Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

12 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [19567]

Fråga:
Har jordens vatten kommit från kometer?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! På vetenskapsradion i morse(11/12-14) nämndes att vatten som konstaterats på en komet var annorlunda än det på jorden och att jordens vatten därför inte kan komma från kometer. Består kometens vatten av D2-O, medan jordens är H2-O? Tungt vatten borde ha svårare att avdunsta så det kan ju stanna kvar på kometen längre. Eller är det syreisotoperna som skiljer?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Vi har diskuterat vatten i solsystemet i fråga 19477 : "Om man har ett isblock i vakuum kommer vatten att sublimera. Vattenmolekyler som innehåller deuterium är mindre rörliga, så med tiden kommer isblocket att innehålla mer deuterium än vad det gjorde från början. Det gäller för övrigt alla kemiska omvandlingar att lätta molekyler är mer rörliga och favoriseras."

Deuteriumhalten är ganska låg (i världshaven är D/H = 1.5*10-4), så D2O är mycket sällsynt. Det man mäter är HDO (masstal 19).

Mätningarna av deuteriumhalten som gjorts av Rosetta-proben (inte den försvunna landaren Philae) på vatten som avdunstar från kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko . Man har fått fram att halten deuterium är tre gånger halten i haven på jorden. Detta tyder på att kometer inte är den huvudsakliga källan för vattnet på jorden.

Eller gör det? Det var för 3.8 miljarder år sedan som jorden bombarderades med kometer/asteroider. Det har tidigare gjorts mätningar av deuteriumhalten i kometer med ganska varierande resultat. Man har bara mätt deuteriumhalten hos vatten som avdunstat från kometen, alltså vatten från ett tunt ytskikt. Kometer utsätts även för varierade temperaturer.

En komet som är parkerad långt ute i Oort-molnet (se fråga 19599 och Oorts_kometmoln ) skulle knappast förlora något vatten och därmed bevara sitt D/H förhållande.

En kortperiodisk komet däremot utsätts för solstrålning och förlorar vatten, varför D/H förhållandet ökar.

Förklaringen till diskrepansen skulle kanske kunna vara att kometerna när de bildades hade samma deuteriumhalt som haven på jorden, men att halten hos nuvarande kometer varierar eftersom de utsatts för varierande påverkan från solen.

Det vore intressant att få mätningar på is som finns en bit ner i en komet. Denna is skulle kunna tänkas vara opåverkad av avdunstningen, och därmed skulle D/H förhållandet bevaras.

Länk 1 och 2 innehåller mer information om Rosetta-mätningen.
/Peter E

Nyckelord: komet [12];

1 http://www.theguardian.com/science/2014/dec/10/water-comet-67p-earth-rosetta
2 http://www.sciencemag.org/content/early/2014/12/09/science.1261952

*

Universum-Solen-Planeterna [17332]

Fråga:
Om kometer börja glöda när de kommer nära solen varför glöder inte planeter som ligger nära.

Himlen är blå men i rymden är den svart. Hur högt måste en astronaut flyga för att himlen skall bli svart. hur ser det ut när den börjar bli svart?
/Kajsa L, Spyken, Lund

Svar:
Kajsa! Planeter kommer inte lika nära. Kometer har normalt mycket mer avlånga banor och kan komma mycket nära solen. Ibland ramlar de tom ned på solen och försvinner helt.

Bilden nedan från Wikimedia Commons (Atmosphere_of_Earth ) visar att atmosfären succesivt går från blått till svart. Det är därför svårt att säga på vilken höjd det blå försvinner, men på 100 km:s höjd (10 gånger så högt som ett trafikflygplan flyger) är det mycket mörkt.

Bilden är tagen av en astronaut från omloppsbana kring jorden (c:a 300 km över jordytan). Lägg märke till månen som är svagt synlig som en skära.



/Peter E

Nyckelord: blå himmel [11]; komet [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [16840]

Fråga:
hej! jag undrar om någon komet eller asteroid hotar jorden dom närmsta åren, och i så fall när. (och gärna vad de heter).
/sofia o

Svar:
Hej Sofia! Detta är definitivt inget du behöver oroa dig för! Sannolikheten att en kollision inom vår livstid mellan ett stort objekt och jorden är väldigt liten.

