Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 14 frågor/svar hittade Elektricitet-Magnetism [21188] Om vi har en röd led kopplad till en 220ohm resitor på ena änden och sedan till negativa polen på en 9v batteri. Sedan positiva änden på batteriet direkt till
positiva änden på led. Kommer volten minska eller vad är det som egentiligen händer fram tills elen gått egenom resistorn? Svar: Ja, spänningen över LEDen minskar när man lägger till en serieresistans. Denna tabiliserar strömmen mot en liten förlust i effektivitet. Se även fråga 1677 19395 Nyckelord: lysdiod [14]; Elektricitet-Magnetism [20876] Svar: I LED_circuit visas hur man beräknar det korrekta seriemotståndet. Den erforderliga spänningen är direkt relaterat till färgen, se länk 1. Rött behöver spänningen c:a 1.8 V och ultraviolett motsvarar 4.0 V *). Det senare används för att med en fluorescerande beläggning åstadkomma vitt ljus, på samma sätt som i ett lysrör. *) Sambandet mellan spänningen E över lysdioden (V, egentligen eV) och våglängden (nm) är E = 1240/våglängden Nyckelord: lysdiod [14]; Ljud-Ljus-Vågor [19813] Svar: Om den röda ytan belyses med en röd LED kommer ytan att reflektera strålningen. Ytan blir mycket röd. Om man i stället belyser den röda ytan med grönt eller blått LED-ljus kommer den att se svart ut eftersom grönt och blått absorberas och något rött ljus, som skulle reflekterats, finns inte. Nyckelord: lysdiod [14]; färg/färgseende [39]; temperaturstrålning [29]; Ljud-Ljus-Vågor [19763] Svar: Den verkliga verkningsgraden (Watt strålning ut)/(Watt elektricitet in) är inte lätt att beräkna. Den är inte heller särskilt intressant eftersom belysningen, som ju är det man vill ha, även beror på vilka våglängder som sänds ut eftersom ögats känslighet är olika för olika våglängder. Ljusutbyte (Luminous_efficacy ) är ett bättre mått: produkten av hur väl en LED konverterar energi (normalt elektrisk energi) till elektromagnetisk strålning och hur vär den utsända strålningen detekteras av det mänskliga ögat. Eftersom glödlampor är så väl etablerade kan det vara meningsfullt att jämföra med dessa, se fråga 723 . En 60 W glödlampa ger 710 lm, dvs 12 lm/W. En typisk lysdiod (LED) har ungefär 50-100 lm/W. Vi kan räkna med att LED-armaturer kommer att bli mer effektiva (och billigare), och att de kommer att vara minst en faktor 10 mer energieffektiva än vanliga glödlampor. Ljusutbytet för en LED-lampa varierar mycket framför allt beroende på konstruktion. Normalt vill vi ha vitt ljus för belysning. Detta kan man antingen få genom att blanda ljuset från röda/gröna/blå lysdioder (se fråga 16165 ) eller genom att använda blå lysdioder för att belysa ett fluoriserande ämne som ger vitt ljus (se fråga 12571 ). Man har även effektförluster om man behöver transformera 230 V till lågspänd likström. Dessutom är rikningsfördelningen viktig för effektiviteten. Om man specifikt vill belysa en viss yta är det naturligtvis bra om armaturen inte sprider ljuset överallt. Nyckelord: lysdiod [14]; verkningsgrad [26]; 1 http://www.hi-led.eu/wp-content/themes/hiled/pdf/led_energy_efficiency.pdf Ljud-Ljus-Vågor [19720] Jag är inte en student men jag har en ganska intressant fråga angående ljus och videoupptagning. Många har säkert råkat ut för fenomenet att ljuset "pulserar" när användning av LED armaturer används i samma utrymme där inspelning av video utförs. Mig veterligen är det frekvensen av ljuset som uppfattas av videoupptagningen varav "pulseringen" uppstår. Har nu råkat ut för ett annat "case" där slowmotion inspelning skall göras i 720p 250 bilder i sekunden och ljuskällorna i utrymmet skall vara LED.
