Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

10 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [20127]

Fråga:
Finns det risk att 99942 Apophis träffar månen då den passerar jorden 2028 och 2036?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
finns det risk att 99942 Apophis träffar månen då den passerara 2028 och 2036...då den enligt uppgift inte ska träffa jorden nån som tänkt på det???

mvh leif
/leif h, växjö

Svar:
Vid passagen 13 april 2029 kommer den inte att kollidera med månen, men den kommer att gå mycket nära jorden - 1/10 av månavståndet. Problemet är då att banändringen är mycket känslig för var asteroiden går. Bara några hundratals meters skillnad kan betyda kollision eller inte kollision 2036. Det senaste är emellertid att Apophis inte går igenom "nyckelhålet" (betecknar banan 2029 som ger kollision 2036).

Apophis är c:a 300 meter i diameter, så en eventuell kollision med månen ger knappast några följder för jorden. Eventuellt lite stjärnfall från utslaget månmaterial.

I 99942_Apophis finns mycket information om Apophis, eventuella skador vid kollision och hur man skulle kunna styra bort en asteroid från kollisionskurs.

I fråga 17043 finns mer om Apophis. I List_of_asteroid_close_approaches_to_Earth#Predicted_encounters finns en lista på potentiellt farliga asteroider (NEO). Bilderna nedan är upptäcktsbilderna från 2004.



/Peter E

Nyckelord: NEO [9]; asteroid [10];

1 http://neo.jpl.nasa.gov/apophis/

*

Universum-Solen-Planeterna [19052]

Fråga:
Var meteoriten som föll i Ryssland 15 februari 2013 unik?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Var meteoriten som föll i Ryssland 15 februari 2013 (Chelyabinsk-meteoriten) unik?
/Sven M, Stockholm

Svar:
Ja, den var på flera sätt unik. För det första var det den största meteorit som fallit ner sedan den som föll i Sibirien 1908, se Tunguska_event . En meteorit av denna storleksordningen täffar jorden ungefär en gång på 100 år, och då vanligen i oceanerna eller obebygda områden.

Dessutom är det den enda dokumenterade meteoriten som orsakat omfattande personskador - c:a 1200 personer, mest lindrigt skadade. Meteoriten föll ju inte intakt till marken utan den exploderade ett par mil ovanför marken. Endast små fragment av meteoriten nådde marken, och skadeverkan var nästan uteslutande från tryckvågen (infraljud). Denna, och seimiska vågor, kunde observeras så långt bort som i USA.

Här är uppskattade (mycket osäkra) data för meteoriten:
Hastighet ovanför atmosfären: 18.6*103 m/s
Rörelseenergi: 300-500 kt
Massa: 107 kg

Vi kan beräkna rörelseenergin till:
mv2/2 = 107*(18.6*103)2/2 = 1.7*1015 J = 1.7*1015/(4.18*1015) = 410 kt

Rörelseenergin har beräknats i kiloton trotyl (fråga 9157 ) för att visa vilken enorm energipotential meteoriten hade: 410 kt motsvarar 410/16=26 Hiroshima-bomber!

Alla materiella (mest krossade fönster) och personskador orsakades alltså av tryckvågen som skapades av explosionen. Tryckvågen kom ett par minuter efter explosionen eftersom den fortplantar sig med ljudhastigheten (på 2 minuter hinner ljudet 2*60*340=41000 m = 4 mil).

Detta var mycket lurigt för de som såg explosionen. De såg ett starkt ljussken (ungefär som solen) och antagligen kände de lite värmestrålning. Sedan hände ingenting och alla stod lugnt och stilla och betraktade rökstrimman (se nedanstående video-klipp). Men efter ett par minuter slog tryckvågen till med full kraft. Massor av glasrutor krossades i flera städer, och många skadades av glassplitter.

Under länk 1 finns ett program som beräknar verkan av en meteorit. Länk 2 ger värdena för det ryska meteoriten. Vi ser att meteoriten korrekt väntas explodera innan den träffar marken. Trycket hos tryckvågen 110 Pa ser inte imponerande ut, men det är uppenbarligen tillräckligt för att krossa fönsterrutor.

