Ursprunglig fråga: Hej! Är kärnkraft farligt? Jag har precis sett en föreläsning från John Hopkins Applied Physics Laboratory med Bret Kugelmass.
Föreläsaren hävdar att historiskt sett så har aldrig en uran/vattenreaktor skapat mänskliga katastrofer. Det är bara plutonium/grafitmodererade reaktorer som gjort det (Tjernobyl). I princip menar han att Harrisburg och Fukoshima inte fick så allvarliga konsekvenser. Stämmer detta?
Han menar att det är den hårda lagstiftningen som gjort att det blir en katastrof.
Utöver detta menar han att kärnavfall inte är så farligt egentligen. Enligt honom är Iodine-131 den farliga komponenten i avfallet och det blir ofarligt efter 2 månader. Stämmer det?
Han hävdar också att om hela världen använder uran så har vi energi i miljoner av år. Stämmer det? /Magnus L
Svar: Nej, generellt sett är användandet av kärnenergi inte farligt. Låt oss titta på de tre allvarligaste incidenterna du nämner:
Three Mile Island
Three Mile Island (TMI) är ett sedan september 2019 nedlagt kärnkraftverk, som ligger vid Susquehannafloden i Londonderry Township, Dauphin County, Pennsylvania i USA. Anläggningens första reaktor togs i drift 1974 och stängdes i september 2019. Reaktor nummer 2 som startades 1978 totalförstördes 1979 i en härdsmälta, i folkmun kallad Harrisburgolyckan. (Three_Mile_Island )
Reaktorn totalförstördes (härdsmälta) men reaktorinneslutningen höll och mycket lite radioaktivitet kom ut i omgivningen. I dag ser många denna olycka som en demonstration av att vår konstruktion av kärnkraftverk är mycket säker.
Tjernobylkatastrofen var en mycket allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina (som då var en Sovjetrepublik). Olyckan inträffade natten till lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23.45,[1] (lokal tid) när reaktor fyra i utkanten av staden Prypjat förstördes genom en explosion och ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa. (Tjernobylkatastrofen )
Den värsta kärnkraftsolyckan vi haft. Man fick en vätgasexplosion, med det var att moderatorn var brännbar (grafit) och avsaknaden av en stadig reaktorinneslutning som gjorde att utsläppen av radioaktivitet blev så stora.
Fukushima-olyckan avser en serie haverier och utsläpp av radionuklider vid kärnkraftverket Fukushima I som följde jordbävningen vid Tohoku den 11 mars 2011.
Tre av verkets sex block var vid tillfället i drift och snabbstoppades, då jordbävningen slog ut det yttre elnätet. Den tsunami, som följde 56 minuter efter jordbävningen, slog ut de reservgeneratorer som användes för reaktorernas kylning. Endast batterikraft återstod då och ungefär 50 minuter senare upphörde nödkylsystemet att fungera i block 1 och 2 och efter ytterligare 1,5 dygn även i block 3. Därefter saknade såväl härdar som bränslebassänger kylning, vilket ledde till partiella härdsmältor med vätgasexplosioner och utsläpp av radioaktiva ämnen som följd. (Fukushima-olyckan )
Fjärde generationens reaktor (Gen IV) är en benämning för sex olika typer av kärnreaktordesign, som valts ut som särskilt lovande för framtida reaktorer. De är för närvarande föremål för intensiv forskning. Reaktorerna avses användas i kärnkraftverk för att som i dag främst ta tillvara elektrisk energi från kärnbränslen. (Fjärde generationens reaktor )
Nu till dina frågor.
Harrisburg var en fullständig härdsmälta men mycket lite radioaktivitet slapp ut, så olyckan hade liten påverkan på människor, undantaget en möjlig rädsla för utsläpp. Om man så vill kan man säga att haveriet visade att de vanliga vattenkylda reaktorerna är mycket säkra (undantaget ekonomiska konsekvenser).
Tjernobyl är en helt annan typ av reaktor som saknade inneslutning. Trots de allvarliga konsekvenserna (flera akut döda, sena cancerfall, ett stort område evakuerat) kan vi räkna bort denna (enligt Kugelmass definition) eftersom reaktortypen inte existerar utanför det gamla Sovjet-blocket.
Fukushima är en standardreaktor i västvärlden. Att inte klassa haveriets konsekvenser (Fukushima_Daiichi_nuclear_disaster#Aftermath ) som allvarliga är både oärligt och korkat! Nej, ingen människa dog av akuta strålskador, men sena cancerfall och skador pga evakuering kan inte försummas.