Det kommer regelbundet larm om att något är på gång, men det är oftast övertolkningar av otillräckliga observationer. För att kunna räkna ut om ett objekt kommer att kollidera med jorden måste man känna till objektets bana mycket exakt.

NASA (den amerikanska rymdstyrelsen) har ett speciellt program som söker efter vad som på engelska kallas Near Earth Object (NEO), se Near Earth Object Program . Under menyvalet Impact Risk finns aktuella kollisionssannolikheter.

Bilden nedan från Wikimedia Commons visar antalet NEO som upptäckts. Observera dels att alla dessa missade jorden (annars hade vi säkert märkt det) och att ökningen beror på att vi sedan några år har systematiska sökningar efter NEO.

Fråga 16091 behandlar NEO och fråga 15333 reder ut skillnaden på de objekt som finns. Wikipedia-artikeln Near-Earth_object är mycket bra men på engelska.

Länk 1 är en lista på generella nyhetskällor om astronomi.



/Peter E

Nyckelord: meteorit [16]; komet [12]; NEO [9]; asteroid [10];

1 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?keyword=astronomi%2C+nyheter

*

Universum-Solen-Planeterna [16118]

Fråga:
Hej, jag ställde frågan "Kraft-Rörelse [16112]" häromdan och jag undrar om svaret ändras om gravitationen ökar mångfaldigt. Ett svart håls gravitation är stark nog att sära på molekylära bindingar, borde inte ett tillräckligt starkt gravitationsfält få luftbubblan till att flyta uppåt i stenen ändå?
/Oskar L, Nyhamnsskolan, Nyhamnsläge

Svar:
Oskar! Jovisst, men det är inte särskilt realistiskt. Du får i så fall även problem med tidvatteneffekter: den ända av stenen som är närmast det svarta hålet attraheras mer än bortsidan. Stenen kommer då att dras ut och rimligen smulas sönder. Det hände med kometen Shoemaker-Levy som kom alltför nära Jupiter, se bilden nedan (NASA, HST) och Comet_Shoemaker-Levy_9 .



/Peter E

Se även fråga 16112

Nyckelord: komet [12]; svart hål [35];

*

Universum-Solen-Planeterna [16091]

Fråga:
Nära-jorden objekt
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hejsan! Jag undrar om någon komet hotar jorden i dagsläget eller om någon komet har hotat jorden?

Hur kan man stoppa en komet?

Vart kan man hitta mycket fakta om kometer?
/Julia L

Svar:
Julia! Det finns information om faran med kometer i frågorna 8843 och 5029 nedan och i Wikipedia: Near-Earth_object , Impact_event och Asteroid_deflection_strategies . Den senare behandlar mer eller mindre fantasifulla sätt att rädda jorden från en kollision.

Man kan inte stoppa en komet eller asteroid i dag. Man har emellertid bevakning på potentiellt farliga objekt (se nedan) så lite förvarning skulle vi få. Sannolikheten för katastofalt stora objekt (asteroider är vanligare än kometer) är emellertid mycket liten - det senaste var för 65 miljoner år sedan när dinosaurerna utrotades.

Det finns fler kometfrågor (komet ) med länkar till mer information. Länk 1 innehåller information om några kända kometer. Länk 2 är till ett projekt som letar efter potentiellt farliga kometer eller asteroider 'Near Earth Object Program'. Tyvärr är det mesta på engelska.

Sajten Spaceweather.com är en nyhetsservice med information om aktuell solaktivitet, aktuella kometer/asteroider mm. Man kan prenumerera på SpaceWeather Alerts och få ett e-postmeddelande när något intressant händer.

Bilden nedan är på komet Hale-Bopp från 1997 (fri bild från Wikimedia Commons).



