Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 14 frågor/svar hittade Universum-Solen-Planeterna [21368] Ursprunglig fråga: Tack på förhand. Svar: När man skall sätta sig in i ett nytt ämne är Wikipedia ofta den bästa utgångspunkten. Allt som står i Wikipedia är naturligtvis inte korrekt, men oftast finns det länkar till tillförlitliga originalartiklar. Börja med Komet , speciellt Komet#Koma_och_svans . Svenska Wikipedia är oftast bra, men för naturvetenskap är den engelska versionen ofta mer omfattande,
Comet och Comet_tail . En historisk notis: När Halleys komet, Halley%27s_Comet#1910 , 1910 passerade nära jorden upptäckte man att det giftiga ämnet (CN)2 (cyan) förekom i svansen. Detta utlöste en mindre panik. Det var emellertid ingen som helst fara eftersom kometsvansen är mycket tunn (normalt skulle vi kalla det ett gott vakuum) och innehåller mycket små mängder gaser. Se även länk 1 och 2 för detta tidiga exempel på "fake news". Lycka till med projektet! Nyckelord: komet [14]; 1 https://www.wired.com/2015/01/fantastically-wrong-halleys-comet/ Universum-Solen-Planeterna [21088] 2. Hur vet man att man ser en komet. 3. Berätta om varifrån asteroider/kometer/meteorer kommer ifrån. Tack! Svar: I Spaceweather.com finns aktuella listor med potentiellt farliga NEO (nära jorden objekt). En stillbild av en komet och en meteor ser ganska lika ut. Skillnaden är att meteoren rör sig mycket snabbare på himlen och varar bara någon sekund. Se även fråga 19599 om asteroidbältet, kuiperbältet Oorts moln.
Nyckelord: NEO [10]; meteorit [21]; komet [14]; Universum-Solen-Planeterna [19567] Ursprunglig fråga: Svar: Deuteriumhalten är ganska låg (i världshaven är D/H = 1.5*10-4), så D2O är mycket sällsynt. Det man mäter är HDO (masstal 19). Mätningarna av deuteriumhalten som gjorts av Rosetta-proben (inte den försvunna landaren Philae) på vatten som avdunstar från kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko . Man har fått fram att halten deuterium är tre gånger halten i haven på jorden. Detta tyder på att kometer inte är den huvudsakliga källan för vattnet på jorden. Eller gör det? Det var för 3.8 miljarder år sedan som jorden bombarderades med kometer/asteroider. Det har tidigare gjorts mätningar av deuteriumhalten i kometer med ganska varierande resultat. Man har bara mätt deuteriumhalten hos vatten som avdunstat från kometen, alltså vatten från ett tunt ytskikt. Kometer utsätts även för varierade temperaturer. En komet som är parkerad långt ute i Oort-molnet (se fråga 19599 och Oorts_kometmoln ) skulle knappast förlora något vatten och därmed bevara sitt D/H förhållande. En kortperiodisk komet däremot utsätts för solstrålning och förlorar vatten, varför D/H förhållandet ökar. Förklaringen till diskrepansen skulle kanske kunna vara att kometerna när de bildades hade samma deuteriumhalt som haven på jorden, men att halten hos nuvarande kometer varierar eftersom de utsatts för varierande påverkan från solen. Det vore intressant att få mätningar på is som finns en bit ner i en komet. Denna is skulle kunna tänkas vara opåverkad av avdunstningen, och därmed skulle D/H förhållandet bevaras. Länk 1 och 2 innehåller mer information om Rosetta-mätningen. Nyckelord: komet [14]; 1 http://www.theguardian.com/science/2014/dec/10/water-comet-67p-earth-rosetta Universum-Solen-Planeterna [17332] Himlen är blå men i rymden är den svart. Hur högt måste en astronaut flyga för att himlen skall bli svart. hur ser det ut när den börjar bli svart? Svar: Bilden nedan från Wikimedia Commons (Atmosphere_of_Earth ) visar att atmosfären succesivt går från blått till svart. Det är därför svårt att säga på vilken höjd det blå försvinner, men på 100 km:s höjd (10 gånger så högt som ett trafikflygplan flyger) är det mycket mörkt. Bilden är tagen av en astronaut från omloppsbana kring jorden (c:a 300 km över jordytan). Lägg märke till månen som är svagt synlig som en skära. Nyckelord: blå himmel [12]; komet [14]; Universum-Solen-Planeterna [16840] Svar: Det kommer regelbundet larm om att något är på gång, men det är oftast övertolkningar av otillräckliga observationer. För att kunna räkna ut om ett objekt kommer att kollidera med jorden måste man känna till objektets bana mycket exakt. NASA (den amerikanska rymdstyrelsen) har ett speciellt program som söker efter vad som på engelska kallas Near Earth Object (NEO), se Near Earth Object Program . Under menyvalet Impact Risk finns aktuella kollisionssannolikheter. Bilden nedan från Wikimedia Commons visar antalet NEO som upptäckts. Observera dels att alla dessa missade jorden (annars hade vi säkert märkt det) och att ökningen beror på att vi sedan några år har systematiska sökningar efter NEO. Fråga 16091 behandlar NEO och fråga 15333 reder ut skillnaden på de objekt som finns. Wikipedia-artikeln Near-Earth_object är mycket bra men på engelska. Länk 1 är en lista på generella nyhetskällor om astronomi. Nyckelord: meteorit [21]; komet [14]; NEO [10]; asteroid [10]; 1 