Frågan är om man på någotvis kan försäkra sig att "viss typ av ljuskälla" kan användas? Satte mitt hopp i att detta forum kanske skulle kunna ge svar på detta då dom flesta armaturtillverkare har svårt att svara mig på frågeställningen. Jag misstänker att jag måste hitta en armatur med högre frekvens för att lyckas med detta? Tack på förhand // Johan Svar: Om du skaffar LED-belysning som föds med likspänning (från ett batteri eller med en ordentlig kondensator) bör ditt problem vara löst. Nyckelord: lysdiod [14]; glödlampa [23]; Elektricitet-Magnetism [19395] Ursprunglig fråga: Svar: För ett motstånd är U-I karakteristiken enligt Ohms lag en rät linje genom origo (blå rät linje i nedanstående diagram) med lutningen 1/R, se fråga 15837 . U-I sambandet för en lysdiod ser helt annorlunda ut med mycket låg dynamisk resistans (brant kurva), se nedanstående bild från länk 2. Nyckelord: lysdiod [14]; *verktyg [15]; 1 http://www.microbuilder.eu/Tutorials/Fundamentals/OhmsLaw.aspx Ljud-Ljus-Vågor [17527] Svar: Ljuset har en optisk fiber längs veken. När ljuset brinner styr ljuset från fibern tre LEDer (lysdioder) av olika färg (grundfärgerna rött, grönt och blått). Lysdioderna drivs av ett litet batteri. När man blåser ut ljuset stängs lysdioderna av. Nyckelord: lysdiod [14]; stearinljuslåga [16]; Ljud-Ljus-Vågor [16165] Ursprunglig fråga: Hej, med anledning av kommande förbud mot kvicksilverlampor, och allmän energibesparing, är det tänkt att till stor del ersätta dessa med LED-lampor. 1. Vilket spektra har det monokromatiska vita ljus som utsänds av LED? Vad är detta för en paradox, då vitt ljus består av "alla" frekvenser och monokromatiskt ljus defineras av singel-frekves-strålning? 2. Finns det någon forskning på monokromatisk ljusets inverkan på mäniskan/organismer under lång tid, även då pulserande monokromatiskt ljus (LED-dimmer använder frekvenser mellan 10KHz-30KHz)? Jag tänker här närmast på påverkan på ögats/hjärnans reseptorer och produktion av Melatomin, Kortisol och andra ämnen ( även Ljus & Färg terapi - undantaget behandling av hudåkommor med monokromatiskt pulserande ljus av hög effekt, förutom möjligtvis forskning på skyddsutrustning för dessa). 3.Vad vet vi om effekterna av (super-)högeffektiva LED och dess påverkan på ögat (jämfört med Laser)? Jag tänker närmast på skadligheten av att titta rätt på ljuskällan, om den inte är försedd med skyddsglas eller på annat sätt reflekteras - finns det någon som helst information eller rekomendation/reglering innom EU idag? Tacksam för något att nysta vidare på... Svar: a Antingen har man en LED för varje grundfärg (röd, grön, blå), se nedan. Om man blandar ljuset från dessa får man vad som av ögat uppfattas som vitt ljus (se färg/färgseende ). Detta är samma teknik som man använder sig av i en TV. Spektrum är en topp vid vardera rött, grönt och blått, alltså ingalunda kontinuerligt. b Eller så har man en blå (eller UV) LED och fluorescerande material. Man får då en kontinuerlig våglängdsfördelning som visas i figuren i fråga 12571 . Våglängdsfördelningen är ingalunda den normala från temperaturstrålning (solen, glödlampor), se fråga 12564 . 2 Jag tror inte det finns någon forskning om inverkan från LED-ljus. Typ a bör knappast vara farlig, och så höga frekvenser uppfattas inte av ögat (för en bildskärm anses 100 Hz ge stadigt ljus). Men är det skadligt? Det vet man inte säkert. Typ b kan vara skadliga om alltför mycket av UV-ljuset kommer ut. 3 Vet jag i varje fall ingenting om. När LED blir vanligare kommer det säkert fram larm som det gjort om farligheten hos bildskärmar, mobiltelefoner, fält från kraftledningar mm. Jag har en känsla av att vi börjar använda nya uppfinningar, och i en del fall när de visar sig skadliga (t.ex. röntgen och radioaktivitet) så inför vi restriktioner i efterhand. Om varje