Man har från ett stort antal observationer lyckats bestämma meteoritens bana i solsystemet, se bilden längst ner i svaret. Det visar sig att banan är karakteristisk för s.k. Apollo-asteroider (Apollo_asteroid ) som har banor från innanför jordbanan till utanför Mars' bana (asteroidbältet).

Se vidare Chelyabinsk_meteor .

Information om meteoriten, och om NEO 2012 DA14 som passerade nära jorden samma dag, finns i nedanstående video från NASA.

Videon nedan innehåller några av ett antal upptagningar från meteoritnedfallet.

Chelyabinsk-meteoriten var det första meteoritnedslaget som var mycket väl dokumenterat. Vi har av detta lärt oss att även efter det att meteoriten brunnit upp eller landat kan det vara risk för skador från tryckvågen.



/Peter E

Nyckelord: meteorit [16]; NEO [9]; asteroid [10]; nyheter [11];

1 http://impact.ese.ic.ac.uk/ImpactEffects/
2 http://impact.ese.ic.ac.uk/cgi-bin/crater.cgi?dist=60&diam=20&pdens=3000&pdens_select=0&vel=18.6&theta=30&tdens=1500&tdens_select=1500

*

Universum-Solen-Planeterna [18276]

Fråga:
Det var ju en asteroid som passerade jorden 9 november och enligt nasa var det ingen fara för varken jorden eller månen då har jag 2 frågor. Påverkas inte asteoridens bana alls av jordens dragningskraft och i så fall om en asteroid skulle passera jorden med en relativ låg hastighet skulle det vara möjligt att den la sig i omloppsbana runt Jorden och vad skulle hända i så fall 2 månar?
/Johannes E, JohnBauer, Jönköping

Svar:
Den 400 m stora asteroiden 2005 YU55b passerade jorden på ett avstånd av 0.85 månavstånd den 8 november 2011, se YU55 .

Ja, asteroidens bana påverkas lite. I förhållande till jorden beskriver asteroiden en hyperbelbana, alltså en obunden bana. Om asteroiden inte även påverkas av månen eller kolliderar med jorden kan den inte fångas in. Den minsta hastigheten den kan ha är 11.2 km/s, dvs jordens flykthastighet.

Om asteroiden fångas in (den etablerade teorin för Mars två små månar är att de är infångade asteroider, Mars#Moons ) beror det helt på banan vad som händer. Om avståndet är i närheten av månens avstånd kommer den att påverkas av månen och sannolikt kastas ut igen. Om banradien är mycket mindre eller mycket större än månens så kan banan vara relativt stabil, och vi skulle få en extra måne, liten, men ändå!
/Peter E

Nyckelord: NEO [9]; asteroid [10];

1 http://yu55.net/

*

Universum-Solen-Planeterna [17457]

Fråga:
Hej! Jag köpte en illusterad vetenskaps tidning idag med en stor rubrik. jordens undergång.

Blev väldigt besviken, tyckte sammanhanget i tidningen var väldigt dåligt och man förstod inte vad dom menade med jorden undergång i det sammanhanget..

Men det handlade ialla fall om asteroider, det stod att nu i slutet av år 2010 skulle det komma 2 stycken rätt så nära, men i början av 2011, tror det var 9 januari så skulle det komma en jättenär och korsa jordens bana, den skulle tydligen missa oss med bara några sekunder om jag förstod det rätt, så min fråga är då om någon av dessa astrioider träffar oss, vad händer då? och hur stor chans är det att någon astroid ska träffa oss?

Sen nämnde dom också en som dom kallades Eros, inte helt säker på att namnet stämmer, som skulle träffa oss eller Mars med chansen på 1 av 10. och det skulle hända inom 1 miljon år, betyder det då den kan träff oss liksom när som helst eller? jag förstod inte riktigt vad dom menade, och vand händer om den träffar oss?

