är från länk 2.

Kommentarer

Akuta skador från magnetfält kräver mycket höga fältstyrkor. Vad gäller sena skador som t.ex. cancer så är det mycket svårt att se vilken av många faktorer (strålning, livsmedel, aerosoler, kemikalier, rökning?) som orsakar den. Om fältet orsakar skador så är det ett litet bidrag ovanpå andra dominerande orsaker.

För joniserande strålning har Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdat definitiva gränsvärden som inte skall överskridas. Dessa baseras på ett linjärt samband mellan dos och skada. För magnetfält har man inte tillräckligt med data, så man har bara infört något man kallar referensvärde. Detta bedöms alltså som säkert, dvs skadan är liten jämfört med skadan från andra orsaker.

Myndigheten har även utfärdat rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, se mot slutet av länk 1. Man har emellertid inte uttalat sig om befintlig bebyggelse och krafledningar, antagligen för att myndigheten bedömer förhållandet (kostnad att eliminera fälten)/(skada som fälten orsakar) som oförsvarbart stort.

Situationen är ganska lik den som gäller för mikrovågor (mobiltelefoni) - faran för skador är svårbedömd men antagligen i normalfallet liten.



/Peter E

Nyckelord: strålning, faror med [23];

1 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Magnetfalt--tradlos-teknik/Magnetfalt/
2 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Broschyr/2009/Magnetfalt-och-halsorisker-low.pdf

*

Universum-Solen-Planeterna [16039]

Fråga:
Jag har två huvudfrågor. Hoppas att ni kan svara så snabbt som möjligt och tackar på förhand!

Hur skyddas astronauterna från strålningen i rymden? Vilka lösningar används och varför? Finns det några nya lösningar på gång?

Är det stor skillnad i strålningsintensiteten vid jorden jämfört med ISS?
/Anton B, Naturhumanistiska gymnasiet

Svar:
Anton! Först om snabba svar: i allmänhet kan vi svara snabbt (inom 24 timmar) men bara på begränsade frågor om ämnen vi behärskar. En fysiker bör ha rätt bra koll på grundläggande fysik och på sitt specialområde (i mitt fall kärnfysik). Det finns emellertid en massa specialområden om vilka vi vet ganska lite. För att kunna svara på frågor inom dessa behöver vi helt enkelt "läsa på". De källor vi använder i första hand är Nationalencyklopedin , Wikipedia och naturligtvis Google. I de flesta fall kan vi utan större besvär förstå tillräckligt från dessa källor för att kunna ge ett hyggligt svar. Ibland ger vi oss även in på andra områden som t.ex. geologi och biologi. Men då blir svaren naturligtvis sedda från en fysikers perspektiv.

Din fråga om stråldoser för astronauter är intressant och en sak som inte diskuteras särskilt mycket. Det finns en utmärkt introduktion från NASA under länk 1.

Strålningsmiljön nära jorden består huvusakligen av tre komponenter: Partiklar som har fångats in i jordens magnetfält (strålningsbältena, figuren nedan), partiklar från rymden som kallas galaktisk kosmisk strålning (GCR) och partiklar som kastas ut från solen i soleruptioner. Dessa komponenter varierar alla med tiden, huvudsakligen eftersom solens aktivitet varierar på ett oförutsägbart sätt. Solens aktivitet påverkar jordens magnetfält som i sin tur bestämmer hur mycket partiklar som fångas in i strålningsbältena och hur väl jorden skyddas från GCR.

I länk 2 sägs det bland annat om astronauter på den Internationella rymdstationen: "Data collected by NASA and a Russian-Austrian collaboration show that astronauts on the ISS are subjected to about 1 millisievert of radiation per day, about the same as someone would get from natural sources on Earth in a whole year. Spending three months in these conditions translates into about one-tenth the long-term cancer risk incurred by regular smokers."

Tre månaders vistelse (vilket inte är ovanligt) skulle alltså ge en stråldos på nära 100 mSv (millisievert som är ekvivalent dos och ett mått på den skada som strålningen orsakar). Detta kan jämföras med gränsvärdet 50 mSv som gäller för radiologisk personal (t.ex. vid kärnkraftverk eller acceleratorer). Radiologisk personal skall bära en dosbricka som mäter den stråldos de utsätts för.

Även personer som flyger mycket (piloter och kabinpersonal) utsätts för en ökad stråldos eftersom den kosmiska strålningen ökar med höjden över marken.