/Peter E

Se även fråga 8843 och fråga 5029

Nyckelord: komet [12]; meteorit [16]; NEO [9];

1 http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/cometfact.html
2 http://neo.jpl.nasa.gov/neo/groups.html

*

Universum-Solen-Planeterna [15333]

Fråga:
Vad är det för skillnad på meteor, meteorit, asteroid och komet?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej. Jag undrar om det är någon skillnad på meteor, meteorit, asteroid och komet? och i så fall vilka är skillnaderna?
/Julia W, Kungsgårdsgymnasiet, Norrköping

Svar:
Alla har det gemensamt att de utgör rester som blev över vid planetsystemets bildande. Den viktigaste skillnaden är hur banorna ser ut, objektens storlek och sammansättning. Asteroider (småplaneter) är störst, består mest av sten och järn och rör sig typiskt i banor mellan Mars och Jupiter. Kometer innehåller mer lätta ämnen som vatten och koldioxid och de befinner sig normalt långt ut i solsystemet, och kan bara ses vid korta besök nära solen.

Meteor:
"stjärnfall", det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten kropp, en meteoroid, från rymden med hög hastighet faller in i jordatmosfären. Friktionen mot atmosfären upphettar meteoren så den förångas, normalt på c:a 100 km:s höjd. Om meteoriden är mycket liten, så bromsas den upp snabbt utan att förångas och faller långsamt till maken som mikrometeorit. Om meteoren är mycket stor hinner den inte förångas utan faller ner till marken, se meteorit. Se även länk 2.

Meteoroid:
interplanetär kropp som vid inträdet i jordatmosfären ger upphov till en meteor, se Meteoroid .

Meteorit:
meteorsten, från världsrymden på jordytan nedfallen fast kropp. Se Meteorite .

Asteroid:
småplanet som går i bana runt solen och som hör till eller har sitt ursprung i asteroidbältet mellan banorna för Mars och Jupiter. Se Asteroid .

Komet:
diffust lysande himlakropp tillhörig solsystemet, se länk 1 och bilden nedan. Kometer innehåller flyktiga ämnen som vatten och koldioxid. När en komet kommer nära solen värms den upp och de flyktiga ämnena bildar en svans riktad från solen. Tyngdkraften från solen eller någon av jätteplaneterna kan även bryta sönder en komet. Stoft och småsten som på så sätt sprids ut längs kometens bana kan, när joden korsar kometbanan, ge upphov till meteorskurar, se Meteor_shower . Se även Comet och Komet .

NEO:
"Near Earth Object" - nära-jorden objekt. En asteroid, meteorid eller komet som har en bana så den kan komma nära (och möjligen träffa) jorden.

Se även planet , NEO och komet .



/Peter E

Nyckelord: meteorit [16]; komet [12]; NEO [9]; asteroid [10];

1 http://science.howstuffworks.com/comet.htm
2 http://science.howstuffworks.com/question486.htm

*

Universum-Solen-Planeterna [12306]

Fråga:
Jag undrar varifrån man tror att allt vatten kommer ifrån?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Jag undrar varifrån man tror att allt vatten kommer ifrån?
/Jenny P, Dala skolan Södra, Bromölla

Svar:
Hej Jenny Mycket bra fråga! Låt oss se hur man tror jorden bildats:

För ungefär 5 miljarder år sedan bildades solen genom att ett gasmoln av väte och helium (och lite andra ämnen framför allt syre och kol, se Abundances_of_the_elements_(data_page)#Sun_and_solar_system ) drog sig samman. Gravitationsenergin värmde upp centrum av molnet, och till sist var temperaturen så hög att kärnreaktioner var möjliga. Solen hade bildats.

Lite av molnet blev kvar, och eftersom det ganska säkert roterade, så bildades en skiva med överblivet material som kretsade kring solen. Det är denna skiva som har bildat planeterna.

Närmast solen, där det var varmast, samlades tyngre grundämnen (t.ex. kisel, järn) till större klumpar som senare blev planeter. Länge ut från solen kunde även lätta ämnen (t.ex. väte, helium, kol, syre) bilda större klumpar som också blev planeter.

Eftersom det fanns mycket väte och en hel del syre har det säkert snabbt bildats vatten eftersom syre och väte är mycket reaktiva. Detta vatten har sedan transporterats till jorden av kometer eller småplaneter som kolliderat med jorden.

Man kan i solsystemet som det ser ut i dag tydligt se en skillnad i sammansättningen av de inre planeterna (Merkurius, Venus, jorden, Mars) och de yttre (Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus). De inre planerna består mest av tunga grundämnen, medan de yttre innehåller mest väte och helium.