Hur lagstiftningen skulle orsaka katastrofer begriper jag inte, det måste nog utvecklas.
Jod-131 har visserligen kort halveringstid (8 dagar), men även cesium-137 (med halveringstid 30 år) är skadligt.
Vanliga reaktorer använder 0.7% av uranet i bränslet (uran-235). Det finns reaktorer som använder allt uran och som även kan köras med t.ex. thorium. Genom att använda dessa extra isotoper som bränsle är tillgången på bränsle i praktiken obegränsad.
Bret Kugelmass är en professionell kärnenergi-lobbyist, men min åsikt är att uttalanden som ovan med hårdvinklade påståenden är snarast negativa för kärnenergins framtid. Om vi vill stoppa ökningen av CO2 (global uppvärmning, växthuseffekten) är sol och vind basresurser, men kärnenergi behövs som ett komplement. Men då måste man ta säkerhetsfrågorna mycket mer på allvar genom att designa "idiotsäkra" reaktorer, se Fjärde generationens reaktor ovan.
Länk 1 innehåller en intervju av Kugelmass. Länk 2 är en sammanfattning på svenska om fjärde generationens reaktorer. /Peter E
Fråga: Det gäller cesium 137
och efter tjernobylkatastrof fick sverige belägning av cesium och den sträkte sig i 150000km2 . medelaktiviteten är 10kbq/m2.
hur många cesium motsvara detta? /Da G, Sjöllins, GBG
Svar: I fråga 20019 finns uttrycket för aktivitet:
A = N l
Halveringstiden för 137Cs är 30.07 år (länk 1). Sönderfallskonstanten blir då
l = ln(2)/(30.07*365.24*24*60*60) = 7.304*10-10
Totala ytan är, enligt dina siffror
Ytan = 150000 km2 = 1.5*1011 m2
Totala aktiviteten blir då
A = 1.5*1011*10000 = 1.5*1015 Bq
Totala antalet 137Cs kärnor blir då
N = A/l = 1.5*1015/(7.304*10-) = 2.054*1024
Med hjälp av Avogadros tal, se fråga 19001 , kan vi räkna ut antalet mol
n = N/NA = 2.054*1024/(6.022*1023) = 3.411 mol.
Med den approximativa molvikten 137 g får vi mängden 137Cs till
m = 3.411*137 = 467 g.
Alltså mindre än 1/2 kilo! Men Avogadros tal är stort, så det är många kärnor! /Peter E
Fråga: Fråga nr:1
Hur löser man om man ska uppskatta vilket år 90% av Cs137 som släpptes ut vid Tjernobylolyckan år 1986 har sönderfallit?
Om halveringstiden för Cs137 är 30 år?
Samt fråga nr:2
Vilken situation ger dig högst stråldos
a) 10 m från en strålkälla under 1 minut
b) 1 m från samma strålkälla under 60 minuter
Om man anar att man blir bestrålad av fotoner, att strålkällan är helt fri samt att halveringstiden är 30 år?
Tack i förhand
Med vänlig hälsning
Hanna
/Hanna B, Jensen, Malmö
Svar: 1 Använd formeln N = N0*2-t/T1/2
1/10 = 2-t/30
Logaritmera båda sidor
-1 = (-t/30)*log(2)
t = 30/log(2) = 30/0.3010 = 99.7 år efter 1986.
Eftersom radioaktiviteten sprids över större volymer av väder och vind är den effektiva halveringstiden kortare än den fysikaliska.
2 För en punktkälla avtar intensiteten som kvadraten på avståndet. 10 m ger alltså 1/100 av strålningen på 1 m. /Peter E
Fråga: Hej! Jag undrar hur man gör med radioaktivt avfall efter till exempel Tjenobyl och Fukushima. Man måste ju förvara det någonstanns men vart och hur? Kan man på något sätt skynda på halveringstiden hos ett radioaktivt ämne? Kan det vara dåligt för omgivningen om man förvarar radioaktivt avfall någonstanns och i sådan fall exakt varför (på atomnivå)? /A C
Svar: Nej, man kan inte påverka halveringstiden för en radioaktiv isotop. Man kan transmutera radioaktiva ämnen med partiklar från acceleratorer och erhålla ämnen som har en kortare livslängd eller är stabila. I praktiken är detta inte möjligt, även om man i framtiden kanske kan ta fram transmutationsanläggningar, se fråga 1351 .
