Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 10 frågor/svar hittade Universum-Solen-Planeterna [21088] 2. Hur vet man att man ser en komet. 3. Berätta om varifrån asteroider/kometer/meteorer kommer ifrån. Tack! Svar: I Spaceweather.com finns aktuella listor med potentiellt farliga NEO (nära jorden objekt). En stillbild av en komet och en meteor ser ganska lika ut. Skillnaden är att meteoren rör sig mycket snabbare på himlen och varar bara någon sekund. Se även fråga 19599 om asteroidbältet, kuiperbältet Oorts moln.
Nyckelord: NEO [10]; meteorit [21]; komet [14]; Universum-Solen-Planeterna [20127] Ursprunglig fråga: mvh leif Svar: Apophis är c:a 300 meter i diameter, så en eventuell kollision med månen ger knappast några följder för jorden. Eventuellt lite stjärnfall från utslaget månmaterial. I 99942_Apophis finns mycket information om Apophis, eventuella skador vid kollision och hur man skulle kunna styra bort en asteroid från kollisionskurs. I fråga 17043 finns mer om Apophis. I List_of_asteroid_close_approaches_to_Earth#Predicted_encounters finns en lista på potentiellt farliga asteroider (NEO). Bilderna nedan är upptäcktsbilderna från 2004. Nyckelord: NEO [10]; asteroid [10]; Universum-Solen-Planeterna [19052] Ursprunglig fråga: Svar: Dessutom är det den enda dokumenterade meteoriten som orsakat omfattande personskador - c:a 1200 personer, mest lindrigt skadade. Meteoriten föll ju inte intakt till marken utan den exploderade ett par mil ovanför marken. Endast små fragment av meteoriten nådde marken, och skadeverkan var nästan uteslutande från tryckvågen (infraljud). Denna, och seimiska vågor, kunde observeras så långt bort som i USA. Här är uppskattade (mycket osäkra) data för meteoriten: Vi kan beräkna rörelseenergin till: Rörelseenergin har beräknats i kiloton trotyl (fråga 9157 ) för att visa vilken enorm energipotential meteoriten hade: 410 kt motsvarar 410/16=26 Hiroshima-bomber! Alla materiella (mest krossade fönster) och personskador orsakades alltså av tryckvågen som skapades av explosionen. Tryckvågen kom ett par minuter efter explosionen eftersom den fortplantar sig med ljudhastigheten (på 2 minuter hinner ljudet 2*60*340=41000 m = 4 mil). Detta var mycket lurigt för de som såg explosionen. De såg ett starkt ljussken (ungefär som solen) och antagligen kände de lite värmestrålning. Sedan hände ingenting och alla stod lugnt och stilla och betraktade rökstrimman (se nedanstående video-klipp). Men efter ett par minuter slog tryckvågen till med full kraft. Massor av glasrutor krossades i flera städer, och många skadades av glassplitter. Under länk 1 finns ett program som beräknar verkan av en meteorit. Länk 2 ger värdena för det ryska meteoriten. Vi ser att meteoriten korrekt väntas explodera innan den träffar marken. Trycket hos tryckvågen 110 Pa ser inte imponerande ut, men det är uppenbarligen tillräckligt för att krossa fönsterrutor. Man har från ett stort antal observationer lyckats bestämma meteoritens bana i solsystemet, se bilden längst ner i svaret. Det visar sig att banan är karakteristisk för s.k. Apollo-asteroider (Apollo_asteroid ) som har banor från innanför jordbanan till utanför Mars' bana (asteroidbältet). Se vidare Chelyabinsk_meteor . Information om meteoriten, och om NEO 2012 DA14 som passerade nära jorden samma dag, finns i nedanstående video från NASA. Videon nedan innehåller några av ett antal upptagningar från meteoritnedfallet. Chelyabinsk-meteoriten var det första meteoritnedslaget som var mycket väl dokumenterat. Vi har av detta lärt oss att även efter det att meteoriten brunnit upp eller landat kan det vara risk för skador från tryckvågen. Nyckelord: meteorit [21]; NEO [10]; asteroid [10]; nyheter [11]; 1 http://impact.ese.ic.ac.uk/ImpactEffects/ Universum-Solen-Planeterna [18276] Svar: Ja, asteroidens bana påverkas lite. I förhållande till jorden beskriver asteroiden en hyperbelbana, alltså en obunden bana. Om asteroiden inte även påverkas av månen eller kolliderar med jorden kan den inte fångas in. Den minsta hastigheten den kan ha är 11.2 km/s, dvs jordens flykthastighet. Om asteroiden fångas in (den etablerade teorin för Mars två små månar är att de är infångade asteroider, Mars#Moons ) beror det helt på banan vad som händer. Om avståndet är i närheten av månens avstånd kommer den att påverkas av månen och sannolikt kastas ut igen. Om banradien är mycket mindre eller mycket större än månens så kan banan vara relativt stabil, och vi skulle få en extra måne, liten, men ändå! Nyckelord: NEO [10]; asteroid [10]; Universum-Solen-Planeterna [17457] Blev väldigt besviken, tyckte sammanhanget i tidningen var väldigt dåligt och man förstod inte vad dom menade med jorden undergång i det sammanhanget.. Men det handlade ialla fall om asteroider, det stod att nu i slutet av år 2010 skulle det komma 2 stycken rätt så nära, men i början av 2011, tror det var 9 januari så skulle det komma en jättenär och korsa jordens bana, den skulle tydligen missa oss med bara några sekunder om jag förstod det rätt, så min fråga är då om någon av dessa astrioider träffar oss, vad händer då? och hur stor chans är det att någon astroid ska träffa oss? Sen nämnde dom också en som dom kallades Eros, inte helt säker på att namnet stämmer, som skulle träffa oss eller Mars med chansen på 1 av 10. och det skulle hända inom 1 miljon år, betyder det då den kan träff oss liksom när som helst eller? jag förstod inte riktigt vad dom menade, och vand händer om den träffar oss? Tacksam för svar.
Mvh Ellinor Svar: Jag skall inte recensera artikeln i Illustrerad vetenskap eftersom jag inte läst den, men jag tycker att tidningen i allmänhet är mycket bra. Den tar upp intressanta och aktuella företeelser på ett intresseväckande sätt. Ibland tar man kanske ut svängarna lite väl mycket, men bara att ha väckt intresse är bra - du blev ju tillräckligt intresserad för att ställa en fråga! (nåja, du har visat intresse tidigare .) Det kommer ständigt små asteroider eller stora meteorider (se definitionerna i fråga 15333 ). I din fråga 17043 finns ett diagram med uppskattade antalet objekt som funktion av storleken. Jordens undergång bör uppfattas som et tillräckligt stor katastrof för att allt liv skall försvinna. Detta sker statistiskt med intervall på miljarder år - meteoriten för 75 miljoner år sedan som orsakade utrotning av dinosaurerna (punkten längst ner till höger i diagrammet) var ju inte ens den tillräckligt stor för att utrota allt liv. Vad gäller asteroiden Eros (433_Eros ) så korsar dess nuvarande bana inte jordens (minsta avståndet till solen är 1.1 AU), så den kan inte kollidera med jorden. Den skulle kunna kollidera med Mars, men sannolikheten är mycket liten - sannolikheten du nämner är på tok för stor! Som jag förklarat i andra svar i ämnet så kan man beräkna banan för ett objekt tillräckligt noggrannt för att förutsäga kollision några år framåt i tiden. För längre tidsskalor kan man bara ge statistiska uppskattningar. På tidsskalan 1 miljon år skall det enligt diagrammet i fråga 17043 statistiskt inte komma någon asteroid som orsakar jordens undergång. Sannolikheten att vi ställer till det själva med krig eller miljöförstöring är mycket större! Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17]; NEO [10]; asteroid [10]; Universum-Solen-Planeterna [17050] Svar: Som jag sa i svaret till fråga 17043 är det meningslöst att spekulera vad som händer så långt i framtiden. Som man kan se från bilden i fråga 16840 upptäcker man c:a 500 NEO-objekt per halvår, man har alltså många objekt som kan komma nära jorden varje år! En googling på '2068 NEO' gav länk 1. Det är alltså vår vän Apophis som gör ett nytt försök efter misslyckandet 2036. Just detta att asteroiden kommer nära jorden gör det ännu svårare att beräkna banan - en liten skillnad i avståndet till jorden gör stor skillnad i hur mycket banan ändras. Nyckelord: NEO [10]; Universum-Solen-Planeterna [17043] Ursprunglig fråga: Svar: Det är emellertid mycket osannolikt att Apophis (som är c:a 500 m i diameter) kommer att träffa jorden. Den senaste uppskattningen är 1 chans på 250000 för en kollision 30 april 2036. Anledningen till osäkerheten är att det är omöjligt att exakt beräkna banan så långt framåt i tiden. Det är som den s.k. fjärilseffekten (se fråga 951 ) för väderförutsägelser - osäkerheten i startdata gör det omöjligt att förutsäga vädret mycket mer än 10 dagar i förskott. Det finns i dag en organisation (se länk 1) med bland annat NASA inblandat för att spåra NEO (fråga 15333 ) som skulle kunna kollidera med jorden. Med tiden kan det tänkas att vi utvecklar teknik att knuffa farliga NEO ur banan. Det är naturligtvis även en fördel om vi kan förutsäga en kollision åtminstone några dagar i förväg. Mest sannolikt hamnar en meteorit i havet eller obebodda trakter, så även en relativt stor NEO kan ge begränsade skador. Figuren nedan från länk 2 visar en uppskattning av hur ofta meteoritnedslag av olika storlekar inträffar. Se 99942_Apophis#Possible_impact_effects för mer om följderna av en kollision med Apophis. Effekterna av en kollision beror på Apophis sammansättning, var den träffar och under vilken vinkel. Ett nedslag skulle ge mycket stora skador över tusentals kvadratkilometer, men skulla antagligen inte ge några långvariga globala effekter. Med varning i god tid borde det gå att utrymma ett tillräckligt stort område. Meteorite_impact och Impact_event#Sizes_and_frequencies ger mer om meteoritnedslag. Nyckelord: NEO [10]; asteroid [10]; meteorit [21]; Universum-Solen-Planeterna [16840] Svar: Det kommer regelbundet larm om att något är på gång, men det är oftast övertolkningar av otillräckliga observationer. För att kunna räkna ut om ett objekt kommer att kollidera med jorden måste man känna till objektets bana mycket exakt. NASA (den amerikanska rymdstyrelsen) har ett speciellt program som söker efter vad som på engelska kallas Near Earth Object (NEO), se Near Earth Object Program . Under menyvalet Impact Risk finns aktuella kollisionssannolikheter. Bilden nedan från Wikimedia Commons visar antalet NEO som upptäckts. Observera dels att alla dessa missade jorden (annars hade vi säkert märkt det) och att ökningen beror på att vi sedan några år har systematiska sökningar efter NEO. Fråga 16091 behandlar NEO och fråga 15333 reder ut skillnaden på de objekt som finns. Wikipedia-artikeln Near-Earth_object är mycket bra men på engelska. Länk 1 är en lista på generella nyhetskällor om astronomi. Nyckelord: meteorit [21]; komet [14]; NEO [10]; asteroid [10]; 1 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?keyword=astronomi%2C+nyheter Universum-Solen-Planeterna [16091] Ursprunglig fråga: Hur kan man stoppa en komet? Vart kan man hitta mycket fakta om kometer? Svar: Man kan inte stoppa en komet eller asteroid i dag. Man har emellertid bevakning på potentiellt farliga objekt (se nedan) så lite förvarning skulle vi få. Sannolikheten för katastofalt stora objekt (asteroider är vanligare än kometer) är emellertid mycket liten - det senaste var för 65 miljoner år sedan när dinosaurerna utrotades. Det finns fler kometfrågor (komet ) med länkar till mer information. Länk 1 innehåller information om några kända kometer. Länk 2 är till ett projekt som letar efter potentiellt farliga kometer eller asteroider 'Near Earth Object Program'. Tyvärr är det mesta på engelska. Sajten Spaceweather.com är en nyhetsservice med information om aktuell solaktivitet, aktuella kometer/asteroider mm. Man kan prenumerera på SpaceWeather Alerts och få ett e-postmeddelande när något intressant händer. Bilden nedan är på komet Hale-Bopp från 1997 (fri bild från Wikimedia Commons). Se även fråga 8843 Nyckelord: komet [14]; meteorit [21]; NEO [10]; 1 http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/cometfact.html Universum-Solen-Planeterna [15333] Ursprunglig fråga: Svar: Meteor: Meteoroid: Meteorit: Asteroid: Komet: NEO: Se även planet , NEO och komet . Nyckelord: meteorit [21]; komet [14]; NEO [10]; asteroid [10]; 1 http://science.howstuffworks.com/comet.htm Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.