Jag tänkte fråga om det går att få en doktorsgrad i astrologi? Alltså om det går att doktorera i det.

mvh /Anders
/Anders L

Svar:
Anders! Du skojar, hoppas jag! Nej, astrologi är ingen vetenskap, se 12188 . Man kan emellertid disputera i Folkminnesforskning (tomtar och troll ), med det är studier av hur man trott på olika paranormala företeelser, inte företeelserna som sådana.

Det är illa nog att Lunds üniversitet har en professur i parapsykologi, se Parapsykologi , Etzel_Cardeña och länkarna nedan.
/Peter E

Nyckelord: astrologi [5]; parapsykologi [6];

1 http://cercaplund.blogspot.com/2010/01/about-cercap.html
2 http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/16/vad-g-r-en-parapsykolog-p-mitt-universitet

Svar:
Hej Bibbi! Nej det är det nog inte! Problemet är att små moln bildas och försvinner hela tiden - solen värmer vattendropparna som bildar vattenånga och vattenångan är genomskinlig.

För att bevisa din teori behöver du, säg, 200 identiska moln. 100 av dessa beskjuter du med din tanke och 100 låter du vara. Du mäter den tid det tar för molnet att lösas upp, och sedan plottar du tidsfördelningen för de båda molngrupperna i samma diagram. Det finns sedan statistiska mått på om dessa två fördelningar är signifikant olika.

I praktiken är detta experiment naturligtvis svårt att utföra, och detta gäller de flesta parapsykologiska experiment. Vanliga fysikaliska experiment är mycket lättare: skjut ett antal atomkärnor på andra atomkärnor och se vad som kommer ut. Anledningen till att det är så lätt och att man kan dra säkra slutsatser är att alla atomer av en viss typ är identiska, och uppför sig alltså på samma sätt (eller åtminstone är sannolikheten för ett visst utfall konstant).

Ett annat problem med din hypotes är att den kräver grundläggande ändringar i de naturlagar vi känner till. Hur påverkar du molnet med din tanke? För att ändra i grundläggande naturlagar krävs mycket starka bevis, eller som Carl Sagan (Carl_Sagan ) uttryckte det: 'Extraordinary claims require extraordinary evidence'.
/Peter E

Nyckelord: parapsykologi [6]; vetenskaplig metod [18];

Svar:
Thomas! Bra försök, men jag skall inte gå i fällan att påstå att allt utom naturvetenskap är pseudovetenskap! Däremot tror jag nog att inslag av kriterierna för pseudovetenskap (speciellt auktoritetstron) är vanligare andra vetenskaper än naturvetenskap. Jag har inte närmare studerat vetenskapsteori (se Wikipedia-artikleln Vetenskapsteori för en utmärkt inledning till detta ämne), så ta mina funderingar för vad de är - en amatörs tankar.

Jag tycker man först skall skilja på "naturfenomen" och "fenomen som är betingade av människans kultur". För den förra kategorin bör vi absolut ha stränga kriterier för god vetenskaplig metod. För den senare är flera av kriterierna i fråga 14237 helt irrelvanta. Jag tycker dock att det är upp till respektive vetenskapsområde att definiera kriterier för god vetenskap.

Ett problem uppkommer emellertid i gränslandet mellan beteendevetenskap och naturvetenskap, t.ex. parapsykologi och Parapsychology . Eftersom flera parapsykologiska fenomen (t.ex. telepati eller psykokinesi) rimligtvis måste, om de existerar, ha en naturvetenskalig förklaring, så måste man kräva att eventuella bevis uppfyller alla kriterier för naturvetenskap.
/Peter E

Se även fråga 14237

Nyckelord: vetenskaplig metod [18]; pseudovetenskap [11]; parapsykologi [6];

Ursprunglig fråga:
Hej! På fysiken har vi fått i uppgift att undersöka ett valfritt fysikaliskt fenomen. Jag har valt något jag var med om i somras, då en belgare vid namn Henry Assen kom på besök till jobbet (Tekniska Museet). Han visade oss hur han kunde få olika metallföremål att sitta fast på sin panna!!! Han förklarade också hur man skulle göra och flera anställda provade, de flesta lyckades. Låter - och var! - otroligt märkligt, jag vet.