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?keyword=astronomi%2C+nyheter Universum-Solen-Planeterna [16118] Svar: Se även fråga 16112 Nyckelord: komet [14]; svart hål [51]; Universum-Solen-Planeterna [16091] Ursprunglig fråga: Hur kan man stoppa en komet? Vart kan man hitta mycket fakta om kometer? Svar: Man kan inte stoppa en komet eller asteroid i dag. Man har emellertid bevakning på potentiellt farliga objekt (se nedan) så lite förvarning skulle vi få. Sannolikheten för katastofalt stora objekt (asteroider är vanligare än kometer) är emellertid mycket liten - det senaste var för 65 miljoner år sedan när dinosaurerna utrotades. Det finns fler kometfrågor (komet ) med länkar till mer information. Länk 1 innehåller information om några kända kometer. Länk 2 är till ett projekt som letar efter potentiellt farliga kometer eller asteroider 'Near Earth Object Program'. Tyvärr är det mesta på engelska. Sajten Spaceweather.com är en nyhetsservice med information om aktuell solaktivitet, aktuella kometer/asteroider mm. Man kan prenumerera på SpaceWeather Alerts och få ett e-postmeddelande när något intressant händer. Bilden nedan är på komet Hale-Bopp från 1997 (fri bild från Wikimedia Commons). Se även fråga 8843 Nyckelord: komet [14]; meteorit [21]; NEO [10]; 1 http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/cometfact.html Universum-Solen-Planeterna [15333] Ursprunglig fråga: Svar: Meteor: Meteoroid: Meteorit: Asteroid: Komet: NEO: Se även planet , NEO och komet . Nyckelord: meteorit [21]; komet [14]; NEO [10]; asteroid [10]; 1 http://science.howstuffworks.com/comet.htm Universum-Solen-Planeterna [12306] Ursprunglig fråga: Svar: För ungefär 5 miljarder år sedan bildades solen genom att ett gasmoln av väte och helium (och lite andra ämnen framför allt syre och kol, se Abundances_of_the_elements_(data_page)#Sun_and_solar_system ) drog sig samman. Gravitationsenergin värmde upp centrum av molnet, och till sist var temperaturen så hög att kärnreaktioner var möjliga. Solen hade bildats. Lite av molnet blev kvar, och eftersom det ganska säkert roterade, så bildades en skiva med överblivet material som kretsade kring solen. Det är denna skiva som har bildat planeterna. Närmast solen, där det var varmast, samlades tyngre grundämnen (t.ex. kisel, järn) till större klumpar som senare blev planeter. Länge ut från solen kunde även lätta ämnen (t.ex. väte, helium, kol, syre) bilda större klumpar som också blev planeter. Eftersom det fanns mycket väte och en hel del syre har det säkert snabbt bildats vatten eftersom syre och väte är mycket reaktiva. Detta vatten har sedan transporterats till jorden av kometer eller småplaneter som kolliderat med jorden. Man kan i solsystemet som det ser ut i dag tydligt se en skillnad i sammansättningen av de inre planeterna (Merkurius, Venus, jorden, Mars) och de yttre (Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus). De inre planerna består mest av tunga grundämnen, medan de yttre innehåller mest väte och helium. I början av jordens historia bombarderades den med meteoriter, av vilka några var stora som småplaneter. Jorden var då mycket varm, och det mesta vattnet förångades och förlorades ut i rymden. Lite senare har jorden träffats av kometer från yttre delarna av solsystemet. Dessa kometer innehöll en hel del vatten, som kondenserade och bildade oceanerna. Källa bland annat: Life in the Universe, Addison Wesley/Benjamin Cummings 2003 - ISBN 0-8053-8577-0 Se länk 1 för resutat av isotopmätningar av kometmaterial som inte stämmer bra med att vattnet på jorden kommer från kometer. På senare tid har man upptäckt att vissa småplaneter mellan Mars och Jupiter även innehåller vatten. Det kan vara så att en del av jordens vatten kommer från dessa småplaneter. Se även en bra sammanfattning i Origin_of_water_on_Earth . Nyckelord: meteorit [21]; solsystemets bildande [12]; komet [14]; Universum-Solen-Planeterna [11633] Svar: Bilden nedan visar kärnan hos kometen Hartley 2 från NASAs Deep Impact (EPOXI) prob. Man ser tydligt gaser som uppvämts och strömmar ut från håligheter, se länk 1. Nyckelord: komet [14]; Universum-Solen-Planeterna [10941] Svar: Kuipers moln finns utanför planeten Neptunus. Pluto är den största medlemmen av detta moln
av himlakroppar. Man känner till ytterligare 600, men man uppskattar att det finns mer än 35000 som är större än 100 km. De flesta kometer är ungefär 10 km. Det måste finnas många miljoner sådana. Oorts moln ligger mycket längre bort och där skulle finnas minst 10000 miljoner kometer. Detta moln är inte påvisat, så vi är inte helt säkra på att det finns. Dessa himlakroppar går normalt i banor som håller dem kvar där ute. Om två kommer nära varandra, kan de störa varandra, så att den ena åker ut ur solsystemet och den andra får en bana som för den in mot solen. När den kommer nära solen, ser vi en komet på himlen. Se även fråga 9315 Nyckelord: komet [14]; Universum-Solen-Planeterna [8843] Svar: Det där låter väl förfärligt, men sådana kollisioner är väldigt sällsynta.