Vad gäller Tjernobyl kommer man inte att ta bort det radioaktiva avfallet. Man har utrymt ett ganska stort område och koncenterar sig på att avfallet inte kommer därifrån. Så länge avfallet inte kommer ut från det avspärrade området gör det ingen skada. Man har täckt reaktor 4 (som havererade) med en "sarkofag", och man håller på att bygga en till utanpå den befintliga. Se vidare Chernobyl_disaster#Radioactive_waste_management .
För Fukushima har man inte fullständigt utvärderat konsekvenserna och bestämt vad man skall vidta för åtgärder. Ägarna till reaktorerna har emellertid börjat arbetet och den japanska regeringen har planer att flytta enorma mängder jord i ett projekt som tar 40 år och kostar 13 miljarder dollar. Se vidare Fukushima_disaster_cleanup . /Peter E
Fråga: Hej, såg nyss Vetenskapens värld och reportern som var på besök i Tjernobyl berättade att hon blivit instruerad att kasta bort kläderna hon hade på sig. Jag blev förvånad och tyckte att det kanske skulle räckt att tvätta dem. Senare i programmet berättades om Marie Curies forskningslabb där tak, inredning och prylar alla blivit "kontaminerade" av strålning och var farliga fortfarande.
Jag trodde att saker och människor inte blev radioaktiva av strålningen i sig utan av att man får radioaktiva partiklar i sig eller på sig. Min kompis hävdar att saker kan bli radioktiva i sig om de blir utsatta för strålning.
Vilket är rätt? Eller skiljer det mellan olika typer av strålning? /Pia N, Österäng, Kristianstad
Svar: Pia! Jag tyckte också det lät lite överdrivet. Vad som händer är att partiklar med radioaktivitet fastnar på kläderna. Om aktiviteten går bort i tvätten beror på de kemiska egenskaperna. Man brukar normalt mäta om man fått någon kontaminering. Vilken sorts strålning man utsatts för har ingen betydelse. Man skall skilja på den strålning (normalt gammastrålning som har lång räckvidd) man utsätts för vid t.ex. ett besök i Tjernobyl och den radioaktivitet man kan bära med sig vid kontaminering.
Vad gäller Curies labb så finns där säkert en del radioaktivtet kvar eftersom man på den tiden inte kände till farorna. Men igen, för att göra något radioaktivt krävs en kärnreaktion, normal strålning (alfa-, beta- och gamma-strålning) ger inte upphov till radioaktivitet. /Peter E
Fråga: Varför måste en avstängd reaktor kylas? /Veckans fråga
Ursprunglig fråga: Hej!
Kärnkraften fungerar ju genom att värma vatten. Ändå blir uttjänt material för varmt. Varför kan man inte använda kärnmaterial tills dess att det inte ger någon värme längre? Det uttjänta material som nu verkar bli för varmt i Japan borde ju kunna användas en tid till, tills det inte "har mer att ge". Avfallet verkar tas ur drift för tidigt. Varför verkar avfallet tas ur bruk för tidigt?? /Thomas Å, Knivsta
Svar: Thomas! Ja, det kan tyckas vara slöseri, men det är det inte av två skäl.
1 Om man snabbstoppar en reaktor genom att köra in styrstavarna helt stoppas kärnklyvningen omedelbart, men det utvecklas c:a 7% av maxeffekten i form av radioaktivt sönderfall hos, framför allt, fissionsprodukterna, se Decay_heat#Power_reactors_in_shutdown . Detta är inte tillräckligt för att köra turbinerna på ett effektivt sätt.
2 Den verkliga förlusten blir mycket mindre än 7% dels för att reaktorer normalt inte snabbstoppas utan tas ner långsamt så att en del av sönderfallsenergin tas om hand - de flesta av restprodukterna har halveringstider under ett dygn. Framför allt så körs ju reaktorn åtskilliga månader mellan stoppen, och det är bara de långlivade och sist producerade restprodukterna som inte kommer till användning.
Man skulle kanske kunna använda restenergin för uppvärmning, men eftersom säkerheten är den viktigaste aspekten har man såvitt jag vet inte gjort försök med att utnyttja restvärmet - det skulle helt enkelt inte vara ekonomiskt lönsamt.
