Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 12 frågor/svar hittade Kraft-Rörelse [21211] Ursprunglig fråga: Svar: På mycket hög höjd (stratosfären) är densiteten så låg att kollisioner blir ovanliga. Då kan man se avvikelser, t.ex. större förekomst av den lätta gasen helium. I länk 1 sägs att "The composition of air is unchanged until elevation of approximately 10.000 m". Se fråga 15873 Nyckelord: jordens atmosfär [12]; 1 https://www.engineeringtoolbox.com/air-composition-d_212.html Kraft-Rörelse [21123] Finns det något experiment där man kan hålla gas och vaccum isär utan behållare? Tyngdkraften är en väldigt svag kraft, därför vi människor kan stå upprätt.
Svar: Nej, gas och vakuum går inte tillsammans. Gastrycket utjämnas genom att molekyler transporteras tills trycket är samma överallt. Observera att detta gäller för små system - atmosfären med sitt succesivt minskande tryck med höjden är någotsånär stabil. Se fråga 15873 Nyckelord: jordens atmosfär [12]; Blandat [21070] Svar: Det du skriver om hur man resonerar för att få mängden koldioxid är mycket bra, det fattas bara ett steg. Först mäter man halten koldioxid i ett prov (c:a 400 ppm). För att räkna ut totala mängden koldioxid behöver man även veta totala massan hos atmosfären. Denna kan ganska enkelt beräknas från lufttrycket, se fråga 18012 Se även Carbon_dioxide_in_Earth's_atmosphere Nyckelord: klimat [11]; jordens atmosfär [12]; Blandat [20391] Svar: * Djur behöver syre och växter behöver koldioxid (fråga 1550 * Utan atmosfär kan inte flytande vatten existera (jämför Mars, fråga 7646 * Atmosfären skyddar från skadlig strålning från världsrymden och solen. * Växthuseffekten gör att jordens medeltemperatur blir c:a +15 grader i stället för -24 grader (fråga 16846 Eftersom atmosfären är så helt avgörande är det svårt att hitta något negativt. Nyckelord: jordens atmosfär [12]; Blandat [19960] Ursprunglig fråga: Svar: Halten koldioxid i atmosfären ges av en balans mellan förbrukning i fotosyntes i växter, kontinentaldriftens transport av kol till jordens inre (se fråga 17321 Landväxter etablerade sig för c:a 400 Ma sedan. En del av dessa liksom havsväxter har säkert begravts och förvandlats till fossila bränslen (se fråga 1782 Se vidare Paleoclimatology Nyckelord: klimat [11]; jordens atmosfär [12]; växthuseffekten [36]; fossila bränslen [13]; Universum-Solen-Planeterna [19306] Ursprunglig fråga: Svar: Alla grundämnen tyngre än helium har bildats i stjärnor och kastats ut i de gas/stoft moln som bildade jorden, se fråga 13117 Eftersom solen redan var ganska varm när jorden bildades för 4.6 miljarder år sedan så kondenserade mest tunga ämnen i det inre solsystemet. Vattnet, som det fanns mycket av, blåstes antagligen till en del längre ut i solsystemet. Eftersom jorden bombarderades av stoft och små planeter (bilden nedan) blev jorden så varm att den smälte, se Hadean De första bergarterna bildades för 3.8-4 miljarder år sedan. Atmosfären var säkert från början mycket tät av huvudsakligen koldioxid. Platt-tektoniten (kontinentaldriften) kan ha börjat så tidigt som för 4 miljarder år sedan. Då minskade mängden koldioxid i atmosfären genom att den fälldes ut som karbonat på havsbotten, och transporterades till jordens inre, se fråga 17321 Antagligen har en del av oceanernas vatten kommit till av infallande kometer och småplaneter från de yttre kallare delarna av solsystemet. Syret i atmosfären har bildats av fotosyntetiserande bakterier som fanns redan för 3.5 miljarder år sedan, se fråga 1550 Se vidare fråga 17441 Nyckelord: solsystemets bildande [11]; jordens atmosfär [12]; Kraft-Rörelse [18099] Svar: p = m*g där m är massan av den 1 m2 breda luftpelaren