Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

9 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [19085]

Fråga:
Hej!Jag undrar hur man forskar liv i universum? Dels på mars, använder man sig av ''robotarna''? Men sen även utanför vårt solsystem? Pågår det något projekt om det nu, idag? Vad heter det i sådana fall? Tack! :)
/Emma F, Stockholm

Svar:
Emma! NASA, ESA (European Space Agency) och vissa universitet har mycket omfattande forskning vad gäller astrobiologi, se länk 1 och 2.

Astrobiologi är en ny och snabbt växande mångvetenskap som behandlar frågan om liv i universum. På sätt och vis är inte astrobiologin ett eget ämne, utan snarare ett paraply av frågeställningar som vi nu, för första gången, på ett korrekt vetenskapligt sätt kan formulera. Begreppen mångvetenskapligt ämne har introducerats eftersom astrobiologin helt enkelt omfattar så många aspekter att det omöjliggör en tvärvetenskaplig aktivitet i den normala bemärkelsen. Forskning inom astrobiologi utförs således i huvudsak inom ramen för de traditionella forskningsområdena (geologi, biologi, kemi, astronomi och fysik), där man inom respektive forskningsområde försöker svara på frågor som relaterar till astrobiologin. (Astrobiologi )

Vad gäller Mars så använder man sig mycket av s.k. rovers, den senaste kallad Curiosity, se Curiosity_(rover) och bilden nedan från NASA. Det man främst letar efter är möjliga fossil av enkelt liv.

Vad gäller astrobiologi utanför solsystemet finns till exempel rymdproben Kepler (Kepler_(spacecraft) ) från NASA som letar efter jordlika planeter kring andra stjärnor.

ESO (European Southern Observatory) har planer att bygga ett jätteteleskop i Chile. Ett av målen är att det skall kunna analysera atmosfären hos exoplaneter, se European_Extremely_Large_Telescope .

Se vidare astrobiologi och liv i universum .



/Peter E

Nyckelord: astrobiologi [9];

1 https://astrobiology.nasa.gov/
2 http://www.astrobiology.ac.uk/

*

Blandat [17321]

Fråga:
Vart tog all koldioxid som fanns i jordens urspungliga atmosfär vägen?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Om Jordens atmosfär från början bestod mest av koldioxid och man jämför med hur lite koldioxid det finns idag i atmosfären så kan man fråga sig vad har hänt med all koldioxiden som fanns i atmosfären? Är den bunden i växterna? Vi vet att syret kommer från växterna, men var kommer kvävet ifrån?
/carl l

Svar:
Carl! Egentligen en geologi-fråga, men jag skall ändå försöka mig på några kommentarer.

För det första finns det inga direkta data hur jordens urspungliga atmosfär var sammansatt. Vi får titta på vilka grundämnen i gasform som förekommer mycket i solsystemet och vilka gaser som kommer ut vid vulkanism. Jorden var ju när den bildades i princip en stor vulkan. Dels värmdes den upp när den bildades och dels utsattes den för ett bombardemang av meteoriter. Perioden kallas ju Hadean (Hades är ju dödsriket i den grekiska mytologin).

Grundämnenas förekomst i solsystemet framgår av Abundances_of_the_elements_(data_page)#Sun_and_solar_system .

Där kan man se att förutom väte och helium (som båda är mycket lätta och försvinner nästan omedelbart när jorden bildades) dominerar kol, syre och kväve. Man bör alltså vänta sig att den urspungliga atmosfären innehöll dessa ämnen. Eftersom O2 är mycket reaktivt så försvinner det säkert genom att det oxiderar andra ämnen, bland annat kol. Observera att det var säkert 1000-2000 grader på jordytan, så allt brännbart (t.ex. kol) brann upp. Enligt detta resonemang skulle atmosfären bestå till en stor del av koldioxid och en del andra gaser t.ex. kvävgas. Med tanke på vulkanism och venusatmosfärens sammansättning (se Planetary Fact Sheets ), så inehöll atmosfären säkert även en del svaveloxider.

Nedanstående figur (från Atmosphere_of_Venus ) visar den procentuella sammansättningen av Venus', Mars' och jordens troliga första atmosfär. Varför jordens nuvarande atmosfär är så helt annorlunda förklaras nedan.


Det är emellertid inte ens säkert att jorden hade någon atmosfär alls från början. Solen var när den skapades antagligen mycket aktiv (jmfr. T-Tauri stjärnor, T_Tauri_star ), så partikelstrålningen från solen kan ha slitit bort den atmosfär som bildats.