En viktig anledning till att astronauterna på ISS utsätts för så höga stråldoser är att banan för ISS lutar så mycket mot ekvatorsplanet att delar av banan kommer in i de strålningsbälten (orsakade av jordens magnetfält) som runt polerna kommer tillräckligt lågt för att nås av ISS, se nedanstående bild och Radiation_Belts . Från början planerade man att lägga ISS bana närmare ekvatorn, men eftersom transporter till ISS sker från ganska höga latituder (Florida och Ryssland) så visade det sig för ineffektivt att lägga banan nära ekvatorsplanet.

Några åtgärder man vidtagit för att minimera/monitorera stråldosen:

* Man ställer in rymdpromenader (EVA) när det kommer s.k. solstormar.

* Vid stora solstormar kan man även beordra astronauterna till utrymmen i ISS där skärmningen är optimal.

* Vid design av moduler använder man sig så långt det går av material som är optimala map strålskyddsegenskaper.

* Astronauterna bär strålningsmonitorer och de undersöks regelbundet för kromosomförändringar.

* Ett stort antal olika typer av strålningsmonitorer har använts på ISS (länk 1).

Eftersom kostnaden att ta upp ett kg till ISS är mycket hög, så kan man inte bara transportera upp strålskydd (t.ex. bly, betong). Man får i ställer försöka optimera designen så att utrustning och lager även fungerar som strålskydd.

Strålnivåerna på ISS går alltså att hantera, men det blir svårare när man vill göra resor till planeten Mars. Då måste rymdsonden befinna sig upp till ett par år helt oskyddad av jordens magnetfält.

Se vidare Equivalent_dose , Cosmic_ray och International_Space_Station .



/Peter E

Nyckelord: Internationella rymdstationen [5]; strålning, faror med [23]; frågelådan [12]; rymdfärder [22];

1 http://fragelada.fysik.org/resurser/space_radiation_nasa.pdf
2 http://www.newscientist.com/article/dn2956-space-station-radiation-shields-disappointing.html

*

Ljud-Ljus-Vågor, Materiens innersta-Atomer-Kärnor [15679]

Fråga:
Hejsan! Först vill jag bara påpeka att det är superbra att denna sidan finns! Vi arbetar för tillfället med kärnfysik och då har följande frågor dykt upp:

1 Vilken sorts strålning används vid cancerterapi och kan den strålningen i sig ge upphov till cancer?

2 Hur kommer det sig att man kan ställa in en laserstråle att verka på ett speciellt djup, ex vid tumörbekämpning?

3 Finns det skadlig strålning i rymden som våra astronauter kan påveras av? Hur förhindrar man detta i så fall?

4 Viken form av strålning (partiklar) kommer från solen och hur påverkar de oss?

5 Vad är negativt med röntgenstrålning?

Tack på förhand! Karolina, Julia och Amanda
/Karolina R, Högbergsskolan, VBU, Ludvika

Svar:
Hej Tjejer! Tog mig friheten att flytta Amandas fråga hit också. Det är mycket omfattande frågor ni ställer, men jag måste ge korta svar. En hel del relevant information finns under Nyckelord nedan.

1 Man kan använda många olika sorters strålning: gammastrålning, protoner, neutroner och även (tillsammans med speciella ämnen) laserljus. Ja, strålningen dödar cancerceller det är den goda sidan, men joniserande strålning ger även upphov till cancer. Kan tyckas konstigt man använder strålning då, men fördelarna överväger. För det första är det inte säkert man utvecklar cancer efter en strålbehandling, och gör man det så är det oftast efter många år.

2 Nej, man kan inte ställa in laserstålen för ett visst djup. Ni menar nog något som kallas Photodynamic therapy, se länk 1. Där får man cancercellerna att ta upp ett speciellt ämne som reagerar på laserstrålning. Restprodukten är kemiskt aggressiv och kan angripa cancercellerna.

3 Ja, det finns s.k. kosmisk strålning och partikelstrålning från solen. Kosmisk strålning kommer från avlägsna källor i universum och är ganska konstant. Partikelstrålning från solen varierar däremot eftersom solens aktivitet varierar. Det finns mycket lite astronauterna kan göra för att skydda sig, de får acceptera lite ökad cancerrisk pga förhöjd stråldos. Man kan försöka undvika rymdresor när solaktiviteten är hög. Men för långa resor, som framtida färder till Mars, är detta ett problem.

4 Framför allt protoner och elektroner. Eftersom de stoppas av jordens atmosfär påverkar de oss inte direkt, men de kan ge upphov till norrsken och magnetiska stormar. Se vidare fråga 12577 och Solar_wind .

5 Röntgenstrålning är liksom alla annan joniserande strålning skadlig eftersom den joniserar materia. Jonerna kan bland annat orsaka skador på DNA vilket på sikt kan orsaka cancer.

