Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 12 frågor/svar hittade Universum-Solen-Planeterna [21402] Svar: Ekliptikan är den tänkta bana på himlen som solen verkar flytta sig utmed under året. Det är egentligen jordens bana runt solen som orsakar ändringen i solens skenbara riktning. Ekliptikan lutar från himmelsekvatorn med 23,4 grader. De två punkterna där ekliptikan korsar himmelsekvatorn är kända som dagjämningspunkterna. Eftersom vårt solsystem är relativt platt är planeternas banor också nära ekliptikans plan. Dessutom ligger zodiakens stjärnbilder längs ekliptikan... (Ekliptikan ) Varför är alla planeter samlade nära ett och samma band, ekliptikan? Det har att göra med hur solsystemet bildades genom att ett gas/stoftmoln komprimerades av gravitationen. Detta moln hade sannolikt ett rörelsemängdsmoment (se fråga 12527 ). Allteftersom molnet komprimeras måste dess rotationshastighet öka för att rörelsemängdsmomentet skall vara konstant. Med ökande rotationshastighet bildas en skiva av gas och stoft, ur vilken planeterna bildas, se nedanstående figur. Det är alltså eftersom planeterna bildats från en skiva som de alla (undantaget några småplaneter) roterar kring solen i nästan samma plan. Stjärnorna är så avlägsna att de ur vår synpunkt kan betraktas som stationära. Se även 17441 för mer om solsystemets bildande. Nyckelord: solsystemet [8]; solsystemets bildande [12]; Universum-Solen-Planeterna [19791] Svar: Många av de exoplaneter som upptäckts är stora gasplaneter vars bana är mycket nära stjärnan (Hot Jupiters). De tycks trots den höga temperaturen vara stabila. Det är emellertid svårt att se hur de kan ha bildats nära stjärnan. Antagligen har de bildats på ett större avstånd från stjärnan och på något sätt vandrat inåt. Gasplaneter bildas antagligen inte direkt av gas utan först bildas en kärna av is och sten, och när denna vuxit till c:a 10 jordmassor har den tillräcklig tyngdkraft för att dra till sig den befintliga gasen (väte och helium). Se vidare
Nebular_hypothesis#Formation_of_planets . Se fråga 3747 om Saturnus ringar. Nyckelord: solsystemets bildande [12]; planeters atmosfär [4]; exoplaneter [17]; 1 http://hubblesite.org/hubble_discoveries/discovering_planets_beyond/how-do-planets-form Universum-Solen-Planeterna [19477] Ursprunglig fråga: Svar: Det man använder för "åldersbestämning" (såvitt jag begriper gäller det endast relativ ålder, inte absolut) är halten av deuterium i vattnet. Om man har ett isblock i vakuum kommer vatten att sublimera. Vattenmolekyler som innehåller deuterium är mindre rörliga, så med tiden kommer isblocket att innehålla mer deuterium än vad det gjorde från början. Det gäller för övrigt alla kemiska omvandlingar att lätta molekyler är mer rörliga och favoriseras. Det finns relativt mycket vatten i världsrymden eftersom vatten är mycket stabilt. Väte är det mest förekommande grundämnet och syre är det tredje mest förekommande. Vattnet har säkert inte bildats på planeterna (jorden skulle t.ex. knappast ha kunnat dra till sig tillräckligt med väte). Vattnet har antagligen bildats i interstellära gas/stoftmoln tillsammans med andra molekyler. Det är alltså helt rimligt att anta att vattnet bildades innan gas/stoftmolnet komprimerades och bildade solsystemet. Nyckelord: solsystemets bildande [12]; 1 http://www.nbcnews.com/science/space/study-finds-solar-systems-water-older-sun-n211726 Universum-Solen-Planeterna [19306] Ursprunglig fråga: Svar: Alla grundämnen tyngre än helium har bildats i stjärnor och kastats ut i de gas/stoft moln som bildade jorden, se fråga 13117 . Eftersom solen redan var ganska varm