tillverkare absolut säkert skulle kunna bevisa att hans produkt är säker, så skulle vi inte få några nya produkter. Men farlig som en stark laser med koherent ljus (samlat även på stora avstånd) är den säkert inte. Man skall ju kunna använda den för belysning och displayer! Se vidare bra artiklar med fler länkar i Wikipedia: Light-emitting_diode och LED_lamp . Lysdiod är på svenska, men inte lika bra. Nyckelord: lysdiod [14]; lågenergilampa [13]; #ljus [63]; 1 http://www.etn.se/index.php?option=com_content&view=article&id=57126&via=r Energi [13166] Svar: För mer detaljer se länk 1 nedan där man bl.a. säger:
"Ett exempel på lysdioders praktiska tillämpning är att Stockholm Stad nu börjar byta ut sina glödlamps- och halogenlampsbaserade trafikljus mot trafikljus baserade på lysdioder. Detta har blivit praktiskt genomförbart sedan lysdioder med hög ljusstyrka som samtidigt har rätt grön, gul och röd färg kunnat framställas till en rimlig kostnad. I och med detta beräknar Gatukontoret att spara uppemot 5,5 miljoner kronor per år. Två miljoner sparas på underhållet och 3,5 miljoner på elräkningen, eftersom lysdioder drar ca 10W per trafikljus mot glödlampans 35-70W. Underhållskostnaden hålls nere då lysdioder har en livslängd på uppemot 30 gånger en glödlampas." Se även fråga 12571 Nyckelord: glödlampa [23]; lysdiod [14]; Elektricitet-Magnetism [12571] Ursprunglig fråga: Svar: För att få vitt ljus kan man ha flera lysdioder av olika färg (röd, grön, blå). Dessa kan då blandas till en godtycklig färg, inklusive vitt. För att ersätta glödlampor använder man ofta fluorescens för att göra om blått ljus (som har det högsta energiinnehållet) till andra färger. Detta är samma metod som används i lysrör och lågenergilampor. Bilden nedan (från Wikipedia-artikeln ovan) visar hur spektrum ser ut. Den smala toppen vid 450 nm är det blå ljuset från dioden och den breda fördelningen vid längre våglängder från fluorescensen gör att ljuset uppfattas som någotsånär vitt. Det finns två fördelar med att använda lysdioder för belysning. För det första håller de mycket längre (c:a 100000 timmar jämfört med c:a 1000 timmar för en glödlampa och c:a 10000 timmar för ett lysrör). För det andra går nästan 100% av den elektriska energin till produktion av ljus. För en glödlampa är denna effektivitet mindre än 5% - mer än 95% blir värme. För fluoriserande vita lysdioder har man lite förluster som uppkommer när man skiftar det blå ljuset till ljus med lägre energi (längre våglängd) - effekten kallas Stokes-förskjutning, se Stokes_shift . Vad gäller priset så finns nog ett antal förklaringar. Dels är lysdioder som ger blått ljus (som behövs för att göra vitt ljus) svåra att tillverka. Lysdioder tillverkas under extremt rena förhållanden, för att materialen inte skall kunna ta skada av störande partiklar som försämrar deras funktion. Sedan är produkterna relativt nya - med mer konkurrens kommer de säkert att bli billigare. Dessutom kommer man säkert snart på hur man skall tillverka dem billigare. PS 7/10/2014: Se även fråga 1677 Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17]; lysdiod [14]; glödlampa [23]; fluorescens [6]; #ljus [63]; 1 http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2014/press.html Energi [723] Ursprunglig fråga: Svar: Lågenergilampor är små kompakta lysrör, som i stället för en glödtråd har en gas i vilken det blir en urladdning. Lågenergilampor innehåller miljöfarliga ämnen (t.ex. kvicksilver), så när de går sönder måste de tas om hand på ett bra sätt. Lågenergilampor är betydligt dyrare än vanliga lampor, men de varar längre, så kostnaden blir ungefär densamma. Det har ingen betydelse om värmen kommer från lampor eller element - all energi från lamporna utom den lilla del som går ut genom fönstren används till uppvärmning. Dessutom är det ju så att vi