Dagens atmosfär har sammansättningen c:a 20% syrgas, 80% kvävgas och små mängder av andra gaser t.ex. koldioxid, se Atmosphere_of_Earth . I medeltal innehåller jordatmosfären 1% vatten, i huvudsak som vattenånga och en mindre del som moln (vattendroppar/iskristaller).

Syrgasen kommer från fotosyntetiserande växter och bakterier, se figuren i fråga 1550 hur syrehalten har byggts upp under ett par miljarder år.

Vart har kolet tagit vägen då? Bilden i fråga 14739 visar i vilken form kolet finns på jorden (se även länk 1). De dominerande sänkorna är som synes kalksten (från snäckor, skaldjur) och organiskt material (från döda växter, djur, bakterier) i sedimentära bergarter. Det är alltså livsformer genom tiderna som har utarmat atmosfären på koldioxid!

Bara en liten del av den utspungliga koldioxiden finns bundet i existerande liv. Den viktigaste stabilisatorn för den atmosfäriska koldioxidhalten är jordens inre med hjälp av den långsamma koldioxidcykeln, Carbonate-silicate_cycle .

Med karbonat-silikatcykeln, se bilden nedan från länk 2, transporteras atmosfärens koldioxid, via havet, utfällning i form av CaCO3, transport med kontinentaldriften till jordens inre i subduktionszonerna. Vid den höga temperaturen i jordens inre ombildas karbonatet till silikat. Vid vulkanutbrott släpps sedan en del av den återbildade koldioxiden ut i atmosfären.

Vi har alltså en cirkulation av koldioxid. Det är alltså så länge kontinentaldriften pågår en jämviktshalt av 200-280 ppm koldioxid i atmosfären (se figuren i fråga 830 ). Anledningen till att denna process inte kan rädda oss från ökningen i koldioxidhalten (i dag över 380 ppm pga användning av fossila bränslen) är att processen har för lång tidskonstant - vi släpper helt enkelt ut alltför mycket koldioxid under kort tid.

Se även Atmosphere_of_Earth och History_of_Earth .

Se fråga 13757 för den organiska koldioxidcykeln och fråga 12306 för hur man tror att vatten kom till jorden.



/Peter E

Nyckelord: *geologi [16]; koldioxidcykeln [6]; växthuseffekten [30]; astrobiologi [9]; jordens atmosfär [9];

1 http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/climatechange1/05_2.shtml
2 http://www.ldeo.columbia.edu/edu/dees/V1003/lectures/global_carbon_cycle/

*

Universum-Solen-Planeterna [16561]

Fråga:
Finns någon anledning till att man säger att marsmänniskor ska vara just gröna?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Finns någon anledning till att man säger att marsmänniskor ska vara just gröna?
/Å-L W

Svar:
Intressant fråga! Låt oss beakta två aspekter på frågan: var uttrycket kommer ifrån och vilka egenskaper skulle ET ha om vi skulle möta honom?

Uttrycket "Little green men"

Det finns en lång och mycket initierad artikel i Wikipedia om var uttrycket "little green men" kommer ifrån, se Little_green_men . Det är klart att uttrycket är mycket äldre än man skulle kunna vänta sig - omkring sekelskiftet 1800-1900 - och att ursprunget är svårt att spåra.

Uttrycket var populärt på 1950-talet då det gjordes en hel del Science Fiction kalkonrullar, även om dessa för det mesta var i svart/vitt. Jag skulle ha gissat på att uttrycket uppkom som en nedsättande beteckning på de varelser som kom hit med de flygande tefat som förekom i media mycket på 1950-talet. Anledningen till att de blev gröna var kanske att grön är en färg som inte förekommer på människor.

Uttrycket är emellertid mycket välkänt. En av de mer kända användningarna var 1967 då Jocelyn Bell Burnell and Antony Hewish från Cambridge, UK i sin loggbok kallade den först upptäckta pulsaren för LGM-1 ("Little Green Men") för att de snabba, regelbundna signalerna skulle kunna komma från intelligenta varelser. Beteckningen ändrades senare till CP 1919, och heter nu det fantasilösa PSR B1919+21 (Pulsating Source of Radio). Se Pulsar .

Hur skulle en extraterrest varelse kunna se ut?

[Idéerna i detta avsnitt kommer till en del från det mycket intressanta sista kapitlet i Lewis Dartnells bok Life in the Universe (Oneworld, Oxford, 2007).]

Låt oss kalla vår vän ET. Hon/han/det (ET behöver inte föröka sig sexuellt, även om detta är den dominerande metoden på jorden) är en intelligent utomjording med utvecklad teknologi.