och g är tyngdaccelerationen. Vi får m = p/g = 1.013*105/9.81 = 1.03*104 kg/m2 Om luftpelarens höjd är h blir volymen V V = h*1 = h Densiteten är massa per volymsenhet: m/V = m/h = 1.3 kg/m2 Höjden på pelaren blir alltså h = m/1.3 = 1.03*104/1.3 = 7.9*103 m dvs nästan 8 km. Se fråga 18012 Normalt ger vi inte fullständiga svar på räkneuppgifter. Anledningen är framför allt att de oftast är av föga allmänt intresse och att tanken är att det är eleverna och inte vi som skall tränas i att lösa uppgifter. Nyckelord: lufttryck [23]; jordens atmosfär [12]; Kraft-Rörelse [18012] Ursprunglig fråga: Efter att ha läst lite tror jag mig förstå lufttryck någorlunda, men då beror trycket på hur tätt packade molekylerna i luften är, inte på hur många gram luftmolekyler man har ovanför sig. Är pratet om luftpelare bara en metafor? Svar: Kraften som verkar på varje ytenhet är densamma oberoende av ytans riktning. Detta gäller gaser och vätskor som inte har en bestämd form. Om du sänker ner ett föremål i vatten kommer du att få ett lite högre tryck på undersidan än på översidan. Denna lyftkraft är lyftkraften i Arkimedes princip, se 13509 Man kan faktiskt beräkna atmosfärens totala massa matm från lufttrycket p p = F/A = matm*g/A där g är tyngdaccelerationen och A är jordens yta. Om jordens radie är R får vi A = 4p R2 och alltså matm = p*4p R2/g. Om vi tar medelvärdet på g till 9.81 m/s2, medeltrycket till 0.986*105 Pa *) och jordens radie R till 6371 km får vi matm = 0.986*105*4p (6.371*106)2/9.81 = 5.13*1018 kg vilket stämmer bra med det accepterade värdet (Atmosphere_of_Earth#Density_and_mass Nyckelord: jordens atmosfär [12]; Blandat [17321] Ursprunglig fråga: Svar: För det första finns det inga direkta data hur jordens urspungliga atmosfär var sammansatt. Vi får titta på vilka grundämnen i gasform som förekommer mycket i solsystemet och vilka gaser som kommer ut vid vulkanism. Jorden var ju när den bildades i princip en stor vulkan. Dels värmdes den upp när den bildades och dels utsattes den för ett bombardemang av meteoriter. Perioden kallas ju Hadean (Hades är ju dödsriket i den grekiska mytologin). Grundämnenas förekomst i solsystemet framgår av Abundances_of_the_elements_(data_page)#Sun_and_solar_system Där kan man se att förutom väte och helium (som båda är mycket lätta och försvinner nästan omedelbart när jorden bildades) dominerar kol, syre och kväve. Man bör alltså vänta sig att den urspungliga atmosfären innehöll dessa ämnen. Eftersom O2 är mycket reaktivt så försvinner det säkert genom att det oxiderar andra ämnen, bland annat kol. Observera att det var säkert 1000-2000 grader på jordytan, så allt brännbart (t.ex. kol) brann upp. Enligt detta resonemang skulle atmosfären bestå till en stor del av koldioxid och en del andra gaser t.ex. kvävgas. Med tanke på vulkanism och venusatmosfärens sammansättning (se Planetary Fact Sheets Nedanstående figur (från Atmosphere_of_Venus
![]() Det är emellertid inte ens säkert att jorden hade någon atmosfär alls från början. Solen var när den skapades antagligen mycket aktiv (jmfr. T-Tauri stjärnor, T_Tauri_star Dagens atmosfär har sammansättningen c:a 20% syrgas, 80% kvävgas och små mängder av andra gaser t.ex. koldioxid, se Atmosphere_of_Earth Syrgasen kommer från fotosyntetiserande växter och bakterier, se figuren i fråga 1550 Vart har kolet tagit vägen då? Bilden i fråga 14739 Bara en liten del av den utspungliga koldioxiden finns bundet i existerande liv. Den viktigaste stabilisatorn för den atmosfäriska koldioxidhalten är jordens inre med hjälp av den långsamma koldioxidcykeln, Carbonate-silicate_cycle Med karbonat-silikatcykeln, se bilden nedan från länk 2, transporteras