Assen pratade om att man på något sätt, genom att koncentrera sig, fokuserade energi till en punkt i huvudet så att den på något sätt blev magnetisk och då kunde man hålla kvar metallföremål där.

Lite sund skepticism passar ju onekligen här men vi provade ju själva och det kändes verkligen som om en punkt i pannan blev magnetisk. Assen menade att alla kan lära sig att göra detta. De som var bäst på det bland de på jobbet som provade var de två som brukade meditera!? De var alltså vana att fokusera på en sak.

Jag undrar nu så klart hur detta kan ha gått till - risken att jag offentligt avslöjar hur lättlurad jag (vi på jobbet) är får jag ta.

Lite fakta kring händelsen: Vi befann oss utomhus, mitt i sommaren och det var ca 27 grader ute, det blåste dock "lagom" för vi satt uppe på takterassen på museet. Enligt Assen var det lättast att göra det utomhus en solig dag för då kunde man lättare fokusera, när man stod vänd mot solen och blundade. Man skulle tänka sig en punkt mitt på huvudsvålen och en punkt i pannan och försöka "koncentrera energin" där. Man skulle luta huvudet bakåt, lägga på föremålet och sedan sakta föra huvudet framåt och förmålet skulle inte ramla ner.

Föremålen var först Assens egna som han hade med sig; en tesked, en matsked, en liten hammare med träskaft och ett kors (ca 15 cm långt, 9 cm brett och 1 cm tjockt) i metall. Vi provade både med hans föremål men hämtade också egna bestick från museets kök, det gick med dem också. Det jag funderade på i efterhand var att alla föremål var avlånga och att de skulle vara placerade lodrätt från pannan och på nästippen. Kanske kan den varma dagen orsaka svett i ansiktet som i kombination med näsans vinkel gör att föremålen stannar kvar? Detta förklarar dock inte den här filmen jag tog med mobiltelefonen, hoppas ni kan se den på länk 1.

Vi funderade mycket på detta själva men är inga naturvetare så det blev inte bättre för det... Jag har varit inne och läst tidigare frågor här hos er och då läste jag om någon Illustrerad Vetenskap-artikel som tog upp elektromagnetism som hade fått en groda att sväva (fråga 3122). Jag såg också ett experiment med vindruvor som gjordes magnetiska med elektromagnetism. Kan det finnas något samband? I hjärnan finns det väl elektromagnetiska impulser, kan dessa förstärka(s) på något sätt?

En otroligt lång fråga blev det men jag vill så gärna ha ett svar. Om inte en förklaring så i så fall en hypotes!
/Fanny A, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholm

Svar:
Hej Fanny! Intressant fråga! Någon definitiv förklaring kan jag inte ge dig - för det måste man har mer data. Låt mig först svara i en form man skulle göra om du skickat in en vetenskaplig artikel om det observerade fenomenet:

Artikeln 'Teskedslyft med tankekraft' beskriver en mycket intressant observation. Experimenten är mycket väl beskrivna och tom illustrerade med en videoupptagning (länk 1). Den teoretiska tolkningen är intressant men inte heltäckande. Författaren visar emellertid en sund skepsis till tolkningen att fenomenet skulle vara av magnetisk karaktär.

Artikeln kan emellertid inte accepteras för publicering i sin nuvarande form i tidskriften 'Paranormal phenomena' eftersom författarna inte utfört de mest grundläggande kontrollexperimenten: om fenomenet är av magnetisk karaktär skulle användning av ett icke magnetiskt föremål (av koppar eller icke-metalliskt) kunna utesluta magnet-teorin.