I början av jordens historia bombarderades den med meteoriter, av vilka några var stora som småplaneter. Jorden var då mycket varm, och det mesta vattnet förångades och förlorades ut i rymden. Lite senare har jorden träffats av kometer från yttre delarna av solsystemet. Dessa kometer innehöll en hel del vatten, som kondenserade och bildade oceanerna.

Källa bland annat: Life in the Universe, Addison Wesley/Benjamin Cummings 2003 - ISBN 0-8053-8577-0

Se länk 1 för resutat av isotopmätningar av kometmaterial som inte stämmer bra med att vattnet på jorden kommer från kometer.

På senare tid har man upptäckt att vissa småplaneter mellan Mars och Jupiter även innehåller vatten. Det kan vara så att en del av jordens vatten kommer från dessa småplaneter.

Se även en bra sammanfattning i Origin_of_water_on_Earth .
/Peter E

Nyckelord: meteorit [16]; solsystemets bildande [11]; komet [12];

1 http://www.technologyreview.com/blog/arxiv/23784/

*

Universum-Solen-Planeterna [11633]

Fråga:
Hur har kometer uppstått och eftersom dom består bland annat av is borde dom till slut smälta eller?
/David P, skansenskolan, Degerhamn

Svar:
Kometerna bildades, liksom andra delar av solsystemet, för 4600 miljoner år sedan. De bildades i de yttre delarna av solsystemet där det var kallt så att där fanns is. Då och då händer det att en komet (smutsig snöboll) störs i sin bana, och kommer in i det inre solsystemet. Det är då vi kan få syn på kometen, men det är inte den smutsiga snöbollen vi ser, utan svansen av gas och stoft. Den smälter inte, den avdunstar. Fångas den in i en kortperiodisk bana, blir den inte långlivad.

Bilden nedan visar kärnan hos kometen Hartley 2 från NASAs Deep Impact (EPOXI) prob. Man ser tydligt gaser som uppvämts och strömmar ut från håligheter, se länk 1.



/KS

Nyckelord: komet [12];

1 http://epoxi.umd.edu/

*

Universum-Solen-Planeterna [10941]

Fråga:
Hur många Kometer finns det
/Sven A, Macklean, Skurup

Svar:
Det finns ingen som vet. Man tror att kometerna kommer från två områden långt ut i solsystemet.

Kuipers moln finns utanför planeten Neptunus. Pluto är den största medlemmen av detta moln av himlakroppar. Man känner till ytterligare 600, men man uppskattar att det finns mer än 35000 som är större än 100 km. De flesta kometer är ungefär 10 km. Det måste finnas många miljoner sådana.

Oorts moln ligger mycket längre bort och där skulle finnas minst 10000 miljoner kometer. Detta moln är inte påvisat, så vi är inte helt säkra på att det finns.

Dessa himlakroppar går normalt i banor som håller dem kvar där ute. Om två kommer nära varandra, kan de störa varandra, så att den ena åker ut ur solsystemet och den andra får en bana som för den in mot solen. När den kommer nära solen, ser vi en komet på himlen.
/KS

Se även fråga 9315 och fråga 9261

Nyckelord: komet [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [8843]

Fråga:
Hej! Jag håller på att göra ett fördjupningarbete om kometer och skulle vilja ha fakta om kometer. Vad skulle hända om en komet krocka med jorden, vad blev följderna?
/Hanna P, Kågeskolan, Kusmark

Svar:
Man brukar beskriva en komet som en smutsig snöboll, och det låter ju inte så farligt, men den kommer in med en hastighet av typiskt 70 km/s. Det betyder att den passerar de tätare delen av atmosfären på bråkdelen av en sekund. Den kommer dänga in i jordytan med en fruktasvärd energi, och orsaka en väldig explosion. En komet av storleken 10 -20 km anses hota livet på jorden.

Det där låter väl förfärligt, men sådana kollisioner är väldigt sällsynta. Sista gången en katastrof av det slaget inträffade för 65 miljoner år sedan. Då slog något ner i mellanamerika. Explosionskratern var över 100 km i diameter och den var 30 km djup. Det mesta materialet föll tillbaka i kratern, men en del spreds over hela jordklotet. Närmast kan det studeras vid Stevens klint i Danmark, där det syns som ett par cm tjockt mörkt lager. Resultatet blev att ett stort antal djurarter dog ut, bland annat dinosaurerna. De hade innan dominerat livet på jorden. Däggdjuren överlevde, kanske därför att de var så små, som möss eller mindre. Man kan förmoda att om den katastrofen inte inträffat, hade heller inte vi människor funnits till.

