Svar:
Det vet man inte så noga, men det finns försök till uppskattningar.   Här utgår vi från uppgifter i Sky and Telescope, juni 1998.

En komet brukar beskrivas som en smutsig snöboll. En snöboll skulle väl inte vara så farligt kunde man tycka, men den här snöbollen kommer med kanske 70 km/s. När den slår i marken, frigörs lika mycket sprängkraft som 500 gånger sin egen massa i trotyl (TNT). För en ganska liten komet (2 km diameter) svarar det mot ungefär 1 miljon vätebomber. En sådan smäll anses kunna hota civilisationen. Om den slår ner i havet, bildas väldiga flodvågor, som sköljer över stora delar av kontinenterna. Man räknar med att det sker med sådär 1 miljon åsrs intervall. Större kometnedslag är mera sällsynta, statistiskt sett.

Det finns en kortperiodisk komet (Swift-Tuttle), som skär jordbanan, och som anses vara det största kända hotet mot jorden. Den är dessutom stor, man gissar på 25 km. Skulle den slå ner på jorden, svarar det 1000 miljoner vätebomber. Det skulle definitivt vara en katastrof för livet på jorden. Sista gången något liknande hände var för 65 miljoner år sedan, när de egentliga dinosurerna och många andra djurgrupper försvann. Sist Swift-Tuttle var synlig i det inre solsystemet var 1996. Nu är den på väg ut, och nästa gång den kommer in blir år 2126. Man har räknat ut, det inte är någon risk för jorden då, men man kan inte göra förutsägelser särskilt långt fram i tiden. Kometer uppför sig ganska oregerligt nära solen. Det sprutar ut gasstrålar, som fungerar som raketer. Jorden passerar Swift-Tuttle's bana den 9 augusti varje år. Då är det gott om stjärnfall, som i själva verket är småbitar av kometen.
/KS

Se även fråga 1621 och fråga 2447