Se även en bra Wikipedia-artikel: Ionizing_radiation .
/Peter E

Se även fråga 12577

Nyckelord: joniserande strålning [4]; strålning, faror med [23];

1 http://www.atomic.physics.lu.se/biophotonics

*

Ljud-Ljus-Vågor [15585]

Fråga:
Hej! Jag jobbar om strålning i skolan och om ifall mobilen strålning är farlig för oss eller inte. Så jag har ett par frågar jag gärna vill ha svar på.

1) Vilket samband finns det mellan master och telefoner och strålning?

2) Vilken betydelse har användarens ålder?

Tack på förhand.
/Caroline S, Fristorpsskolan, Kristianstad

Svar:
Caroline! Eftersom man normalt är mycket närmare telefonen än masten, är det strålningen från telefonen som bör ge den största effekten. Nu är det så att det är mycket svårt att mäta eventuella skador och den avlämnade energin i kroppen (framför allt i huvudet för icke-handsfree) är mycket liten. En del telefoner anpassar sändeffekten efter hur bra förbindelsen är med basstationen. För detta är det alltså bra att ha en basstation nära.

När det gäller sådana här s.k. sena skador (skador som uppstår mycket efter exponeringstillfället), anser man att barn skall skyddas mer än äldre. Men kunskapen om riskerna är mycket begränsade.

Se vidare Mobiltelefoni#Elektromagnetiska_fält och tidigare svar på liknande frågor: mobiltelefon, strålning från . Se även Strålsäkerhetsmyndigheten (välj Magnetfält och trådlös teknik, Mobiltelefoni i menyn). Länk 1 är Strålsäkerhetsmyndighetens råd.
/Peter E

Nyckelord: strålning, faror med [23]; mobiltelefon, strålning från [4];

1 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Magnetfalt--tradlos-teknik/Mobiltelefoni/Mobilrad/

*

Ljud-Ljus-Vågor [15570]

Fråga:
Elektromagnetisk strålning i vardagen
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur mycket strålning utsänder elektriska apparater, som vi använder dagligen (som mikrovågsugn, TV, hårtork). En stjärna, hur mycket strålning utsänder den? Beror det på hur stor stjärnan är eller hur långt borta den är?
/Martina J, Malmö

Svar:
Strålning kan vara mycket olika saker även om man begränsar sig till elektromagnetisk strålning. Allting som inte är vid absoluta nollpunkten sänder ut elektromagnetisk strålning, s.k. temperaturstrålning . Allt som belyses med elektromagnetisk strålning reflekterar en viss del av strålningen.

Hur mycket olika apparater strålar är svårt att säga. I vilken enhet? Watt, fotoner/sekund eller i förhållande till skadliga nivåer? Eftersom endast det senare är av praktiskt intresse koncenterar vi oss på dessa. Låt oss gå igenom det elektromagnetiska spektret med utgångspunkt från nedanstående bild (Bilden är från NASA och därmed fri att användas med angivandet av källan. Den finns i större skala på Wikipedia Electromagnetic_spectrum .)

Radiovågor

Anses vara ofarliga eftersom de innehåller mycket lite energi och dessutom går rakt igenom kroppen. Apparater med radiosändare är t.ex. trådlös telefon, trådlöst nätverk.

Mikrovågor

Dessa innehåller mer energi och är dessutom i resonans med vattenmolekylen. Detta betyder att de absorberas i kroppen och kan ge upphov till en viss uppvärmning. Faran med mobiltelefoner är mycket diskuterad, men även mikrovågsugnar läcker en del mikrovågor, se mikrovågsugn .

Infrarött (värmestrålning)

Fjärrkontroller använder ofta infrarött, men de är så svaga at de knappast utgör någon fara. Värmeelement och spisplattor strålar i infrarött, men eftersom huden stoppar stålningen samtidigt som den är känslig för värmen, så bör värmeelement normalt inte utgöra någon fara. Största delen av effekten i glödlampor strålar i infrarött, så glödlampor är egentligen bättre som värmeelement än ljuskällor.

Synligt ljus

Synligt ljus är en form av elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan cirka 390 och 770 nanometer. Genom att ögat är känsligt för strålning i just detta intervall, kan vi se vår omgivning. (Ljus )

Ljus kommer från glödlampor, lysrör och lysdioder. Synligt ljus har mycket liten inträngningsförmåga i kroppen, varför strålningen knappast utgör en fara - bara ögat påverkas. Lysdioder (små lasrar) finns även i t.ex. CD-spelare. Ljuset från dessa kan i princip vara skadligt, men bara om man skruvar isär apparaten.

Ultraviolett

Kommer från UV-lampor. Kan orsaka brännskador vid överdriven exponering. Kan på längre sikt även orsaka hudcancer.