Bakgrund

Jorden och solsystemet skapades ur ett gas/stoftmoln för c:a 4.6 miljarder år sedan. Eukaryoter (bestående av celler med cellkärna) har funnits på jorden i över 2 miljarder år. Komplexa djur/växter har funnits c:a 0.5 miljarder år. Någon sorts enkelt encelligt liv (prokaryoter) kan ha funnits för 3.5-3.8 miljarder år sedan.

Man kan se på utvecklingen av liv att Moder Natur snarare är en knåpare (eng. tinkerer) än en uppfinnare (eng. inventor). Lösningar återanvändes snarare är att det kommer fram nya, och utvecklingen sker i små steg. Grunderna för det liv som vi ser i dag fanns redan i början.

Möjliga lösningar begränsas av naturlagarna, vilket betyder att samma lösning på ett problem kommer upp i flera sammanhang. Ögat som däggdjur har med en lins och en ljuskänslig yta har t.ex. uppkommit vid flera tillfällen oberoende av varandra, se Öga#Ögats_utveckling . Naturligt urval hos vitt skilda organismer har konvergerat mot en och samma lösning. Detta bör även gälla extraterrest liv eftersom naturlagarna är desamma - detta är åtminstone vad vi antar.

Vilka fler egenskaper kan på detta sätt tänkas vara universella hos ET?

Universella egenskaper

Flygförmåga är sannolikt en egenskap som utvecklas av några arter på en jordliknande planet eftersom det ger stora fördelar för att undvika rovdjur och för att söka föda. Tvärtemot vad man kanske väntar sig bör flygförmåga vara svårare på en liten planet med låg tyngdkraft. Detta eftersom en sådan planet antagligen har en tunn atmosfär. På en större planet med tjockare atmosfär skulle det vara enklare att flyga eftersom man får tillräcklig lyftkraft med rimligt stora vingar. ET som intelligent varelse kan antagligen inte flyga eftersom överlevnadsvärdet är marginellt - ET kan säkert försvara sig på andra sätt.

En annan egenskap som antagligen är universell är att de flesta djur består av en matsmältningskanal med en ingång och en utgång. Detta är ett effektivt sätt att få i sig den näring som krävs för att dels upprätthålla kroppstemperaturen (vi antar att intelligenta varelser inte kan vara växelvarma), hålla igång en hjärna och driva extremiteter för transport och manipulation.

I detta sammanhang kan vi observera att det är svårt att tänka sig högre stående djur utan växtlighet som kan ge näring. Fotosyntesen ger visserligen energi, men den är alltför ineffektiv (c:a 8% verkningsgrad) för att ett djur skall kunna använda den direkt. Växterna kräver mycket lite energi, så de klarar uppgiften att producera syre och kolhydrater som sedan djuren kan dra nytta av.

Vad gäller växter bör följande egenskaper optimeras: möjlighet att ta upp och lagra vatten, utbyte av gaser med atmosfären, infångandet av solljus, spridande av sporer (frön) och mekanisk stabilitet.

ET bör dessutom ha något sorts internt transportsystem för syre och energi. Hemoglobin innehållande järn är det vanligaste för syretransport, men man kan tänka sig andra transportämnen - vissa krabbor har t.ex. blått blod innehållande koppar.

Hörsel och känsel är självklara sinnen som bör utvecklas som komplement till synen (se ovan). Det krävs också en hjärna för att behandla komplicerade sinnesintryck och för att utveckla intelligens. För att minimera reaktionstiden kan sinnesorganen och hjärnan samlas på ett ställe, som vi kan kalla huvud. Hur sinnesorganen ordnas kan variera, men för både syn och hörsel är mer än ett sinnesorgan en fördel (stereoeffekt). Antal och typ av extremiteter, mönster/färg på huden kan även variera, men intelligenta varelser som utvecklar teknologi måste ha god förmåga att manipulera föremål. (Det är svårt att se hur delfiner skulle kunna utveckla teknologi.)

Hur ser ET ut?

ET måste ganska säkert vara ett landdjur. Eftersom ET förbrukar mycket energi är han antagligen åtminstone delvis köttätare. ET kan ha vilken färg som helst. Grön indikerar antingen att ET är fotosyntiserande (inte troligt, se ovan) eller kamouflerad för att gömma sig bland växter (det behöver han knappast). Dessutom är färger subjektiva för människan eftersom vi utvecklat tre sensorer känsliga för specifika våglängder i för oss synligt ljus (se fråga 16135 ).

ET har antagligen linsögon som vi, och om hans centralstjärna har lite lägre temperatur än solen skulle han säkert ha sensorer för infrarött.