När det gäller att experimentera med kärnkraftverk är ju Tjernobyl ett avskräckande exempel. Experimentet som gick snett där hade visserligen bara indirekt att göra med restvärmet. Kylningen av en snabbstoppad reaktor kräver ju pumpar som kräver elektricitet. Om man inte kan få el utifrån, så måste man utnyttja dieselgeneratorer. Det tar emellertid c:a en minut att starta dessa. Man har alltså ett gap på en minut när man inte kan kyla härden. Idén var då att utnyttja rotationsenergin hos turbinerna för att producera reservkraft under en kort stund (reaktorn förutsättes snabbstoppad, så turbinerna snurrar för fullt). Det var när man mitt i natten försökte utföra detta experiment som allt gick förfärligt fel, se Chernobyl_disaster#The_attempted_experiment .
Problemen vi ser i Fukushima efter jordbävningen och tsunamin är just beroende på att resevgeneratorerna förstördes av tsunamin, det gick inte att få ström utifrån och intagen för kylvatten var fulla med bråte. Man kunde alltså inte kyla reaktorhärdana och ännu värre inte en bassäng med relativt nyuttaget kärnbränsle (SFP i nedanstående figur från Wikimedia Commons). Anledningen till att det uttagna kärnbränslet är det största problemet är att det inte är inneslutet lika bra som reaktorhärdarna. Se vidare 2011_Japanese_nuclear_accidents
Jag håller på med ett arbete angående tjernobylolyckan i fysik och har nu läst om att det under explosionen främst var de radioaktiva ämnena cesium (Cs-137) och jod (I-131) som frigjordes och spriddes över stora delar av Europa.
Hur kommer det sig? Att det var just dessa två som frigjordes menar jag.
Sedan är jag även lite fundersam på vilka processer som var verksamma före, under olyckan och efter olyckan. /Joakim E, Hedbergska, Sundsvall
Svar: Joakim! Det är ingalunda de enda isotoperna, men de är av olika skäl de viktigaste. För närområdet är I-131 viktigt och på lång sikt dominerar Cs-137. Detta har att göra med hur mycket av isotopen produceras, hur flyktig den är, hur den sönderfaller och dess halveringstid.
Sedan kan det vara speciella egenskaper som att jod samlas i sköldkörteln och ger lokalt en hög dos (det är för att blockera detta man skall äta tabletter med stabil jod).
Det bildas även en hel del ädelgaser, men dessa sprids snabbt i atmosfären och ger mycket lite dosbidrag. Vissa ämnen är svårflyktiga och stannar delvis kvar i reaktorn.
Sista delen av frågan förstår jag inte, men det finns flera frågor om Tjernobyl med massor av länkar, och jag skall väl inte skriva ditt arbete ! /Peter E
Fråga: Hur bildas vätgasen vid Olyckan i Japan. Det är ju bara vatten som kommer in i de heta områdena i kärnreaktorerna.Vad som händer är väl inte elektrolys för det finns ju ingen el. /Ulrik J, Fasta gymnasium, Farsta
Svar: Ulrik! Nej du har rätt i att det inte är elektrolys.
Vid hög temperatur (över 800oC), som man kan få om inte reaktorhärden kyls ordentligt, blir det en reaktion mellan zirkonium (höljet till bränslestavar och bränslekutsar består till en stor del av zirkonium) och vatten. I denna reaktion frigörs vätgas. (Detta liknar det klassiska kemiförsöket att lägga en zinkbit i saltsyra: det bubblar vätgas.) När koncentrationen av väte i luften blir tillräckligt stor kan man få en explosiv reaktion med luftens syre (knallgas). Det är dessa exposioner vi sett i flera av de drabbade verken i Japan.
Nedanstående video visar vätgasexplosionen i reaktor 1 i Fukushima. Lägg märke till den kupolformade tryckvågen c:a 10 och 20 sekunder in i videon. Man kan se tryckvågen eftersom luftens densitet varierar och ljus kan brytas/reflekteras i gränsskikten (samma effekt som hägringar).
Låt oss sätta in denna olycka i sammanhanget av de tidigare två riktigt stora händelserna.
Three Mile Island (1979): Reaktorn totalförstördes (härdsmälta) men reaktorinneslutningen höll och mycket lite radioaktivitet kom ut i omgivningen. I dag ser många denna olycka som en demonstration av att vår konstruktion av kärnkraftverk är mycket säker.
Tjernobyl (1986): Den värsta kärnkraftsolyckan vi haft. Även här fick man en vätgasexplosion, med det var att moderatorn var brännbar (grafit) och avsaknaden av en stadig reaktorinneslutning som gjorde att utsläppen av radioaktivitet blev så stora.