Solen är annars den viktigaste och starkaste källan för infrarött, synligt ljus och UV-strålning. Även stjärnor strålar mest i dessa våglängder, men eftersom effekten avtar med kvadraten på avståndet så är effekten från stjärnor helt försumbar.

Röntgenstrålning

Kommer naturligtvis från röntgenapparater, men de har man knappast hemma. Eftersom en gammal tjock-TV ritar bilden med 20 keV elektroner, så kommer det lite röntgenstrålning från bildskärmen. Platt-TV fungerar på ett annorlunda sätt, så de ger ingen röntgenstrålning.

Röntgenstrålning och gammastrålning är vad som betecknas joniserande strålning. Den är genomträngande och kan jonisera (slita loss elektroner) materia den träffar. Joniserande strålning är därför skadlig - speciellt kan den orsaka skador på DNA och därmed, på sikt, cancer.

Gammastrålning

Gammastrålning är en del av den naturliga strålningsbakgrunden från bergarter och från byggnadsmaterial. Så länge bakgrundsnivån inte är mycket förhöjd får man betrakta den som ofarlig - den går knappast att undvika.

Annan strålning

Alfastrålning är inte elektromagnetisk strålning utan består av He-kärnor som utsänds från tunga kärnor. Alfastrålning förekommer i brandvarnare (därför skall dessa när de är slut tas om hand på ett ordnat sätt). Radon , som finns i varierande mängd överallt i bostäder mm, är i vissa fall definitivt ett hälsoproblem.

Har jag glömt något? Det har jag säkert. Vi har inte heller diskuterat magnetfält och elektriska fält som bildas av elektriska apparater. Skadligheten hos dessa är dåligt känd och ganska kontroversiell.

Figuren nedan innehåller mycket nyttig information om elektromagnetisk strålning. Överst visas t.ex. att endast radiostrålning och synligt ljus släpps igenom jordens atmosfär. Termometern längst ner visar vilka våglängder som utstrålas vid olika temperaturer. Synligt ljus utsänds alltså vid temperaturer mellan 1000 K (c:a 700oC) och 10000 K.



/Peter E

Nyckelord: elektromagnetisk strålning [15]; strålning, faror med [23]; *vardagsfysik [60];

*

Blandat [13933]

Fråga:
Om man inte blir solbränd bakom en fönsteruta hur kan det då komma sig att glasögon släpper igenom farlig UV strålning. Har det endast att göra med tjockleken på glasen?
/Michael L, Stockholm Universitet, Rimbo

Svar:
Det är korrekt att glas till stor del skyddar mot (absorberar) UV-strålning. Flera faktorer kan spela in att solglasögon inte skyddar tillräckligt:

  1. De är för tunna
  2. De är av plast som inte absorberar UV-strålning
  3. UV-ljuset slipper in vid sidan
  4. Du kan luras av de mörka glasen att titta mot solen (utan glasögon gör detta ont). Det farliga UV-ljuset påverkar ögat även om du inte märker det.
En skadeverkan som orsakas av UV-strålning är snöblindhet, se nedanstående artikel från Expressen (länk 1).

För mer om UV-ljus, se länken UV-ljus nedan. Länk 2 är en artikel om blå solglasögon. Hur mycket detta senare är ett verkligt problem eller reklamprat kan jag inte säga. Se även Sunglasses .
/Peter E

Nyckelord: UV-ljus [11]; strålning, faror med [23];

1 http://expressen.se/index.jsp?d=671&a=259895
2 http://www.medocular.se/en/Nyheter/Experten-visar-vagen-i-solglasogon-djungeln/

*

Ljud-Ljus-Vågor [13910]

Fråga:
Hej är det sant att vi förlorar mer hjärnceller p.g.a. att det finns väldigt många olika slags vågor i luften nu för tiden? Kanske inte var så fysikrelaterad men om jag skulle fråga en läkare skulle han säga att den var fysikrelaterad med tanke på vågornas egenskaper...
/daniel j, tranäs, åkeby

Svar:
Daniel! Vågorna är kanske fysik medan effekterna är fysiologi (medicin). För det första är den mesta strålningen som finns omkring oss naturlig och inte konstgjord.

S.k. joniserande strålning från t.ex. utbränt kärnbränsle är definitivt farlig, så den måste vi förvara långt ifrån människor. Verkningarna av annan strålning, t.ex. mikrovågor från mobiltelefoner, vet vi mycket mindre om. En strålningstyp som orsakar mycket skador (hudcancer) är ultraviolett strålning från solen.

Jag tror inte strålning dödar hjärnceller direkt, den vanligaste verkan av stora doser är cancer som uppstår efter ganska lång tid.