Förklaringen att föremålen fastnar på pannan pga ett med viljan skapat magnetfält är ett exempel på parapsykologi, ett delområde inom psykologin, som behandlar hypotetiska psykologiska fenomen som inte låter sig förklaras i termer av kända naturlagar. Parapsykologi är studiet av påstådda paranormala fenomen. Studieobjekten inkluderar extrasensorisk perception (ESP), psykokinesi, telepati och medvetandets överlevande efter döden. Skeptiska forskare menar att uppenbara experimentella framgångar förklaras av metodologiska brister snarare än av parapsykologerna föreslagna anomalier. Några kritiker hävdar också att parapsykologi går över gränsen till att vara pseudovetenskap (se Pseudovetenskap ). Hittills har inga belägg för existensen av paranormala fenomen accepterats av den etablerade vetenskapen. Se vidare Parapsychology . James Randi Educational Foundation är en välkänd kritiker av paranormala fenomen.

I det beskrivna fallet finns det ingen anledning att involvera paranormala förklaringar. För det första skulle magnetisk påverkan lätt kunna uteslutas genom att man prövar med ett icke magnetiskt föremål. För det andra finns det en utmärkt fysikalisk förklaring till fenomentet: adhesion som är attraktion mellan två olika material, se länk 2. Ett tunnt lager av svett skulle säkert kunna ge tillräcklig adhesion för att förklara fenomenet.

Att de personer som var bäst på att hålla fast skeden var vana att meditera är egentligen inte heller så konstigt. De är säkert bra på att kontrollera sina rörelser, och det gäller att eliminera detta om skeden skall stanna kvar.

Visserligen förekommer det svaga elektriska stömmar i kroppen, men de är alldeles för svaga för att orsaka ett mätbart magnetfält. Fråga 3122 som du refererar till involverar mycket stora magnetfält.
/Peter E

Nyckelord: parapsykologi [6]; vetenskaplig metod [18];

1 http://youtube.com/watch?v=EViJWE0w_1k
2 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/surten.html#c4

Svar:
Christin! "Anden i glaset" och liknande fenomen har inget med något övernaturligt att göra. I stället styrs glaset av deltagarna själva eller (om de inte alls berör det) av "slumpen". (Om glaset är varmt och ytan det vilar på är litet "fet" är friktionen liten och då kan glaset glida runt till synes utan yttre påverkan.) Flera undersökningar har visat att ditt antagande om att glaset styrts av era fingrar, trots att ni var fast övertygade om att ni inte påverkade det, är helt riktigt.

För att testa detta, om du nu har lust att göra om "andeleken" igen, pröva följande: tänk ut ett tal eller ännu hellre ett nonsensord (qwo56ngkk eller liknande), men berätta det inte för dina vänner. Fråga "anden i glaset" om vad du tänkt ut, men låt bara dina kompisar hålla sina fingrar på glaset. Jag tror inte att du kommer att bli förvånad över resultatet.

Man kan också göra ett annat litet test för att pröva hur starkt ens "undermedvetna" är: fäst ett gem i en bit sytråd. Ta tag i den fria sytrådsändan med tumme och pekfinger på en hand, sätt ner armbågen i bordet och låt gemet hänga fritt någon centimeter ovanför bordet. Koncentrera dig nu mentalt och försök få gemet att börja röra sig som en pendel med enbart "tankekraft". I de allra flesta fall börjar gemet efter en stund att röra sig! Det visar sig att hjärnan sänder ut pulser till handens muskler så att de gör nästan omärkliga rörelser för att åstadkomma det man vill ska hända!

Kommentar till det sista: jag har gjort detta experiment med en hel grupp. Alla fick gemet att svänga utom jag för jag var övertygad att det INTE skulle svänga! /Peter E
/Margareta H

Nyckelord: parapsykologi [6];

Svar:
Hej Jonas!

Vi skall försöka svara även om du inte går i skolan .

Man skall aldrig säga aldrig, men vi är mycket skeptiska mot sådanahär fenomen. De svarta avlagringarna är säkert en kemisk reaktion mellan svett och metallen, så långt är det inga problem. Men att säga att detta säger något om hormonbalansen (vad DET nu är) är att gå för långt. Kanske ett forskningsämne för den nya professorn i parapsykologi som kommer till Lunds universitet?
/Peter E

Nyckelord: parapsykologi [6];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.