Fukushima: Vi får avvakta och se vad som händer: än så länge är rapporterna ganska förvirrade.
Länk 1 är en ganska tillförlitlig FAQ om kärnkraftolyckan. /Peter E
Ursprunglig fråga: Hur länge var marken radioaktiv i Hiroshima och Nagasaki efter atombombningarna? Hur går man till väga vid en strålningskatastrof, finns det något sätt att få bort strålningen ur marken? /Jesper E, Karro, Örebro
Svar: Kärnvapen är en benämning för olika typer av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission eller från olika kombinationer av fission och fusion, till skillnad mot konventionella vapen vars sprängladdningar får sin energi från kemiska processer, se Kärnvapen .
Man kan inte svara exakt på den första frågan: det bildas nuklider med både kort och mycket lång halveringstid. Efter något år är nvåerna nere till i storleksordningen den naturliga bakgrundsstrålningen, men med känsliga detektorer kan man detektera strålning som härrör från ett kärnvapen under mycket lång tid. Efter 6 dagar uppskattar man att endast 10% av radioaktiviteten fanns kvar.
Det är svårt att sanera ett område som blivit kontaminerat av radioaktivt material. Radioaktivt nedfall kan man i princip få bort genom tvättning och bortforslande av det översta jordlagret. Inducerad radioaktivitet (se nedan) är nästan omöjligt att göra något åt såvida man inte forslar bort precis allt.
Låt oss passa på och gå igenom de verkningar man får av ett kärnvapen:
Tryckvåg
Den kraftiga explosionen skaper en tryckvåg som gör mycket stor skada. Än värre blir skadan eftersom den första tryckvågen utåt följs av en nästan lika kraftig inåt. Den senare skapas av det undertryck som uppstår när luften värms upp och därmed stiger.
Värmestrålning
Värmestrålning från det upphettade plasmat som bildas av explosionen. Värmestrålningen sätter eld på allt brännbart nära explosionsplatsen. För mycket stora kärnvapen (vätebomber)
är värmestrålning den dominerande skadeverkan.
Omedelbar joniserande strålning
I fissionsprocessen (klyvning av tunga atomkärnor) bildas neutroner och gamma/röntgenstrålning. En del av neutronerna (det bildas 2-3 per kärnklyvning) går åt till att hålla kärnklyvningen vid liv (drygt 1 neutron), medan resten flyger ut med hög hastighet till dom träffar något, se inducerad radioaktivitet.
Denna omedelbara strålning ger en skadlig stråldos dos till den som befinner sig nära. För små kärnvapen är detta den dominerande skadeverkan (neutronbomber).
Elektromagnetisk puls
Elektromagnetisk strålning som inducerar stömmar i ledningar och förstör elektronik. För detaljer se fråga 13095 nedan.
Radioaktivt nerfall
De som ger energin till explosionen är ett snabbs förlopp (kedjereaktion) av klyvning av 235U eller 239Pu. Klyvningen induceras av neutroner som bildats i en tidigare kärnklyvning. Resultatet av kärnklyvningen (fission) är två medeltunga kärnor (kallade klyvningsprodukter), 2-3 neutroner och mycket energi. Klyvningsprodukterna är oftast radioaktiva, och de faller ner efter ett tag och utgör en fara för omgivningen - framför allt i vindriktningen.
Inducerad radioaktivitet
De neutroner som kommer ut vid explosionen träffar meterial på marken och kan förorsaka kärnreaktioner i detta. Material i omgivningen kan då bli radioaktivt. Denna aktivering av omgivningen har i Hiroshima och Nagasaki använts för att bestämma hur hög stråldos personer på olika platser utsatts för. Denna kunskap, tillsammans med statistik på sena skador (mest cancer) har givit oss goda kunskaper om skadeverningarna av joniserande strålning, åtminstone var gäller relativt höga doser.
Hur länge finns risker?
Varför kunde man då mycket kort efter bomberna i Hirishima och Nagasaki flytta tillbaka, medan Tjernobyl fortfarande är alldeles för kontaminerat för att man skall kunna vistas där? Skillnaden är dels att det kom ut mycket större mängd (i ett kärnvapen finns några tiotals kg klyvbart material, i ett kärnkraftverk hundratals ton) klyvningsprodukter i Tjernobyl och de var i medeltal mer långlivade. I ett kärnvapen produceras klyvningsprodukter under en mycket kort tid, och ganska få av dessa är långlivade. I ett kärnkraftverk pågår kärnklyvningen under lång tid, varvid de långlivade nukliderna finns kvar medan de kortlivade sönderfaller.