Den mest tillförlitliga informationen om effekter av strålning finns på Strålsäkerhetsmyndigheten .
/Peter E

Nyckelord: strålning, faror med [23]; mobiltelefon, strålning från [4]; *fysiologi [12];

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [13744]

Fråga:
Radon och naturlig radioaktivitet
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag är Högskolestudent inom samhällsvetenskap och har en fråga angående radon.

Jag undrar hur den fysiska / kemiska processen ser ur när radondöttrar bildas. Bildas de av sig självt eller genom fotolys? Vad har radonet samt "dess döttrar" för fysiska beteckningar? Faller dessa sönder i yttligare beståndsdelar och i så fall hur osv.
/Robin S, Göteborg

Svar:
Naturlig radioaktivitet

Alla grundämnen tyngre än helium har bildats i stjärnor genom fusion och vid slutet av stjärnans liv kastats ut i rymden. Dessa grundämnen kommer sedan ingå i materialet som bildar nästa generation stjärnor och planetsystem.

Många av de nuklider (en nuklid är en kärna med ett visst antal neutroner och protoner) som bildas på detta sätt är radioaktiva, och sönderfaller med en karakteristisk halveringstid. Solsystemet är c:a 4.5 miljarder år gammalt, så endast nuklider med halveringstider av storleksordningen miljarder år kan finnas kvar i dag.

De viktigaste av dessa ursprungliga radioaktiva ämnena är 40K (halveringstid 1.3 miljarder år), 235U (0.71 miljarder år), 238U (4.5 miljarder år) och 232Th (14 miljarder år),

De tre tunga ämnena ovan är urspunget till tre naturligt förekommande radioaktiva kedjor med en serie a- och b--sönerfall, se nedan.


U-235 serien


U-238 serien


Th-232 serien

Sedan finns även ett antal radioaktiva ämnen som ständigt bildas av den kosmiska strålningen. De viktigaste är 14C (5730 år), tritium (3H, 12.3 år) och 7Be (53 dagar).

Radon

I alla tre serierna ovan finns ädelgasen radon (Rn) i sönderfallskedjan. Den med längst halveringstid är 222Rn (3.8 dagar) i U-238 kedjan. Låt oss begränsa diskussionen till denna. När serien av sönderfall kommit till 222Rn kan, eftersom Rn är en gas, den radioaktiva nukliden ge sig iväg från uran-malmen och eventuellt upp till jordytan. Om radonet kommer in i ett hus och ansamlas där kan det vara mycket farligt.

En a-strålande källa är normalt inte särskilt skadlig, eftersom a-partiklarna stoppas av det yttersta hudlagret. Radon är emellertid en gas och kan komma in i lungorna. Om radonet sönderfaller där, kommer dotterkärnan och hela serien av döttrar att stanna i lungorna och ge upphov till mycket koncentrerade och skadliga strålskador. Radon-döttrarna är alltså alla nuklider som ligger efter radon i serien.

Den viktigaste effekten äv denna bestrålning är cancer. Mängden radon i hus varierar mycket över Sverige. Förekomsten är i första hand beroende av husets konstruktion och förekomsten av uran i berggrunden. Gränsvärdet för bostäder i Sverige är 200 Bg/m3, se Rikt- och gränsvärden för radon .

Det är svårt att uppskatta antalet cancerfall som orsakas av radonbestrålning (rökning är en mycket större orsak), men den senaste siffran jag sett är 800 personer per år i Sverige. Men, som sagt, denna siffra är mycket osäker.
/Peter E

Nyckelord: radon [4]; naturlig radioaktivitet [3]; strålning, faror med [23]; radioaktivitet, sönderfallskedja [7];

1 http://www.physics.isu.edu/radinf/natural.htm
2 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/nuclear/radser.html

*

Ljud-Ljus-Vågor [13371]

Fråga:
Är strålning från skärmar farligt? Berätta hur!
/Emil s, Carlshöjdskolan, Umeå

Svar:
Emil! Det är ingen lätt fråga att besvara. Man har forskat på detta och liknande problem i många år, men något definitivt svar finns ännu inte. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som har ansvaret att studera och informera om dessa problem, så den bästa källan är SSIs webbsajt.

Eventuellt skadlig strålning eller fält (magnetfält/elektriska fält, vanligen varierande) kan komma från många källor: kärnkraft, radon, kosmisk strålning, mobiltelefoner, bildskärmar, kablar/transformatorer, solen (UV) mm.

Om vi begränsar oss till bildskärmar för dator eller TV kan man teoretiskt ha följande effekter.