Sista gången en katastrof av det slaget inträffade för 65 miljoner år
sedan. Då slog något ner i mellanamerika. Explosionskratern var över
100 km i diameter och den var 30 km djup. Det mesta materialet föll tillbaka
i kratern, men en del spreds over hela jordklotet. Närmast kan det studeras
vid Stevens klint i Danmark, där det syns som ett par cm tjockt mörkt
lager. Resultatet blev att ett stort antal djurarter dog ut, bland annat
dinosaurerna. De hade innan dominerat livet på jorden. Däggdjuren överlevde,
kanske därför att de var så små, som möss eller mindre. Man kan förmoda
att om den katastrofen inte inträffat, hade heller inte vi människor
funnits till. Många tror att det vatten som finns på jorden faktiskt kommer från kometer.
Vatten är ju nödvändigt för livet. Se även fråga 7128 Nyckelord: komet [14]; Universum-Solen-Planeterna [5029] 1. Vilka objekt utgör det största hotet mot jorden, asteroider, kometer
eller meteoriter? Och hur stort är detta hot? 2. Hur tidigt kan man upptäcka om tex en komet är på väg rakt mot jorden? 3. Hur pass förberedda är vi på att försvara oss jämtemot ett sådant hot?
Finns det några försvarsplaner?
Svar: 1. Meteoriter ska nog betraktas som små asteroider. Hotet från asteroider
och kometer är troligen ungefär jämförbara. Kometer brukar ju beskrivas
som smutsiga snöbollar. Man tycker kanske att det inte skulle vara så
farligt att träffas av en snöboll. Men en snöboll som kommer med 70 km/s
är inte att leka med. Varje kilo is har en rörelseenergi som svarar mot
flera ton trotyl. Och den exploderar verkligen när den träffar jorden. 2. Även om man upptäcker en komet på mycket stort avstånd, hjälper det
inte så mycket. En kometbana styrs inte bara av gravitationen från
solen och planeterna, där finns icke-gravitationella krafter inblandade.
När kometen närmar sig solen förgasas den delvis. Gasstrålarna funkar
som raketmotorer, och kometen rör sig oberäkneligt. Därför vet vi inte
om den kommer träffa jorden förän ganska sent. Det kan röra sig om
några veckor. Asteroiders banor kan man beräkna mycket bättre. Problemet
är att kanske 99.9% av de farliga asteroiderna är okända för oss. Med
dagens teknik skulle det vara möjligt att hitta de flesta, men inga
pengar har satsats på detta. 3. Med den tidsskala som gäller har vi inga som helst möjligheter att
hindra kollisionen, i varje fall om det gäller en komet. För en asteroid
är möjligheterna större. Om banan är känd, kan kollisionen förutsägas
många år i förväg. En liten knuff kan då räcka för att få asteroiden att
missa. Man kan kanske med raketer omdirigera en liten asteroid så,
att den kollidera med den farliga asteroiden. Nu får vi i alla fall komma ihåg att våldsamma kollisioner är mycket
sällsynta. Människan har funnits i 200000 år, och på den tiden har
vi inte blivit utrotade. För 65 miljoner år sedan kolliderade jorden
med en stor himlakropp, som slog upp en 150 km krater i mellanamerika.
Det antas vara orsaken till att dinosaurerna och många andra djurgrupper
dog ut. Tänk efter: Är det säkert att vi hade funnits om inte den där
smällen inträffat för 65 miljoner år sedan? Nyckelord: komet [14]; Universum-Solen-Planeterna [889] Svar: Se även fråga 878 Nyckelord: komet [14]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.