Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

3 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [20130]

Fråga:
Varför blev planeterna runda?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför blev planeterna runda ? Varför inte ovala, fyrkantiga eller som dom trodde förr, platta?
/Sofie J, Landskrona

Svar:
Därför att definitionen av en planet kräver att den skall vara nära klotformig, se fråga 14788 .

Detta är naturligtvis bara en formellt skäl, det fysikaliska ges i fråga 888 .

Jag vet inte om man förr funderat på planeternas form, jag tror Ptolemaios ansåg att de var perfekta sfärer. Kepler försökte emellertid bygga upp planeternas banor i solsystemet med hjälp av Platonska kroppar Platonic_solid#History , se nedanstående figur. Det gick inget vidare, men hans tre lagar fungerade mycket bättre.



/Peter E

Nyckelord: planet [12]; solsystemet [7]; planeters form [3];

*

Universum-Solen-Planeterna [14788]

Fråga:
Vaför får Pluto inte kallas för planet längre?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Vaför får Pluto inte kallas för planet längre?
/Jan L, Disneyland

Svar:
Den Internationella Astronomiska Unionen (IAU) bestämde vi sitt möte i Prag i augusti 2006 att Pluto inte skall kallas planet utan den skall vara en medlem i en ny grupp som kallas dvärgplaneter, se länk 1 och 2.

Den nya definitionen av begreppet planet lyder:

In the solar system, a planet is a celestial body that:

1 is in orbit around the Sun
2 has sufficient mass so that it assumes a hydrostatic equilibrium (nearly round) shape, and
3 has "cleared the neighborhood" around its orbit.

A non-satellite body fulfilling only the first two of these criteria is classified as a "dwarf planet", whilst a non-satellite body fulfilling only the first criterion is termed a "small solar system body" (SSSB).

En planet i solsystemet (observera att man säger inget om planeter kring andra stjärnor och inget om "nästan sjärnor", s.k. bruna dvärgar) skall uppfylla tre kriterier:

1 gå i en bana kring solen
2 har tillräckligt stor massa för att dess egen tyngdkraft vinner över fastkroppskrafter så att den antar en rund form som tyder på hydrostatisk jämvikt (se planeters form )
3 dominera sin omgivning gravitationsmässigt så att den rensat ut andra himlakroppar i liknande banor

Den nya definitionen är fortfarande kontroversiell dels på grund av traditionalister och dels för att den innehåller svagheter i formuleringen. Även astrologer har protesterat, men det har man rätterligen inte tagit hänsyn till .

Å andra sidan skulle vi med den traditionella (vaga) definitionen kunna få en massa nya planeter utanför Neptunus´ bana. Bilden nedan visar det "nya" solsystemet med 8 planeter och hittills 3 dvärgplaneter. Övriga objekt (kometer, småplaneter m.m.) kallas alltså SSSB, eller i fri översättning små solsystemshimlakroppar.

Beslutet är ganska förvånande, eftersom det bara några dagar tidigare var föreslaget att inte ta med villkor 3. Detta skulle ha inneburit att Pluto hade behållit planetstatus och att även de övriga dvärgplaneterna blivit planeter.

Detta att i princip alla astronomer i direkt omröstning kan avgöra sådana här frågor är såvitt jag vet unikt för astronomerna. I fysik och kemi har man speciella kommittéer som är utsedda för att t.ex. namnge grundämnen. IAU har naturligtvis kommittéer också, t.ex. för att namge atronomiska objekt, men besluten tas alltid i generalförsamlingen. De flesta besluten är okontroversiella och tas i klump med ett klubbslag. Ibland är besluten emellertid kontroversiella, och man får en livlig debatt och långa nattmanglingar i kommittéerna för att omformulera förslagen.

I det aktuella fallet i Prag röstade 424 av konferensens deltagande 2700 (de flesta hade redan rest hem). Det finns c:a 9000 professionella astronomer som är medlemmar i IAU, så det var en liten procent som röstade.



/Peter E

Nyckelord: planet [12]; planeters form [3];

1 http://en.wikipedia.org/wiki/2006_redefinition_of_planet
2 http://astromalte.blogspot.com/2006/08/pluto-bortrstad.html

*

Kraft-Rörelse [888]

Fråga:
Varför är planeter klotformiga?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför är planeter klotformiga?
/Claes S, Forsheda Högstadium, 330 12 Forsheda

Svar:
Därför att det är tyngdkraften som bestämmer formen, och klotformen är det tillstånd som har lägst energi. Naturen vill alltid hitta tillståndet med lägst energi. Små avvikelser från klotformen (räkna ut hur många Mount Everest det går på en jordradie) kan tillåtas, men då är det styrkan hos materialet (berget) som kan hålla emot tyngdkraften. Stora planeter uppför sig i stort sett som om de vore uppbyggda av en vätska. Endast mycket små planeter - asteroider av några mils storlek kan avvika från klotformen genom att styrkan hos materialet lyckas "hålla emot" tyngdkraften.

Vesta är en småplanet som är tillräckligt liten för att ha oregelbunden form:

Alla planeter roterar emellertid, och rotationen kommer att orsaka en liten avvikelse från klotformen. Beroende på rotationshastighet är planeterna mer eller mindre tillplattade vid polerna. Eros är mycket liten och hålls ihop av materialets styrka. Rotationen (5 timmar 16 minuter) påverkar inte småplanetens form:

Mars är ganska liten och roterar relativt långsamt (24.6 timmar), varför tillplattningen är liten:

Saturnus är stor och roterar snabbt (10.7 timmar), vilket ger en mycket tydligt tillplattning:

Bilderna är från NASA och STScI.
/Peter Ekström

Se även fråga 163 och fråga 3617

Nyckelord: planeters form [3]; asteroid [10];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.