när jorden bildades för 4.6 miljarder år sedan så kondenserade mest tunga ämnen i det inre solsystemet. Vattnet, som det fanns mycket av, blåstes antagligen till en del längre ut i solsystemet. Eftersom jorden bombarderades av stoft och små planeter (bilden nedan) blev jorden så varm att den smälte, se Hadean . Stora delar av metallerna sjönk ner och bildade en järn/nickel kärna. De första bergarterna bildades för 3.8-4 miljarder år sedan. Atmosfären var säkert från början mycket tät av huvudsakligen koldioxid. Platt-tektoniten (kontinentaldriften) kan ha börjat så tidigt som för 4 miljarder år sedan. Då minskade mängden koldioxid i atmosfären genom att den fälldes ut som karbonat på havsbotten, och transporterades till jordens inre, se fråga 17321 . Antagligen har en del av oceanernas vatten kommit till av infallande kometer och småplaneter från de yttre kallare delarna av solsystemet. Syret i atmosfären har bildats av fotosyntetiserande bakterier som fanns redan för 3.5 miljarder år sedan, se fråga 1550 . Se vidare fråga 17441 , länk 1 och History_of_the_Earth . Nyckelord: solsystemets bildande [12]; jordens atmosfär [12]; Universum-Solen-Planeterna [18985] 2. Vad är sannolikheten att 3. På vilka sätt plattektoniken har eller kan ha påverkat den biologiska evolutionen på Jorden? 4. Hur man kan avgöra vilka av de tidiga människoarterna som gått på två ben? 5. Stjärnor bildas ur stora gasmoln, men vad är det som avgör hur länge en stjärna ”lever”? Hur kan de ”leva” så länge, även en kortlivad stjärna har ju långt ”liv”? Svar: 2 Alla tre alternativen är möjliga. Om sannolikheterna vet man inget. 3 Den har hållit koldioxidhalten på ett lågt stabilt värde och därmed stabiliserat jordens temperatur, se fråga 17321 . 4 Alla människor har gått på två ben. Transformationen skedde redan med apor som kom ner ur träden. Man kan lätt se på skelettet om en varelse gått på två eller fyra ben. 5 Massan. Tunga stjärnor lever kortare. För utveckling av liv krävs ganska lång tid - åtminstone en miljard år. Därför tror man att liv förekommer endast om stjärnans massa är ungefär som solens. Se fråga 15342 . Nyckelord: solsystemets bildande [12]; stjärnors utveckling [15]; [18552] Svar: Man tror att jordens måne bildades i en kollision mellan jorden och en planet av Mars' storlek, se Moon#Formation . Venus har uppenbarligen inte utsatts för en sådan kollision. Nyckelord: solsystemets bildande [12]; Kraft-Rörelse [18512] Fråga 1. Jag undrar hur jorden med sitt korta gravitationsfält kan utöva dragningskraft på solen som befinner sig så långt bort? Samma undran gäller för förhållandet månen och jorden? Fråga 2. Hur kan två objekt med så olika stora massor utöva samma kraft på varandra då gravitationskraften är större ju större massa objektet har? Fråga 3. Vad är det för mekanism som får jorden att rotera kring sin egen axel? Jag vill ha en förklaring i klarspråk och inte i matematiska termer. Svar: Du har rätt i att gravitationskraften från solen på jorden och från jorden på solen är lika. Detta är Newtons tredje lag, se fråga 15642 . 1,2 Jordens gravitationskraft är inte "kort". Den har samma räckvidd som solens, i princip oändlig eftersom den går som 1/r2. Om solens massa är M och jordens massa m, så är gravitationskraften proportienell mot M*m, se 12834 . Påverkan är emellertid mycket mindre för solen än för jorden eftersom acclererationen från en kraft F är F/M för solen och F/m för jorden (Newtons andra lag, se fråga 12834 ). 