  • Ett varierande magnetfält från avlänkningen av elektronstrålen
  • Kortvågig strålning (UV, röntgen) från elektroner som kolliderar med skärmen (det är ju dessa elektroner som "ritar" bilden)
  • Statiskt elektriskt fält mellan ansiktet och skärmen som får damm och småpartiklar att samlas på ansiktet (titta på dina glasögon när du suttit länge framför skärmen). (Är detta anledningen till att hackers är finniga? )

Hur skadliga dessa effekter är vet man inte. Antagligen är de inte allvarliga, men man har som princip att eliminera även teoretiskt skadliga effekter. Detta gör man genom att på olika sätt utforma skärmar som lågstrålande. Det allra bästa är att använda platta skärmar i stället för den klassiska typen. Platta skärmar använder en annan teknik att generera bilden, så ovanstående problem är praktiskt taget eliminerade. De platta skärmarna är dessutom lättare och tar mindre plats. Allteftersom de platta skärmarna blir billigare kommer skärmar av den gamla typen att försvinna. Därmed försvinner även ovanstående olägenheter.

PS. Använd inte uttrycket strålningsfria bildskärmar. En bildskärm som inte strålar alls är värdelös eftersom den är helt svart! Även ljus är strålning.
/Peter E

Nyckelord: bildskärmar [4]; strålning, faror med [23];

*

Ljud-Ljus-Vågor [12865]

Fråga:
Kan man bli brun om man sitter innanför en vanlig glasruta? Vilka strålar, UV-A UV-B UV-C, går igenom glas och vad gör de olika strålarna?
/Roger S, Berzeliusskolan, Linköping

Svar:
Roger! Det måste vara vår i luften nu när vi får in frågor om solbränna...

Det ultravioletta ljuset kan delas in i tre våglängdsområden: UV-C mellan 100 och 280 nm, UV-B mellan 280 och 315 nm och UV-A med våglängder mellan 315 och 400 nm. Som jämförelse kan nämnas att det för människan synliga ljuset ligger mellan 380-780 nm. Enligt Länk 1 absorberas all UV-C från solen i atmosfären, och UV-B absorberas till stor del av ozonlagret. UV-A absorberas dock nästan inte alls av atmosfären.

Enligt länk 2 är det UV-B som som effektivast bildar pigment i huden, om pigmentet därefter utsätts för UV-A så uppkommer solbränna.

Vanligt fönsterglas absorberar i stort sett all strålning med våglängder under 300 nm, vilket alltså innebär att det stoppar UV-B och UV-C, men släpper igenom UV-A. Från detta drar jag slutsatsen att om huden i förväg utsatts för UV-B, och därmed bildat pigment, bör man kunna bli brun "i efterhand" även om man sitter bakom fönsterglas!

I sammanhanget är det intressant att veta att ljuset från lysrör i solarier domineras av UV-A, vilket gör att man bygger upp ett mycket sämre solskydd mot UV-B som är farligast för huden i ett solarium. Om huden inte fått bygga upp ett bra skydd mot UV-strålning, men trots detta utsätts för starkt solljus, kan den inte absobera UV-ljuset och resultatet blir ett inflammationstillstånd med rodnad, ömhet och i vissa fall även blåsbildning - "soleksem". Så småningom fjällar huden av, och har man otur och är överkänslig samt utsätter sin hud för upprepade solskador i huden så kan hudcancer uppkomma. (Från länk 2.)



/Margareta H/lpe

Nyckelord: UV-ljus [11]; lysrör [9]; strålning, faror med [23]; #ljus [63];

1 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Sol-och-solarier/njut-av-solen/UV-stralning/
2 http://www.reseledaren.nu/solskyddsmedel.asp

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [12842]

Fråga:
Hejsan! Jag har några frågor om radioaktivitet till er här på fysiken, som jag inte har fått bukt med än och hoppas att ni kan hjälpa mig med...

1) Hur kan radioaktiviteten påverka oss människor på både positiva och negativa sätt?

2) Vilken strålning är farligast? (alfa, beta eller gamma?)
/Mattias E, Samskolan, Göteborg

Svar:
Mattias!

Joniserande strålning (Joniserande_strålning ) är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Joniserande strålning kan antingen vara elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen-, och gammastrålning) eller partikelstrålning (energirika elektroner, protoner med mera som har en energi på några elektronvolt).

Din första fråga är inte så lätt att svara kort på... Först och främst måste man skilja mellan naturligt förekommande radioaktivitet och den som är skapad av oss människor. Man måste också noga skilja på radioaktiviteten i sig, som ju har med atomkärnors sönderfall att göra, och på verkan av den joniserande strålning (alfa, beta och gamma) som sänds ut i samband med sönderfallen.