Övriga egenskaper

Ett ytterligare skäl att ET troligen är köttätare är utvecklingstrycket: en jägare måste utvecklas för att lura sitt byte medan ett betande djur inte har samma behov till utveckling.

ET måste vara social och kunna leva i ett samhälle där man kan samla kunskap och föra den vidare till senare generationer. För detta krävs ett språk (tal eller tecken) och antagligen något sorts skriftspråk.

ET bör inte vara alltför aggressiv mot sina artfränder - då hade han säkert utrotat sig själv på ett tidigt stadium.

Andra former av liv

Ovanstående bygger på att liv är någotsånär som på jorden, dvs kol/vatten-baserat. Man kan naturligtvis tänka sig helt annorlunda livsformer, se ett par exempel i fråga 15912 . Att identifiera sådant liv - när vi inte vet vad vi skall leta efter - kan emellertid vara svårt.

Se vidare Extraterrestrial_life och Utomjordiskt_liv .

Bilden nedan är från Wikimedia Commons (länk 1 nedan).

/*fa2010_3



/Peter E

Nyckelord: astrobiologi [9]; liv i universum [9]; *biologi [20];

1 http://commons.wikimedia.org/wiki/File:LittleGreenMen.png

*

Ljud-Ljus-Vågor [15260]

Fråga:
Jag undrar om ni vet hur långt ljus kan gå i vatten. Jag arbetar nämligen med livsformer under isen på antarktis och undrar om det finns någon möjlighet att någon form av ljus eller strålning (något energrikt) kan gå igenom flera tusen meter vatten. Om det kan gå igenom vatten på sådant avstånd,skulle det då kunna ske på samma sätt genom is?

Är den energin tillräcklig för att mikrober skall kunna ha den som energikälla?
/Sebastian Å, Sjölins Gymnasium, Göteborg

Svar:
Det beror mycket på hur klart vattnet är men för det klaraste havsvattnet återstår mindre än 0.5% av ljuset efter 200 m, se länk 1. Det är inte någon stor skillnad på vatten och ren, klar is. Is (speciellt is bildad av komprimerad snö) innehåller emellertid ofta luftbubblor, och då är absorptionen mycket högre.

Vostok-sjön (se länk 2) är en stor insjö 4 km under isen i Antarktis. Det är uppenbart att nästan inget ljus når dit. Man har emellertid borrat nästan ända ner till sjön och hittat bakterier.

Allt liv behöver energi (se livets uppkomst för kriterier för liv), men inte nödvändigtvis ljus. Växter får energi från ljus och bygger upp kolhydrater. Djur kräver inte ljus för sin energiförsörjning (men säkert för andra ändamål) utan får energi direkt eller indirekt från de av växterna tillverkade kolhydraterna.

Det finns livsformer i djuphavet vid utlopp av vamvatten från vulkanism (extremofiler, googla black smokers). Några organismer använder det upp mot 400 grader varma vattnet som energikälla. Andra organismer använder de av de första bildade kemiska föreningarna som energikälla.

Vostok-sjön är mycket intressant eftersom förhållanden mycket liknar de på jupitermånen Europa. Om det finns något liv i Vostok-sjön beror framför allt på om där finns någon energikälla. Vi får se vad man hittar när man hittat en säker metod att studera sjön med.
/Peter E

Nyckelord: astrobiologi [9]; *biologi [20]; #ljus [63];

1 http://oceanworld.tamu.edu/resources/ocng_textbook/chapter06/chapter06_10.htm
2 http://en.wikipedia.org/wiki/Lake_Vostok

*

Blandat [14559]

Fråga:
Vad är extremofiler?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Skriver ett arbete om astrobiologi, har försökt att hitta info om följande (men misslyckats) En bakterie som lever under extrema förhållande med från plusgrader ner till -80 grader vad lever den på? Hur producerar den DNA/protein samt hur påverkas bakterier av gravitaion? Vore tacksam för svar för har sökt jättemycket men inte hittat detta.
/Anton J, Löfströms gymnasium, Sundbyberg

Svar:
Anton! Mycket specialiserade frågor, och eftersom astrobiologi är multidisciplinärt (omfattar flera ämnen) kan jag inte ge så mycket detaljer, utan du får nöja dig med ett allmänt hållet svar.

Det du nämner är ett exempel på s.k. extremofiler, dvs organismer som kan överleva och tom trivas (föröka sig) under vad vi uppfattar som extrema förhållanden. Extremofiler av olika typer, se länk 1, har upptäckts de senaste trettio åren. Det finns nästan inga platser på jorden där det inte vimlar av liv, tom långt ner i bergrunden! Upptäckten ökar möjligheten att hitta enkelt (encelligt) liv på andra planeter, eftersom begränsningarna i miljön är mindre än vad man tidigare trott. Det ger dessutom alternativa scenarios för livets uppkomst på jorden.