Tacksam för svar. Mvh Ellinor
/Ellinor M, Nilsfredriksson, Svedala

Svar:
Ellinor! Det finns flera svar om detta som kallas Near Earth Objects, se NEO . Sajten på länk 1 håller bra koll på kända objekt. Länk 2 har en ständigt uppdaterad tabell med aktuella NEO.

Jag skall inte recensera artikeln i Illustrerad vetenskap eftersom jag inte läst den, men jag tycker att tidningen i allmänhet är mycket bra. Den tar upp intressanta och aktuella företeelser på ett intresseväckande sätt. Ibland tar man kanske ut svängarna lite väl mycket, men bara att ha väckt intresse är bra - du blev ju tillräckligt intresserad för att ställa en fråga! (nåja, du har visat intresse tidigare .)

Det kommer ständigt små asteroider eller stora meteorider (se definitionerna i fråga 15333 ). I din fråga 17043 finns ett diagram med uppskattade antalet objekt som funktion av storleken. Jordens undergång bör uppfattas som et tillräckligt stor katastrof för att allt liv skall försvinna. Detta sker statistiskt med intervall på miljarder år - meteoriten för 75 miljoner år sedan som orsakade utrotning av dinosaurerna (punkten längst ner till höger i diagrammet) var ju inte ens den tillräckligt stor för att utrota allt liv.

Vad gäller asteroiden Eros (433_Eros ) så korsar dess nuvarande bana inte jordens (minsta avståndet till solen är 1.1 AU), så den kan inte kollidera med jorden. Den skulle kunna kollidera med Mars, men sannolikheten är mycket liten - sannolikheten du nämner är på tok för stor!

Som jag förklarat i andra svar i ämnet så kan man beräkna banan för ett objekt tillräckligt noggrannt för att förutsäga kollision några år framåt i tiden. För längre tidsskalor kan man bara ge statistiska uppskattningar.

På tidsskalan 1 miljon år skall det enligt diagrammet i fråga 17043 statistiskt inte komma någon asteroid som orsakar jordens undergång. Sannolikheten att vi ställer till det själva med krig eller miljöförstöring är mycket större!
/Peter E

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17]; NEO [9]; asteroid [10];

1 http://neo.jpl.nasa.gov/
2 http://spaceweather.com/

*

Universum-Solen-Planeterna [17380]

Fråga:
vad heter det andra asteroidbältet ? / skulle bli jätteglad om ni svara så snabbt som möjlig !
/Lisa e, böskolan, göteborg

Svar:
Hej Lisa! Jag antar nu menar Kuiper-bältet som ligger utanför Neptunus bana (30 ae från solen [en astronomisk enhet ae är lika med jordens medelavstånd till solen, c:a 150 miljoner km]). Kuiper-bältet innehåller många småplaneter som antagligen innehåller mer vatten och koldioxid än småplanetrna mellan Mars och Jupiter. Pluto (39 ae från solen) är numera en av dessa småplaneter.

Bilden nedan (från Wikimedia Commons ) visar kända kuiperobjekt. Ringarnas storlek representerar storleken, horisontell position medelavståndet till solen i ae och vertikala positionen banans lutning mot ekliptikan. De rödmarkerade småplaneterna (den stora ringen är Pluto) är sådana som är i 2/3 resonans med Neptunus.

Se även frågorna 4486 , 12927 , 10898 . Bra information finns även i Wikipedia-artikeln Kuiper_belt .



/Peter E

Nyckelord: asteroid [10];

*

Universum-Solen-Planeterna [17043]

Fråga:
Stor meteorit träffar jorden 2036?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Läste nu för någon dag sen att en komet eller nått liknande är på väg mot jorden och med risk att träffa 2036, läste detta på nasas hemsida, om den träffar vad kommer hända då? hur stor chans är det att den träffar?
/Ellinor M, Nfu, Svedala

Svar:
Ellinor! Jag antar du syftar på asteroiden Apophis, se länk 1 och 99942_Apophis . Om denna skulle träffa jorden skulle den säkert ställa till stora skador.

Det är emellertid mycket osannolikt att Apophis (som är c:a 500 m i diameter) kommer att träffa jorden. Den senaste uppskattningen är 1 chans på 250000 för en kollision 30 april 2036.