Se vidare länk 1 och länk 2 under 'Hiroshima and Nagasaki Health Effects'.
Nuclearfiles.org innehåller mycket information om kärnvapen. Bilden nedan kommer från denna sajt.
Fråga: Hur påverkar Tjernobylolyckan oss svenskar
(speciellt i mellansverige) idag? Min andra fråga är hur barnen i
Tjernobyl tog skada under de första åren efter olyckan? Tack för hjälpen.
/Martin O, Tycho Braheskolan, Helsingborg
Svar: I Sverige påverkas vi mycket lite av Tjernobyl-olyckan. Den lilla
förhöjningen av strålningsnivån som vi utsatts för är obetydlig jämfört med variationen av den naturliga bakgrundsstrålningen. Vissa födoämnen som vilt och renkött fick emellertid mer radioaktivt Cs än tillåtet. Området runt Gävle drabbades av mycket större radioaktivt nedfall än resten av Sverige eftersom vindar förde radioaktiviteten från Tjernobyl till Gävle. I Gävle råkade det också regna, och regnet förde med sig radioaktiviteten till marken, se Tjernobylolyckan#Följder_i_Sverige .
Förekomsten av radon i vissa hus är t.ex. mycket allvarligare än påverkan av Tjernobylolyckan i Sverige. För barnen i Ukraina är emellertid situationen mycket värre. De som bor nära Tjernobyl har utsatts för en hel del strålning, och man har redan konstaterat en viss förhöjning av sköldkörtelcancer.
För strålskyddsfågor är Fråga en strålningsfysiker en utmärkt informationskälla - det finns många frågor/svar om Tjernobyl-olyckan under länk 1. Se även Chernobyl_disaster och länk 2. /Peter Ekström
Fråga: 1.Vad är det som händer när ett kärnkraftverk exploderar?
2.Finns det inget annat ämne än uran, som är ofarlig, man kan använda?
3.Vad gör man med bi-produkten (Plutonium?).
/Alexander K, dammfriskolan, malmö
Svar: 1. Ett kärnkraftverk kan inte explodera som ett kärnvapen.
Däremot kan man få en härdsmälta. En sådan inträffar om kylningen inte
räcker till så att
själva härden blir överhettad och smälter. Den kan då skada
reaktorinneslutningen samtidigt som det kan ske ångexplosioner.
Detta kan ge upphov till att radioaktiva ämnen kan spridas utanför
inneslutningen.
Det har inträffat två större olyckor med kärnkraftverk. I USA
("Three Mile
Island") och i Tjernobyl. I USA så skedde en partiell härdsmälta, det vill
säga en
del av härden smälte men allt radioaktivt material blev kvar inne i
reaktortanken.
I Tjernobyl överhettades en del av bränslet och det skedde en
ångexplosion
och förmodligen också en vätgasexplosion. Dessa "vanliga" explosioner spred ut en stor mängd radioaktivt material.
I Three Mile Island stoppades nästan all radioaktivtet av reaktorinneslutningen, varför inga skador uppkom på omgivningen. I Tjernobyl saknades reaktorinneslutning, och stora mängder radioaktivitet kom ut i omgivningen och spreds med vindar över stora delar av Europa.
2. Det finns några andra ämnen som man kan använda som bränsle i ett
kärnkraftverk. Det
är inte uranet som är farligt utan de nya ämnen som bildas inne i
kärnreaktorn.
3. Man kan antingen upparbeta det och använda det igen i bränslet
eller så tar man
det till slutförvaring.
Fråga: Vad är en härdsmälta, och var det det som inträffade vid Tjernobylolyckan? /
Svar: Vid en härdsmälta så kyls inte bränslet som det ska i en kärnreaktor.
Då kan värmeutvecklingen bli så stark att både bränslet och annat material
inne i reaktorn smälter.
I Tjernobyl överhettades en del av bränslet och det skedde en ångexplosion
och förmodligen också en vätgasexplosion. Dessa "vanliga" explosioner spred
ut en stor mängd radioaktivt material.
Fråga en strålskyddsfysiker har massor med material om Tjernobylolyckan, se nedanstående länk. /
!
Sök i svenska Wikipedia:
