Blev väldigt besviken, tyckte sammanhanget i tidningen var väldigt dåligt och man förstod inte vad dom menade med jorden undergång i det sammanhanget..

Men det handlade ialla fall om asteroider, det stod att nu i slutet av år 2010 skulle det komma 2 stycken rätt så nära, men i början av 2011, tror det var 9 januari så skulle det komma en jättenär och korsa jordens bana, den skulle tydligen missa oss med bara några sekunder om jag förstod det rätt, så min fråga är då om någon av dessa astrioider träffar oss, vad händer då? och hur stor chans är det att någon astroid ska träffa oss?

Sen nämnde dom också en som dom kallades Eros, inte helt säker på att namnet stämmer, som skulle träffa oss eller Mars med chansen på 1 av 10. och det skulle hända inom 1 miljon år, betyder det då den kan träff oss liksom när som helst eller? jag förstod inte riktigt vad dom menade, och vand händer om den träffar oss?

Tacksam för svar. Mvh Ellinor
/Ellinor M, Nilsfredriksson, Svedala

Svar:
Ellinor! Det finns flera svar om detta som kallas Near Earth Objects, se NEO . Sajten på länk 1 håller bra koll på kända objekt. Länk 2 har en ständigt uppdaterad tabell med aktuella NEO.

Jag skall inte recensera artikeln i Illustrerad vetenskap eftersom jag inte läst den, men jag tycker att tidningen i allmänhet är mycket bra. Den tar upp intressanta och aktuella företeelser på ett intresseväckande sätt. Ibland tar man kanske ut svängarna lite väl mycket, men bara att ha väckt intresse är bra - du blev ju tillräckligt intresserad för att ställa en fråga! (nåja, du har visat intresse tidigare .)

Det kommer ständigt små asteroider eller stora meteorider (se definitionerna i fråga 15333 ). I din fråga 17043 finns ett diagram med uppskattade antalet objekt som funktion av storleken. Jordens undergång bör uppfattas som et tillräckligt stor katastrof för att allt liv skall försvinna. Detta sker statistiskt med intervall på miljarder år - meteoriten för 75 miljoner år sedan som orsakade utrotning av dinosaurerna (punkten längst ner till höger i diagrammet) var ju inte ens den tillräckligt stor för att utrota allt liv.

Vad gäller asteroiden Eros (433_Eros ) så korsar dess nuvarande bana inte jordens (minsta avståndet till solen är 1.1 AU), så den kan inte kollidera med jorden. Den skulle kunna kollidera med Mars, men sannolikheten är mycket liten - sannolikheten du nämner är på tok för stor!

Som jag förklarat i andra svar i ämnet så kan man beräkna banan för ett objekt tillräckligt noggrannt för att förutsäga kollision några år framåt i tiden. För längre tidsskalor kan man bara ge statistiska uppskattningar.

På tidsskalan 1 miljon år skall det enligt diagrammet i fråga 17043 statistiskt inte komma någon asteroid som orsakar jordens undergång. Sannolikheten att vi ställer till det själva med krig eller miljöförstöring är mycket större!
/Peter E

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17]; NEO [10]; asteroid [10];

1 http://neo.jpl.nasa.gov/
2 http://spaceweather.com/

Ursprunglig fråga:
Det blir allt vanligare med vita lysdioder i olika sammanhang. Hur är de konstruerade för att kunna ge ett så intensivt sken? Förklarar konstruktionen det höga priset?
/Mats A, Stockholm

Svar:
Funktionaliteten hos en lysdiod beskrivs bra i Dioder . Wikipedias artikel Led innehåller mycket information och bra länkar.

För att få vitt ljus kan man ha flera lysdioder av olika färg (röd, grön, blå). Dessa kan då blandas till en godtycklig färg, inklusive vitt.

För att ersätta glödlampor använder man ofta fluorescens för att göra om blått ljus (som har det högsta energiinnehållet) till andra färger. Detta är samma metod som används i lysrör och lågenergilampor. Bilden nedan (från Wikipedia-artikeln ovan) visar hur spektrum ser ut. Den smala toppen vid 450 nm är det blå ljuset från dioden och den breda fördelningen vid längre våglängder från fluorescensen gör att ljuset uppfattas som någotsånär vitt.

Det finns två fördelar med att använda lysdioder för belysning. För det första håller de mycket längre (c:a 100000 timmar jämfört med c:a 1000 timmar för en glödlampa och c:a 10000 timmar för ett lysrör). För det andra går nästan 100% av den elektriska energin till produktion av ljus. För en glödlampa är denna effektivitet mindre än 5% - mer än 95% blir värme. För fluoriserande vita lysdioder har man lite förluster som uppkommer när man skiftar det blå ljuset till ljus med lägre energi (längre våglängd) - effekten kallas Stokes-förskjutning, se Stokes_shift .

Vad gäller priset så finns nog ett antal förklaringar. Dels är lysdioder som ger blått ljus (som behövs för att göra vitt ljus) svåra att tillverka. Lysdioder tillverkas under extremt rena förhållanden, för att materialen inte skall kunna ta skada av störande partiklar som försämrar deras funktion. Sedan är produkterna relativt nya - med mer konkurrens kommer de säkert att bli billigare. Dessutom kommer man säkert snart på hur man skall tillverka dem billigare.

PS 7/10/2014:
Nobelpris i fysik 2014 för blå lysdioder, se länk 1.

Se även fråga 1677

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17]; lysdiod [14]; glödlampa [23]; fluorescens [6]; #ljus [63];

1 http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2014/press.html

Svar:
Först ska nämnas att det inte råder full enighet om tolkningen av data. Genom mätningar med röntgenteleskopet Chandra och Hubbleteleskopet, har man hittat ett par stjärnor som tycks vara mindre än vad som är möjligt för en neutronstjärna. Det skulle kunna vara kvarkstjärnor.

Antag att vi har en tät dubbelstjärna där ena stjärnan är en "vanlig" stjärna och den andra en neutronstjärna. När den första stjärnan går in i jättestjärnstadiet, kan materia överföras till neutronstjärnan. Då ökar det inre trycket och energitätheten. Vid en viss nivå "smälter" neutronerna och kvarkarna frigörs. I den processen tillförs energi utan att temperaturen ökar. Det är precis definitionen av fasövergång. Det påminner mycket om när is smälter. Om processen fortsätter, slutar det hela med ett svart hål.

I kvarkstjärnan är kvarkarna fria i den meningen att de inte är bundna till någon nukleon, men de kan inte lämna stjärnan. Den nya fasen av kärnmateria kallas kvark-gluonplasma, och studeras experimentellt vid acceleratorer här på jorden. Ännu finns inga definitiva resultat.

Sajterna nedan är på engelska. Vi har inte hittat något på svenska.
/KS

Se även fråga 4220 och fråga 5956

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

1 http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap020414.html
2 http://www.spaceflightnow.com/news/n0204/11newmatter/

Svar:
Alldeles riktigt, gravitationen är alltid attraktiv och den verkar på godtyckligt stora avstånd. Det var det som fick Einstein att införa den kosmologiska konstanten i sin kosmologiska modell. Man trodde då (1917) att universum var statiskt. När universums expansion upptäcktes några år senare, förklarade Einstein att den kosmologiska konstanten var hans livs största tabbe.

Nu har den blivit aktuell igen. Man har upptäckt att universums expansion accelererar. Den drivs antagligen av ett vakuumfält, som motverkar gravitationen. Det kallas vakuumenergi eller mörk energi. Ungefär 2/3 av universums innehåll finns idag i detta fält. Det är alltså inte fråga om materia.

För en utförligare diskussion, se svaren nedan!
/KS

Se även fråga 5937 och fråga 7258

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

Svar:
Vår tidsenhet (1 sekund) är definierad med hjälp av ett atomur, se svaret nedan. Jorden snurrar inte helt jämnt. För att soltiden inte ska avvika får mycket från atomtiden, får man då och då lägga till eller dra ifrån 1 sekund. Det är soltiden man ändrar, inte atomtiden. Detta sker inte så ofta, kanske vartannat år.
/KS

Se även fråga 7289

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

Svar:
Eftersom vi inte har sett artikeln, kan vi inte med säkerhet veta vad det handlar om. Det skulle kunna vara någon av dessa observationer:

1. År 1998 publicerades en bild, tagen med Hubble-teleskopet (se länk 1 nedan), där det fanns något, som sades kunna vara en planet. Senare har det visat sig, att det var en mycket svag stjärna.

2. En kandidat till en planet har observerats med gravitationsmikrolinsteknik (se länk 2 nedan). Det går ut på att gravitationsfältet fungerar som en lins, som fokuserar ljuset från en bakgrundsstjärna, så att den blir ljusstarkare. Passerar stjärnsystemet mellan oss och bakgrundsstjärnan, kommer ljusstyrkan av bakrundsstjärnan att variera på ett karakteristiskt sätt. Det gäller även för planeter, ja till och med små planeter. Det är inga små effekter, upp till en faktor 50 är inte ovanligt. Det som visas i sajten nedan, tolkas som ett dubbelstjärnesystem med en planet.
/KS/lpe

Nyckelord: exoplaneter [17]; Illustrerad Vetenskap [17];

1 http://hubblesite.org/newscenter/newsdesk/archive/releases/1998/19/
2 http://www.space.com/scienceastronomy/astronomy/planet_binary_991104.html

Svar:
Sök på tachyon i denna databas!

Allt som står i Illustrerad Vetenskap är inte tillförlitligt (något som är sant för alla publikationer). Om effekten som beskrivs är reell, finns ingen anledning att tro att det har med gravitation att göra. Man bör söka förklaringen bland elektromagnetiska fenomen. 
/KS/lpe

Se även fråga 2841

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

Svar:
Vissa ämnen kan bli supraledande vi låg temperatur. Det innebär, att det elektriska motståndet försvinner, inte bara att det blir litet, det försvinner helt. Det främsta användningsområdet är starka elektromagneter till acceleratorer och magnetkamror.

Att man skulle kunna upphäva 2% av tyngdkraften med en supraledare, finns knappast någon som tror på. NASA har i alla fall satsat en del resurser på att undersöka saken. Första resultaten är negativa, man ser ingen effekt (New Scientist, 6 februari 1999, sid 6).  
/KS

Se även fråga 2503 och fråga 146

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

Svar:
Elektronen kan inte sönderfalla. Den är den lättaste laddade partikeln. Den har helt enkelt ingenting att sönderfalla till. Du förväxlar den säkert med protonen. Enligt vissa teorier skulle den vara instabil, och sönderfalla med en mycket lång halveringstid. Ingen har hittills sett något protonsönderfall, och vi kan idag säga att halveringstiden är större än 1000000000000000000000000000000000 år (10³³ år). Det är en lång tid, universums ålder är bara 10000000000 år (10¹⁰ år). Den största anläggningen för sådana mätningar ligger i Japan och heter Super-Kamiokande, länk nedan. Den består av en underjordisk tank med 50000 ton vatten, och känsliga ljusmätare som stirrar in vattnet. Som sagt, ännu inga protonsönderfall, men man har sett en hel del annat kul.
/KS/lpe

Se även fråga 529

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

1 http://hep.bu.edu/~superk/about.html

Svar:
Effekten uppkommer för diamagnetiska ämnen i starka, inhomogena magnetfält. De flesta ämnen är diamagnetska, det vill säga, att de har en tendens att "stöta bort" magnetfält. Men effekten är svag, så det behövs mycket starka magnetfält, i det här fallet 16 tesla (T). High Field Magnet Laboratory i Nijmegen har gjort en hemsida där du kan få flera detaljer, se länk 1 nedan. A Geim (Andre_Geim ), nobelpris för grafen 2010, var involverad i arbetet med levitation av en groda i länk 1.

Se även länk 2.
/KS/lpe

Nyckelord: magnetism [52]; Illustrerad Vetenskap [17];

1 http://www.ru.nl/hfml/research/levitation/
2 http://snacks.fysik.org/showSnack.asp?id=38

Svar:
I de här fenomenen är, som sagt, tunneleffekten involverad. Den innebär, att en partikel (eller våg) enligt kvantmekaniken har en viss chans, att tränga igenom en barriär som är ogenomtränglig enligt klassisk fysik. En del av vågfunktionen befinner sig helt enkelt på andra sidan barriären. Vilka fotoner som tränger igenom, och vilka som reflekteras är helt slumpmässigt, och sannolikheten bestämms av amplituden på vågfunktionen. Det går alltså inte egentligen att överföra information på detta vis. Bara om vi har väldigt många fotoner kan en försämrad analog signal överföras. Släpps 1% av fotonerna igenom, kan man räkna med att bruset ökar 10 gånger.

Du kan läsa mer under länken nedan.
/KS/lpe

Se även fråga 795

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

1 http://geocities.com/Area51/Vault/5323/gunter.htm

Svar:
Tanken är att utnyttja solen som gravitationslins. Ljuset påverkas av gravitationen (tyngdkraften) så att det böjs av. En ljusstråle som passerar nära solranden böjs av 1.74 bågsekunder (1 bågsekund = 1/3600 grad) enligt Einsteins allmäna relativitetsteori. (Den teorin beskriver egentligen rummet som krökt och att ljuset går rakt i detta rum.) Parallella strålar som passerar nära solranden kommer då att brytas samman till en "brännpunkt" som ligger ganska långt bort, 550 AE (1 AE = jordbanans radie = 150 miljoner km). Härifrån skulle man se himlakroppar bakom solen förstorade. Förstoringen blir inte särskilt stor, och svårigheterna att genomföra det är oerhörda. Artikeln ger en helt orealistisk bild av vad som kan åstadkommas.

Gravtationslinser är i alla fall i praktiken påvisade, och när det gäller stora massor, som galaxhopar kan fenomenet vara påtagligt. Hubble-teleskopet har tagit flera bilder där man ser bakomliggande galaxer förstorade och förvrängda av galaxhopens gravitation. Med hjälp av dessa bilder kan man "väga" hopen och beräkna hur materien är fördelad. I ett fall ser man samma galax avbildad på 5 olika ställen. Du kan titta på den på länk 1 och bilden nedan. Läs gärna den beskrivande texten.

Räkna ut solens "brännvidd" som gravitationslins. Solradien är 0.7 miljoner km. Övriga uppgifter du behöver finns i detta svar.

Svar: 480 AE. I artikeln anges 550 AE. Man har kanske räknat ut det på ett lite annorlunda sätt. Ska man göra det riktigt, ska man ta med ljus som passerar lite längre från solen, och inte bara strålarna som går precis vid solranden.

Se även fråga 1328

Nyckelord: gravitationslins [5]; Illustrerad Vetenskap [17]; relativitetsteorin, allmänna [33];

1 http://hubblesite.org/newscenter/newsdesk/archive/releases/1996/10/

Svar:
Din förmodan är alldeles riktig, temperaturen för den lägsta densiteten påverkas av salthalten. Det där har stor betydelse för cirkulationen i världshaven. I polartrakterna sjuker det kalla vattnet. Det ersätts av ytvatten söderifrån (Golfströmmen). 
/KS

Se även fråga 1547 och fråga 830

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

Finns det sydsken, i så fall varför står det aldrig om det?
/

Svar:
Det är så att polen på norra halvklotet är en magnetisk sydpol men den kallas ofta lite slarvigt för den magnetiska nordpolen.

Ja, det finns sydsken men man kan bara se det på södra halvklotet och man måste åka långt söderut för att kunna se det.

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

Svar:
Du har säkert rätt och Illustrerad Vetenskap har nog tagit miste eller så har du missförstått vad dom sa. 
/KS

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

Svar:
Precis som du säger är väte ett mycket intressant alternativ för lagring av energi. Vätet kan man t ex få från solenergi eller kärnenergi som först omvandlats till elektrisk energi.

Det bästa sättet att lagra väte är inne i vissa metaller. Vätet "smiter in" och lägger sig mellan atomlagren i metallen.

Fundera Hur kan vätet få rum mellan atomlagren i metallen?

Man kan köra en vanlig bilmotor nästan utan ändringar på vätgas.

Fundera: Vilka avgaser får man? Finns det något skadligt i dessa avgaser?

Försök: Försök konstruera en apparat som använder solenergi för att ur vatten framställa vätgas. Bygg gärna en enkel version!

På länken nedan finns mer information.
/GO/lpe

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

1 http://education.lanl.gov/resources/h2/education.html

Svar:
Detta experiment har inte diskuterats färdigt. Jag är övertygad om att det kommer att visa sig att detta är en mycket speciell effekt som endast kan uppträda på små avstånd.

Men det är alltid spännande med försök som utmanar "etablerade sanningar". 
/ 

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.