3 Det behövs ingen mekanism för att jorden skall fortsätta rotera eftersom rörelemängsmomentet bevaras, se fråga 12527 . Det behövs tvärtemot en extern kraft (t.ex. tidvattenkraft) för att bromsa upp jordens rotation, se fråga 13056 . Jordens rotation kom till samtidigt med jordens bildande när jorden kondenserades från gas och stoft från ett roterande moln som även bildade solen och de övriga planeterna. Nyckelord: Newtons gravitationslag [12]; rörelsemängdsmoment [14]; solsystemets bildande [12]; matematik i fysik [6]; Universum-Solen-Planeterna [17441] Ursprunglig fråga: Svar: Planeterna som kretsar runt solen har uppkommit ur samma gasmoln som solen bildades ur. Eftersom molnet roterade bildades en skiva med material runt solen, se fråga 13042 och nedanstående bild från Wikimedia Commons . Materialet i molnet samlades i klumpar som på grund av tyngdkraften slog sig samman till planeter. Närmast solen var det varmt, så endast tyngre ämnen kondenserade och väte och helium blåstes bort. Därför bildades planeterna Merkurius, Venus, jorden och Mars, som består av ämnen som är tyngre än helium. Längre ut i planetsystemet fanns det kvar väte och helium, och detta bildade jätteplaneterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Hela processen tog c:a 10 miljoner år (Solar_system_formation
) varför man kan säga att alla objekt i solsystemet är 4.6 miljarder år gamla. Det finns ett antal egenskaper hos solsystemet som stöder hypotesen: Man har de senaste åren upptäckt ett stort antal planeter kring andra stjärnor än solen; så kallade exoplaneter . De flesta av dessa är stora gasplaneter som befinner sig mycket nära sin stjärna, se fråga 14905 . För att förklara dessa så kallade hot jupiters måste man ta till en variant av ovanstående modell där jätteplaneter som bildas långt från stjärnan på något sätt "vandrar" in till en bana nämare stjärnan. Se vidare Formation_and_evolution_of_the_Solar_System . Nyckelord: big bang [37]; solsystemets bildande [12]; exoplaneter [17]; 1 http://www.popast.nu/2010/10/rekordgalaxen-fran-nar-universum-tande-till.html Materiens innersta-Atomer-Kärnor, Universum-Solen-Planeterna [14457] Ursprunglig fråga: Svar: Men man vet ganska väl hur solsystemet bildades, se solsystemets bildande , så man kan dra den slutsatsen. De äldsta bergarterna av jordiskt urspung är knappt 4 miljarder år gamla, men man har hittat meteoriter som är 4.6 miljarder år gamla. På månen har man hittat bergarter som är 4.4-4.5 miljarder år gamla. Eftersom man är ganska säker på att solsystemet bildades under en ganska kort tidsrymd, kan vi ta meteoriternas ålder som en datering av jorden. Man kan även mäta isotopförhållanden i bly, se nedanstående bild från länk 1. Vi kan inte gå in i detalj på hur mätningarna går till (bra information finns under nedanstående länkar), men som vi ser får man fram ett värde, 4.55 Ga (giga-annum = miljarder år), som är konsistent med dateringarna av månbergarter och meteoriter. För detaljer om hur åldersbestämningen går till se bra artiklar i Wikipedia (Radiometrisk_datering ). Se även den utmärkta artikeln The Age of the Earth och länk 1 (båda på engelska). Länk 2 från Naturhistoriska riksmuséet behandlar radioaktiv datering generellt. Nyckelord: radioaktiv datering [7]; solsystemets bildande [12]; *geologi [16]; 1 http://www.talkorigins.org/faqs/faq-age-of-earth.html Universum-Solen-Planeterna [13042] Svar: Från början var solsystemet ett gasmoln, som pga graviationen och eventuellt strålningstryck från närbelägna stjärnor började dra sig samman. Det är sannolikt att molnet hade en liten rotationsrörelse kring en slumpmässig axel. Rörelsemängdsmomentet för ett slutet system måste emellertid bevaras (se fråga 12527 ). Detta är samma effekt som en konståkerska