Många tror att det vatten som finns på jorden faktiskt kommer från kometer. Vatten är ju nödvändigt för livet.
/KS

Se även fråga 7128 och fråga 3087

Nyckelord: komet [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [5029]

Fråga:
Hej! Jag ska skriva ett arbete om olika hot från rymden, och skulle vara tacksam om ni ville svara på mina frågor.

1. Vilka objekt utgör det största hotet mot jorden, asteroider, kometer eller meteoriter? Och hur stort är detta hot?

2. Hur tidigt kan man upptäcka om tex en komet är på väg rakt mot jorden?

3. Hur pass förberedda är vi på att försvara oss jämtemot ett sådant hot? Finns det några försvarsplaner?
/Jennifer Å, Domarhagen, Avesta

Svar:

1. Meteoriter ska nog betraktas som små asteroider. Hotet från asteroider och kometer är troligen ungefär jämförbara. Kometer brukar ju beskrivas som smutsiga snöbollar. Man tycker kanske att det inte skulle vara så farligt att träffas av en snöboll. Men en snöboll som kommer med 70 km/s är inte att leka med. Varje kilo is har en rörelseenergi som svarar mot flera ton trotyl. Och den exploderar verkligen när den träffar jorden.

2. Även om man upptäcker en komet på mycket stort avstånd, hjälper det inte så mycket. En kometbana styrs inte bara av gravitationen från solen och planeterna, där finns icke-gravitationella krafter inblandade. När kometen närmar sig solen förgasas den delvis. Gasstrålarna funkar som raketmotorer, och kometen rör sig oberäkneligt. Därför vet vi inte om den kommer träffa jorden förän ganska sent. Det kan röra sig om några veckor. Asteroiders banor kan man beräkna mycket bättre. Problemet är att kanske 99.9% av de farliga asteroiderna är okända för oss. Med dagens teknik skulle det vara möjligt att hitta de flesta, men inga pengar har satsats på detta.

3. Med den tidsskala som gäller har vi inga som helst möjligheter att hindra kollisionen, i varje fall om det gäller en komet. För en asteroid är möjligheterna större. Om banan är känd, kan kollisionen förutsägas många år i förväg. En liten knuff kan då räcka för att få asteroiden att missa. Man kan kanske med raketer omdirigera en liten asteroid så, att den kollidera med den farliga asteroiden.

Nu får vi i alla fall komma ihåg att våldsamma kollisioner är mycket sällsynta. Människan har funnits i 200000 år, och på den tiden har vi inte blivit utrotade. För 65 miljoner år sedan kolliderade jorden med en stor himlakropp, som slog upp en 150 km krater i mellanamerika. Det antas vara orsaken till att dinosaurerna och många andra djurgrupper dog ut.

Tänk efter: Är det säkert att vi hade funnits om inte den där smällen inträffat för 65 miljoner år sedan?
/KS

Nyckelord: komet [12];

*

Universum-Solen-Planeterna [889]

Fråga:
Hej! Kometer går ju i en ellipsformad bana runt solen.
1 När den är på väg tillbaka från solen, försvinner svansen då?
2 På vilket sätt "störs" kometer av Jupiter?
3 Varför försvinner vissa kometer för alltid?
4 Vart tar dom vägen?
/Karin B, Osbeck, Laholm

Svar:

  1. Ja, eftersom svansen orsakas av solen genom att materialet i kometen (is, kolsyreis, mm) värms upp och förångas. Gaserna stöts sedan ut av strålningstrycket och bildar en svans riktad bort från solen.
  2. Om en komet kommer nära Jupiter, så kommer banan att ändras genom Jupiters tyngkraft. Kometens omlopptid kan både öka och minska.
  3. "För alltid" är kanske lite mycket sagt, men om banan är mycket långsträckt, så blir dom borta väldigt länge.
  4. Tillbaka till Oorts moln utanför planetsystemet, där dom kom från.

/Peter Ekström

Se även fråga 878

Nyckelord: komet [12];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.