Det finns många sätt att utnyttja radioaktivitet och strålning - t.ex. inom geologi, arkeologi och klimatforskning (kol-14-datering, spårämnesstudier), medicin (cancerbehandling, PET-kamera) och industrin (tjockleks- och nivåmätning, förslitningsstudier). Gemensamt för dessa är att det är relativt lätt att detektera även mycket små mängder av radioaktiva ämnen, och att man därför kan få mycket information på ett (oftast) icke-förstörande sätt.

Negativt är dock att den joniserande strålningen kan skada materia av alla slag, även människokroppen. Därför är t.ex. radioaktivt nedfall från kärnvapentest och kärnkraftverksolyckor, men även radon (som ju förekommer helt naturligt) så farliga.

Din andra fråga är inte heller lätt att svara på. Av de tre alternativen du nämner gör alfastrålningen mest skada när den tränger in i vävnad - den åstadkommer helt enkelt mer jonisation per längdenhet än de andra. Det är dock den strålart som det är enklast att skydda sig i från, eftersom den kan stoppas mycket effektivt även i tunna materieskikt, se bilden nedan (från Nationalencyklopedin ). Det bästa strålskyddet är emellertid alltid att vara på stort avstånd från strålkällor.

Läs vidare: Slå upp "joniserande strålning" och "radioaktivitet" i Nationalencyklopedin och länk 1 och 2!



/Margareta H/lpe

Nyckelord: joniserande strålning [4]; radon [4]; naturlig radioaktivitet [3]; strålning, faror med [23]; radioaktivt sönderfall [33];

1 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Radon/Radonkallor/
2 http://science.howstuffworks.com/radon.htm/printable

*

Blandat [12658]

Fråga:
Jag arbetar för tillfället med ett omfattande projektarbete i vilket jag undersöker hurvida mobiltelefoners strålning är farlig eller ej, för tillfället håller jag på och undersöker om strålningen ev kan skada (göra brott i) DNA-kedjan. Min fråga till Er är om ni redan vet något om detta, finns det något som påvisar att det är på detta viset, när jag har läst info bl a på internet har det kommit upp ett flertal tillfällen nämligen. Tacksam för svar.
/Carl W, GBG Högre Samskola, Göteborg

Svar:
Det är svårt att tro att mikrovågsstrålningen från en mobiltelefon skulle kunna orsaka brott i DNA. Den har alldeles för liten energi. Mycket av vad som finns i ämnet finns under länk 1 nedan.
/Peter E

Nyckelord: strålning, faror med [23]; mobiltelefon, strålning från [4];

1 http://www.fysik.org/website/showPage.asp?ch=16&it=243

*

Energi, Materiens innersta-Atomer-Kärnor [1058]

Fråga:
Hur påverkar Tjernobylolyckan oss svenskar (speciellt i mellansverige) idag? Min andra fråga är hur barnen i Tjernobyl tog skada under de första åren efter olyckan? Tack för hjälpen.
/Martin O, Tycho Braheskolan, Helsingborg

Svar:
I Sverige påverkas vi mycket lite av Tjernobyl-olyckan. Den lilla förhöjningen av strålningsnivån som vi utsatts för är obetydlig jämfört med variationen av den naturliga bakgrundsstrålningen. Vissa födoämnen som vilt och renkött fick emellertid mer radioaktivt Cs än tillåtet. Området runt Gävle drabbades av mycket större radioaktivt nedfall än resten av Sverige eftersom vindar förde radioaktiviteten från Tjernobyl till Gävle. I Gävle råkade det också regna, och regnet förde med sig radioaktiviteten till marken, se Tjernobylolyckan#Följder_i_Sverige .

Förekomsten av radon i vissa hus är t.ex. mycket allvarligare än påverkan av Tjernobylolyckan i Sverige. För barnen i Ukraina är emellertid situationen mycket värre. De som bor nära Tjernobyl har utsatts för en hel del strålning, och man har redan konstaterat en viss förhöjning av sköldkörtelcancer.

Det finns mycket information om Tjernobyl-olyckan, men det mesta är på engelska och ganska svårtillgängligt: t.ex. Chernobyl: Assessment of Radiological and Health Impacts .

Strålsäkerhetsmyndigheten har en hel del mer lättillgänglig information på svenska, bl.a. Kärnkraftincidenter .