Anledningen till osäkerheten är att det är omöjligt att exakt beräkna banan så långt framåt i tiden. Det är som den s.k. fjärilseffekten (se fråga 951 ) för väderförutsägelser - osäkerheten i startdata gör det omöjligt att förutsäga vädret mycket mer än 10 dagar i förskott.

Det finns i dag en organisation (se länk 1) med bland annat NASA inblandat för att spåra NEO (fråga 15333 ) som skulle kunna kollidera med jorden. Med tiden kan det tänkas att vi utvecklar teknik att knuffa farliga NEO ur banan. Det är naturligtvis även en fördel om vi kan förutsäga en kollision åtminstone några dagar i förväg. Mest sannolikt hamnar en meteorit i havet eller obebodda trakter, så även en relativt stor NEO kan ge begränsade skador.

Figuren nedan från länk 2 visar en uppskattning av hur ofta meteoritnedslag av olika storlekar inträffar.

Se 99942_Apophis#Possible_impact_effects för mer om följderna av en kollision med Apophis. Effekterna av en kollision beror på Apophis sammansättning, var den träffar och under vilken vinkel. Ett nedslag skulle ge mycket stora skador över tusentals kvadratkilometer, men skulla antagligen inte ge några långvariga globala effekter. Med varning i god tid borde det gå att utrymma ett tillräckligt stort område.

Meteorite_impact och Impact_event#Sizes_and_frequencies ger mer om meteoritnedslag.



/Peter E

Nyckelord: NEO [9]; asteroid [10]; meteorit [16];

1 http://neo.jpl.nasa.gov/
2 http://geology.com/articles/near-earth-asteroids.shtml

*

Universum-Solen-Planeterna [16840]

Fråga:
hej! jag undrar om någon komet eller asteroid hotar jorden dom närmsta åren, och i så fall när. (och gärna vad de heter).
/sofia o

Svar:
Hej Sofia! Detta är definitivt inget du behöver oroa dig för! Sannolikheten att en kollision inom vår livstid mellan ett stort objekt och jorden är väldigt liten.

Det kommer regelbundet larm om att något är på gång, men det är oftast övertolkningar av otillräckliga observationer. För att kunna räkna ut om ett objekt kommer att kollidera med jorden måste man känna till objektets bana mycket exakt.

NASA (den amerikanska rymdstyrelsen) har ett speciellt program som söker efter vad som på engelska kallas Near Earth Object (NEO), se Near Earth Object Program . Under menyvalet Impact Risk finns aktuella kollisionssannolikheter.

Bilden nedan från Wikimedia Commons visar antalet NEO som upptäckts. Observera dels att alla dessa missade jorden (annars hade vi säkert märkt det) och att ökningen beror på att vi sedan några år har systematiska sökningar efter NEO.

Fråga 16091 behandlar NEO och fråga 15333 reder ut skillnaden på de objekt som finns. Wikipedia-artikeln Near-Earth_object är mycket bra men på engelska.

Länk 1 är en lista på generella nyhetskällor om astronomi.



/Peter E

Nyckelord: meteorit [16]; komet [12]; NEO [9]; asteroid [10];

1 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?keyword=astronomi%2C+nyheter

*

Universum-Solen-Planeterna [15333]

Fråga:
Vad är det för skillnad på meteor, meteorit, asteroid och komet?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej. Jag undrar om det är någon skillnad på meteor, meteorit, asteroid och komet? och i så fall vilka är skillnaderna?
/Julia W, Kungsgårdsgymnasiet, Norrköping

Svar:
Alla har det gemensamt att de utgör rester som blev över vid planetsystemets bildande. Den viktigaste skillnaden är hur banorna ser ut, objektens storlek och sammansättning. Asteroider (småplaneter) är störst, består mest av sten och järn och rör sig typiskt i banor mellan Mars och Jupiter. Kometer innehåller mer lätta ämnen som vatten och koldioxid och de befinner sig normalt långt ut i solsystemet, och kan bara ses vid korta besök nära solen.