atmosfärens koldioxid, via havet, utfällning i form av CaCO3, transport med kontinentaldriften till jordens inre i subduktionszonerna. Vid den höga temperaturen i jordens inre ombildas karbonatet till silikat. Vid vulkanutbrott släpps sedan en del av den återbildade koldioxiden ut i atmosfären. Vi har alltså en cirkulation av koldioxid. Det är alltså så länge kontinentaldriften pågår en jämviktshalt av 200-280 ppm koldioxid i atmosfären (se figuren i fråga 830 Se även Atmosphere_of_Earth Se fråga 13757 ![]() /Peter E Nyckelord: *geologi [16]; koldioxidcykeln [6]; växthuseffekten [36]; astrobiologi [9]; jordens atmosfär [12]; planeters atmosfär [4]; 1 http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/climatechange1/05_2.shtml * Energi [16846] Fråga:Om klimatmodeller /Veckans fråga Ursprunglig fråga: 1. a).Om jorden antas vara en svart kropp utan atmosfär som sväljer all inkommande strålning, och strålar ut enligt stefan.boltzmanns lag, hur räknar man fram jordens medeltempratur vid jämvikt? Hur gör man detta enklast? Och hur visar man det på enklast pedagogiska vis med en "figur"? b).Om 30% av strålningen sedan reflekteras utan att påverka dvs att jordens albedo är 30%, hur visar man det då? 2. En del av den strålning som jorden avger tas upp av atmosfären. Varför kan den tas upp men inte den infallande? Antag att atmosfären tar upp all den strålning som jorden avger. Vid jämvikt kommer atmosfären att avge lika mycket strålning, denna strålning avges både uppåt och nedåt. Antag vidare att jorden tar upp det nedåtriktade bidraget från atmosfären och använd för att beräkna ny medeltemp för jorden? 3. För att som i uppgifter ovan illustrera en mer verklighetstrogen bild av jorden och dess atmosfärs uppbyggnad, vad bör man ta med i en sådan modell? Svar: 1 För konstant temperatur: Instrålad effekt = utstrålad effekt där vänstra ledet är (1-a) * (solarkonstanten) * pR2 R är jordradien och uttrycket ovan är den yta som träffas av strålningen, a är jordens albedo (reflektionsförmåga, dvs hur stor del av den inkommande strålningen som direkt reflekteras tillbaka ut i rymden). Jorden medelalbedo är c:a 0.36, så 0.64 av strålningen absorberas och ger bidrag till uppvärmningen. Den utstrålade effekten är från Stefan-Boltzmanns lag (Stefan-Boltzmann_law 4pR2*sT4 (observera att här har vi hela klotets yta!) Vi får alltså (1-a) * (solarkonstanten) * pR2 = 4pR2*sT4 dvs (1-a)*(solarkonstanten) = 4sT4 T4 = (1-a)*(solarkonstanten)/(4*s) = 0.64*1370/(4*5.67 10-8) = 38.7 108 dvs T = 249 K = (249-273) = -24oC Jämfört med jordens uppmätta medeltemperatur, c:a 15oC, är detta mycket lågt. Observera dock att vi ännu inte tagit hänsyn till växthuseffekten 2 Växthuseffekten behandlas detaljerat i fråga 12668 3 Verkligheten är i själva verket mycket mer komplicerad. Dels finns det fler faktorer att ta hänsyn till (t.ex. aerosoler) och dels har man återkoppling mellan de olika parametrarna. Om man t.ex. ökar värdet på en parameter kan det tänkas att en annan parameter antingen minskar eller ökar. Detta är skälet till att olika klimatmodeller ger olika resultat. Länk 1 är en mycket bra övning vad gäller temperaturbalansen. Solar_radiation_management ![]() /Peter E Nyckelord: solarkonstanten [6]; växthuseffekten [36]; jordens atmosfär [12]; klimat [11]; 1 http://media.pearsoncmg.com/bc/bc_bennett_essential_2/tutorials/PlanetST/GoPlanetST.html * Blandat [12668] Fråga:Om växthuseffekten /Veckans fråga Ursprunglig fråga: 1 Är det människan som är orsaken till den globala värmehöjningen? 2 om ja. Finns det bevis för detta. 3 om nej vad/vilka är orsaken till höjningen då? Svar: Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär. Växthuseffekten