För strålskyddsfågor är Fråga en strålningsfysiker en utmärkt informationskälla - det finns många frågor/svar om Tjernobyl-olyckan under länk 1. Se även Chernobyl_disaster och länk 2.
/Peter Ekström

Nyckelord: strålning, faror med [23]; Tjernobyl [10];

1 http://fragalund.pixe.lth.se/radiofysik/svar.asp?amne=Tjernobyl
2 http://www.world-nuclear.org/info/chernobyl/inf07.html

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [3293]

Fråga:
Den 3 september 1987 togs en radioaktiv "källa" från en övergiven klinik i Goiania i Brasilien. En dokumentär som heter "Jag har Cesium i blodet och jag är rädd." visades på Tv för många år sedan. För några veckor sedan såg en av mina elever en repris och ville att jag skulle förklara : Från vad kom cesiumet och hur hade det spridits över ett så stort område? Varför begravdes barnen i blykistor (hur kunde de fått i sig så mycket cesium) ? I slutet av programmet anger man hur många koboltkanoner som är på drift i Brasilien; varför nämns detta ? vilken koppling finns mellan cesium och koboltkanoner ?
/Mona Å, SÄG-gymnasiet, Karlstad

Svar:
Genom olyckliga omständigheter hamnade en en blyburk med ett kraftigt 137Cs (Cesium-137) preparat hos en skrothandlare. När man slog sönder burken hittade man en "självlysande sten". Bitar av denna magiska sten spreds på många händer. Det hände att barn åt av den. Innan det hela upptäcktes, hann fyra personer få dödlig stråldos.

Gammastrålning från 137Cs och 60Co (kobolt-60) används för cancerbehandling. Det var naturligvis helt oförlåtligt att inte ta vara på det farliga materialet när cancerkliniken lades ner. Koboltkanon är ett gammalt namn på bestrålningsapparaten.

Ljuset var antagligen Tjerenkovljus från elektroner.
/KS/lpe

Se även fråga 1732

Nyckelord: strålning, faror med [23];

*

Elektricitet-Magnetism [8968]

Fråga:
Är det farligt att bo jämte stora elledningar? Många på en gata jämte en tågledningarna fick cancer. Berodde det på elen? Kor får inte lika många barn heller har jag hört?
/Amanda L, Smedstorp, Smedstorp

Svar:
Du kan ju läsa vad Strålsäkerhetsmyndigheten tycker om saken, se länk 1.
/KS

Nyckelord: strålning, faror med [23];

1 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/Magnetfalt--tradlos-teknik/Magnetfalt/

*

Blandat [3942]

Fråga:
Jag läste på SSI:s hemsida att de delat ut jodtabletter till folk som bodde nära kärnkraftsverk. Min fysiklärare sa att jodtabletter visst skulle skydda lite mot strålning, men han visste inte varför. Alltså, varför skyddar jodtabletter mot strålning?
/Maja E, Stenebergsskolan, Gävle

Svar:
Jod är ett livsviktigt spårämne. I en vuxen människa finns 25 mg jod, varav hälften i ett litet organ, sköldkörteln. Det rekommenderade dagliga intaget är 0.15 mg. Den mesta joden får vi i oss genom att hushållssaltet är jodberikat (50 mg/kg).

Jod är ett lättflyktigt ämne, så vid en reaktorolycka är det stor risk att joden kommer ut. Så skedde vid Tjernobylolyckan. I stort sett all jod som fanns i reaktorn kom ut. Bland jodisotoperna är det framför allt 131I, som är farlig. Den har ungefär en veckas halveringstid, så efter några månader är faran över, men det är viktigt att man skyddar sig den första tiden. Man kan säga att genom att ta en jodtablett mättar man kroppens jodbehov med icke-radioaktivt jod. Upptaget av 131I minskar kraftigt.

Vid Tjernobylolyckan försummade man i stor utsträckning att dela ut jodtabletter. En otäck konsekvens av olyckan är en starkt ökad frekvens av sköldkörtelcancer, speciellt hos barn.


/KS/lpe

Nyckelord: strålning, faror med [23];

*

Blandat, Materiens innersta-Atomer-Kärnor [868]

Fråga:
Varför får man cancer av radioaktiva ämnen.
/jon a, björksätraskolan, sandviken

Svar:
Detta är en mycket svår fråga att svara på eftersom våra kunskaper om vad som orsakar cancer är begränsade. Cancer har att göra med avvikelser i cellernas reproduktionssystem, det vill säga celldelningen. Cancercellerna delar sig hastigare än normala celler.

Informationen om hur celldelning skall gå till finns i cellkärnan som DNA (generna). Om DNA-molekylen skadas av strålning kan cellen dö (vilket inte är så allvarligt som det låter så länge det inte rör sig om alltför många celler).

Mindre skador kan också leda till förändringar i generna som på sikt kan leda till avvikelser i celldelningen, vilket kan vara cancer.

För mer information i detta ämne se frågelådan Fråga en strålningsfysiker .
/Peter Ekström, KS

Nyckelord: strålning, faror med [23];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.