Meteor:
"stjärnfall", det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten kropp, en meteoroid, från rymden med hög hastighet faller in i jordatmosfären. Friktionen mot atmosfären upphettar meteoren så den förångas, normalt på c:a 100 km:s höjd. Om meteoriden är mycket liten, så bromsas den upp snabbt utan att förångas och faller långsamt till maken som mikrometeorit. Om meteoren är mycket stor hinner den inte förångas utan faller ner till marken, se meteorit. Se även länk 2.

Meteoroid:
interplanetär kropp som vid inträdet i jordatmosfären ger upphov till en meteor, se Meteoroid .

Meteorit:
meteorsten, från världsrymden på jordytan nedfallen fast kropp. Se Meteorite .

Asteroid:
småplanet som går i bana runt solen och som hör till eller har sitt ursprung i asteroidbältet mellan banorna för Mars och Jupiter. Se Asteroid .

Komet:
diffust lysande himlakropp tillhörig solsystemet, se länk 1 och bilden nedan. Kometer innehåller flyktiga ämnen som vatten och koldioxid. När en komet kommer nära solen värms den upp och de flyktiga ämnena bildar en svans riktad från solen. Tyngdkraften från solen eller någon av jätteplaneterna kan även bryta sönder en komet. Stoft och småsten som på så sätt sprids ut längs kometens bana kan, när joden korsar kometbanan, ge upphov till meteorskurar, se Meteor_shower . Se även Comet och Komet .

NEO:
"Near Earth Object" - nära-jorden objekt. En asteroid, meteorid eller komet som har en bana så den kan komma nära (och möjligen träffa) jorden.

Se även planet , NEO och komet .



/Peter E

Nyckelord: meteorit [16]; komet [12]; NEO [9]; asteroid [10];

1 http://science.howstuffworks.com/comet.htm
2 http://science.howstuffworks.com/question486.htm

*

Kraft-Rörelse [888]

Fråga:
Varför är planeter klotformiga?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför är planeter klotformiga?
/Claes S, Forsheda Högstadium, 330 12 Forsheda

Svar:
Därför att det är tyngdkraften som bestämmer formen, och klotformen är det tillstånd som har lägst energi. Naturen vill alltid hitta tillståndet med lägst energi. Små avvikelser från klotformen (räkna ut hur många Mount Everest det går på en jordradie) kan tillåtas, men då är det styrkan hos materialet (berget) som kan hålla emot tyngdkraften. Stora planeter uppför sig i stort sett som om de vore uppbyggda av en vätska. Endast mycket små planeter - asteroider av några mils storlek kan avvika från klotformen genom att styrkan hos materialet lyckas "hålla emot" tyngdkraften.

Vesta är en småplanet som är tillräckligt liten för att ha oregelbunden form:

Alla planeter roterar emellertid, och rotationen kommer att orsaka en liten avvikelse från klotformen. Beroende på rotationshastighet är planeterna mer eller mindre tillplattade vid polerna. Eros är mycket liten och hålls ihop av materialets styrka. Rotationen (5 timmar 16 minuter) påverkar inte småplanetens form:

Mars är ganska liten och roterar relativt långsamt (24.6 timmar), varför tillplattningen är liten:

Saturnus är stor och roterar snabbt (10.7 timmar), vilket ger en mycket tydligt tillplattning:

Bilderna är från NASA och STScI.
/Peter Ekström

Se även fråga 163 och fråga 3617

Nyckelord: planeters form [3]; asteroid [10];

*

Universum-Solen-Planeterna [3617]

Fråga:
Vad är en asteroid?
/patrik A, T B, helsingborg

Svar:
Asteroider är små himlakroppar, högst några hundra km i diameter. De flesta går i banor mellan Mars och Jupiter, men några kan faktiskt nå Jorden. Skulle en sådan bumling slå ner på jorden händer förfärliga saker.

Nedan visas en bild (från NASA) av asteroiden Ida som faktiskt har en liten måne, som fått namnet Dactyl.



/KS/lpe

Se även fråga 2480 och fråga 2609

Nyckelord: asteroid [10];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7180 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-09-23 11:27:37.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.