Växhuseffekten orsakas av att synligt ljus från solen går nästan obehindrat igenom atmosfären och värmer upp jordytan. Eftersom jordytan är 15 grader C i medeltal strålar den i infrarött. Den infraröda strålningen absorberas till stor del av atmosfären i stället för att slippa ut i rymden, så vi får en uppvärmning. Figuren nedan från Greenhouse_effect Växthuseffekten är bra så länge den är lagom - utan växhuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara -20 grader C! Det betyder att människan knappast funnits på jorden utan växthuseffekten. Kvävet och syret i luften bidrar inte till växthuseffekten, det är framfår allt vattenånga, koldioxid och metan som gör det. Det är ganska säkert att man kan mäta en höjning av medeltemperaturen på jorden, se fråga 15293 Några ovedersägliga fakta emellertid:
Vår påverkan bör alltså öka temperaturen; det osäkra är med hur mycket. Svårigheten är att atmosfären är ett mycket komplicerat system som påverkas av många faktorer. En liten ökning skulle kunna orsaka en stor ökning om den sätter igång en uppvärmande process. Vattenånga är, som sagt, en viktig växthusgas. Mer vattenånga i atmosfären skulle betyda högre medeltemperatur på jorden. Men mer vattenånga kan betyda mer molnighet och därmed lägre instrålning. Detta skulle betyda lägre temperatur. Man kan alltså tänka sig att vattenångan har en stabiliserande verkan på temperaturen. Detta enkla exempel illustrerar hur komplext problemet med det globala uppvärmningen i själva verket är. För vidare studier: artikel om växthuseffekten i Nationalencyklopedin Se även den trevliga videon från Lunds tekniska högskola: ![]() /Peter E Nyckelord: växthuseffekten [36]; jordens atmosfär [12]; 1 http://www.zenker.se/Sv/istider_och_vaexthusgaser.shtml Avancerad sökning på 'växthuseffekt' i denna databas * Blandat [1550] Fråga:Om man skulle hitta syre i fri form på någon annan planet tyder det då på att det finns liv där ? /Anna N, Bergaskolan, Eslöv Svar: De blågröna algerna (cyanobakterier) anses vara de tidigaste syreproducenterna, och de fanns redan för 3500 miljoner år sedan. Antagligen var det en sorts giftkrig. Syre är oerhört giftigt för de organismer som inte är utrustade för att hantera det. Vi har ett mycket imponerande system som oupphörligt kollar och reparerar arvsmassan i varje cell. Annars skulle vi nog inte leva många timmar. De organismer som lärde sig hantera syret fick en oerhörd fördel. Att förbränna socker med syre (som vi gör) ger ungefär 20 gånger mera energi än att jäsa det till alkohol. Det gör oss rörliga (muskler) och är en absolut förutsättning för hjärnan - kroppens, relativt sett, mest energiförbrukande organ. Nu kom det inte så mycket syre till atmosfären för 3500 miljoner år sedan. Det skulle dröja ytterligare 1000 miljoner år, se nedanstående diagram. Det första syret förbrukades antagligen för att oxidera järn i havsvattnet, som fälldes ut som rost på havsbottnen. En del av våra järnmalmer har uppkommit på detta vis. Dagens havsvatten är fattigt på järn, bara ett tiotusendels gram per kubikmeter. Järn behövs för de flesta former av liv. Det är den låga järnhalten, som begränsar tillväxten i havet. Ska man göda havet, ska man göra det med järn! I National Geographic Magazine, mars 1998, finns en bra artikel som handlar om dessa saker. Du hittar den säkert på biblioteket. Där finns nog en del svåra ord, men du kan säkert få hjälp av en lärare. Bra att veta är följande:
Livsträdets (se länk 1) tre grenar: ![]() /KS/lpe Nyckelord: liv i universum [9]; astrobiologi [9]; *biologi [20]; jordens atmosfär [12]; *
Frågelådan innehåller 7547 frågor med svar. ***
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.