behöver mest uppvärmning på vintern när vi även behöver mest ljus. Värmen från utspridda lampor blir även jämnare fördelad i rummet än från enstaka element. Skulle man då lika gärna kunna använda bara lampor för uppvärmningen? Nej, det skulle bli för dyrt. Visserligen blir energiförbrukningen (det vill säga elräkningen) densamma, men lamporna går sönder efter en tid, medan ett el-element kan användas mycket länge. Dessutom blir det väldigt ljust hela natten, vilket kan vara störande. Se även Lågenergilampor sprider kvicksilver med soporna . Ljuskällor Ljuskällor är konstruktioner som genererar ljus. Det finns flera olika ljuskällor som bygger på varierande fysikaliska fenomen. Nedan är en sammanställning av fördelar och nackdelar med olika ljuskällor. Detaljer om hur de olika ljuskällorna fungerar finns under länk 1, i Wikipedia-artiklarna Glödlampa och Lågenergilampa samt under nyckelordslänkarna nedan. Eftersom olika ljuskällor skapar ljus på olika sätt (se nedan) så är fördelningen av ljuset med olika våglängd (spektrum) mycket olika, se figuren nedan. Glödlampa Lysrör Lågenergilampa Halogenlampa Lysdiod Översikt över de vanligaste lamptyperna (från Sydsvenska Dagbladet 5/12/09): Se Luminous_efficacy för en översikt av effektiviteten (verkningsgraden) av olika ljuskällor. Se länk 2 och Plasma_lamp för information om plasmalampor. Nyckelord: *miljöpåverkan [14]; uppvärmning av bostäder [2]; lågenergilampa [13]; glödlampa [23]; lysdiod [14]; lysrör [10]; halogenlampa [3]; verkningsgrad [26]; #ljus [63]; 1 http://www.blewbury.co.uk/energy/lighting.htm Ljud-Ljus-Vågor [10888] Ursprunglig fråga: Svar: Man kan använda detta faktum att växterna alltså bara kan tillgodogöra sig två våglängder (rött och blått) genom att använda speciellt avstämda lysdioder som belysning, se länk 1. Man spar alltså en massa energi genom att bara belysa med de våglängder växterna kan tillgodogöra sig, jämfört med att använda en vanlig glödlampa som till en stor del strålar i våglängder växterna inte han någon nytta av. Här är en video från Lunds universitet om växternas färseende och användning av lysdioder i växthus: Länk 2 är från ett företag som tillhandahåller LED-belysning för växthus. /*fa2010_2 Se även fråga 16891 Nyckelord: färg/färgseende [39]; lysdiod [14]; genomskinlighet [18]; #ljus [63]; 1 http://www.hydrogrowled.com/index.php?option=com_content&view=article&id=13&Itemid=17 Ljud-Ljus-Vågor [1810] Svar:
Uppgift: Leta rätt på var infraröd-mottagaren på TVn sitter. Det ser
antagligen ut som ett litet svart plastfönster. Håll handen framför
mottagaren. Funkar fjärrkontrollen?
Se även fråga 327 Nyckelord: lysdiod [14]; Elektricitet-Magnetism [1677] Svar:
GaAs galliumarsenid (infrarött - rött)
GaAsP galliumarsenidfosfid (rött - gult)
GaP galliumfosfid (grönt - blågrönt)
SiC kiselkarbid (blått)
Som dopämnen för n-ledare (elektron-ledare)kan man använda
arsenik eller fosfor, för p-ledare (hål-ledare) kan man
använda bor. Ljuset uppstår i gränsskiktet mellan n-ledaren
och p-ledaren.
Normalt bestäms färgen hos ljuset av bandgapets storlek, även om färgen kan påverkas av strömmen. Vid höga strömmar kan man
få bandfyllnad, men då borde ökningen ske på kortvågskanten. Vad
du ser är antagligen att den ökade intensiteten gör, att du ser
längre ut i rött. Nedanstående figur förklarar funktionen. Observera att man kör dioden i framåtriktningen. När laddningsbärarna kommer till "nedförsbacken" mellan p och n, avlämnar de sin energi i form av ljus. Ett bandgap på 2 eV ger en våglängd på 620 nm vilket är orange ljus. Se vidare LED och Lysdiod . Pröva att titta på en röd lysdiod i mörker. Då ser man några
diffusa blåaktiga ovaler. Det är inget riktigt ljus, fenomenet
uppstår i huvudet. Vi har ingen förklaring. Nyckelord: lysdiod [14]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.