använder sig av i en piruett - när hon drar in armarna mot kroppen snurrar hon fortare. Samma sak med gasmolnet. På grund av rotationen kommer molnet att ha svårare att dra sig samman i ett plan som är vinkelrätt mot rotationsaxeln. Vi får en roterande, ganska platt skiva av gas. Kollisioner mellan gas- och stoftpartiklar gjorde att deras hastigheter anpassades. Molnet fortsätter att dra sig samman, och de centrala delarna bildar solen. De yttre delarna klumpar ihop sig och bildar planeterna. Det är alltså helt naturligt att solen och planerna roterar på samma sätt - det är skivans rotation som är bevarad. Man har observerat sådana här skivor (de kallas Proplyd Disks på engelska), se länken nedan. För en bra resurs om universums utveckling (kosmologi) se Evolution and Structure of the Universe . Bilden nedan visar flera s.k. proplydes, dvs gasmoln som omger stjärnor som håller på att bildas, se länk 2. An Integrated Strategy for Planetary Sciences 1995-2010 innehåller ett kapitel om hur planetsystem bildas. Den engelska Wikipedia-artikeln är mycket bra och omfattande: Solar_system_formation . Nyckelord: solsystemets bildande [12]; 1 http://www.extrasolar.net/planettour.asp?PlanetID=75 Universum-Solen-Planeterna [12306] Ursprunglig fråga: Svar: För ungefär 5 miljarder år sedan bildades solen genom att ett gasmoln av väte och helium (och lite andra ämnen framför allt syre och kol, se Abundances_of_the_elements_(data_page)#Sun_and_solar_system ) drog sig samman. Gravitationsenergin värmde upp centrum av molnet, och till sist var temperaturen så hög att kärnreaktioner var möjliga. Solen hade bildats. Lite av molnet blev kvar, och eftersom det ganska säkert roterade, så bildades en skiva med överblivet material som kretsade kring solen. Det är denna skiva som har bildat planeterna. Närmast solen, där det var varmast, samlades tyngre grundämnen (t.ex. kisel, järn) till större klumpar som senare blev planeter. Länge ut från solen kunde även lätta ämnen (t.ex. väte, helium, kol, syre) bilda större klumpar som också blev planeter. Eftersom det fanns mycket väte och en hel del syre har det säkert snabbt bildats vatten eftersom syre och väte är mycket reaktiva. Detta vatten har sedan transporterats till jorden av kometer eller småplaneter som kolliderat med jorden. Man kan i solsystemet som det ser ut i dag tydligt se en skillnad i sammansättningen av de inre planeterna (Merkurius, Venus, jorden, Mars) och de yttre (Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus). De inre planerna består mest av tunga grundämnen, medan de yttre innehåller mest väte och helium. I början av jordens historia bombarderades den med meteoriter, av vilka några var stora som småplaneter. Jorden var då mycket varm, och det mesta vattnet förångades och förlorades ut i rymden. Lite senare har jorden träffats av kometer från yttre delarna av solsystemet. Dessa kometer innehöll en hel del vatten, som kondenserade och bildade oceanerna. Källa bland annat: Life in the Universe, Addison Wesley/Benjamin Cummings 2003 - ISBN 0-8053-8577-0 Se länk 1 för resutat av isotopmätningar av kometmaterial som inte stämmer bra med att vattnet på jorden kommer från kometer. På senare tid har man upptäckt att vissa småplaneter mellan Mars och Jupiter även innehåller vatten. Det kan vara så att en del av jordens vatten kommer från dessa småplaneter. Se även en bra sammanfattning i Origin_of_water_on_Earth . Nyckelord: meteorit [21]; solsystemets bildande [12]; komet [14]; Universum-Solen-Planeterna [436] Svar: Nyckelord: solsystemets bildande [12]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.