Det du pratar om är 'psychrophile' som kan föröka sig ner till -10 grader, se länk 2. Vid så låga temperaturer som -80 grader finns antagligen inget aktivt liv men s.k. endosporer kan "övervintra" under mycket lång tid vid dessa temperaturer. Aktiva livsprocesser kräver sannolikt flytande vatten, så temperaturen kan inte gå mycket under -10 grader även om vissa organismer har någon sorts anti-frysvätska liknande den man använder i kylaren i en bil.

Skälen till att en organism inte kan frysa är dels att det behövs en vätska för att transportera energiämnen och närings/byggnadsämnen och dels att frysning spränger sönder celler eftersom is har lägre densitet är vatten.

Bilden nedan (från Wikimedia Commons ) visar termofila bakterier från Grand Prismatic Spring, Yellowstone National Park, USA.

Se vidare Extremophiles , som innehåller en lista på olika typer av extremofiler.



/Peter E

Nyckelord: astrobiologi [9]; *biologi [20];

1 http://www.daviddarling.info/encyclopedia/E/extremophile.html
2 http://www.daviddarling.info/encyclopedia/P/psychrophile.html

*

Universum-Solen-Planeterna [13997]

Fråga:
Jag gör ett skolarbete om beboliga zoner: Det avstånd från en stjärna som skulle vara beboligt om man hade en lämplig planet (en planet liknande jorden).

Hur beräknar man värmestrålningen, radioaktiva strålningen, röntgenstrålningen och UV-ljuset från en stjärna till en planet på ett visst avstånd? Finns det något samband mellan värmestrålningen i en viss sektor från stjärnan, stjärnans storlek, stjärnans spektralklass och avståndet till den "beboliga" himlakroppen?

Mellan vilka temperaturer kan man leva? Hur mycket värme- / ultraviolet- / röntgen- / gammastrålning absorberar ozonlagret från en atmosfär liknande jorden? Hur mycket ultaviolet- / röntgen- / gammastrålning kan man leva med utan hälsorisker?

Vad ska jag mer tänka på?

Väldigt tacksam för svar. Tack för mycket bra tidigare svar! Hoppas ni ytterligare en gång överträffar mina förhoppningar.
/Daniel B, Röllingby, Åkerberga

Svar:
Hej Daniel, vi får se hur nöjd du blir. Det är klart att problemet är komplext, så exakta svar går inte att ge. Vi har svarat på besläktade frågor tidigare, se länken astrobiologi nedan. Du skall dessutom göra lite själv också, så jag har en del länkar till bra sajter. Tyvärr finns det ännu ingen bra bok på svenska i det nya ämnet Astrobiologi.

Några bra länkar:
Life in the Universe: The Evolution of Habitability
Astronomy tutorials (speciellt Surface Temperature of Terrestrial Planets)
Stars and Habitable Planets
How common are habitable planets?

Se även länksamlingen länk 1.
/Peter E

Nyckelord: astrobiologi [9]; *biologi [20];

1 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?class2=%2619%3B
2 http://en.wikipedia.org/wiki/Astrobiology

*

Universum-Solen-Planeterna [13790]

Fråga:
Hej! Om det skulle finnas liv i rymden på vilken planet skulle det vara då?
/janet s, kumla, tyresö

Svar:
Hej Nettan! Jorden! Om du menar intelligent liv så är jag dock tveksam...

I solsystemet är den allmänna meningen att Mars kan ha haft liv, jupitermånen Europa skulle kunna ha något primitivt liv i de oceaner som antagligen finns under ett islager. Sen är det nog stopp vad gäller vårt solsystem.

Man har emellertid de senaste åren upptäckt att många andra stjärnor än solen omges av planeter (s.k. exoplaneter, se länk 1). Bland annat detta har givit upphov till ett helt nytt vetenskapsområde som kallas astrobiologi, se länk 2. De flesta exoplaneter har upptäckts genom att man mycket noggrannt studerat dopplerförskjutningar i stjärnors spektra, se figuren nedan. Se vidare liv i universum , livets uppkomst och Extraterrestrial_life .



/Peter E

Nyckelord: liv i universum [9]; astrobiologi [9]; exoplaneter [12];

1 http://voparis-exoplanet.obspm.fr/
2 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?class2=%2619%3B

*

Universum-Solen-Planeterna [13196]

Fråga:
Finns det liv på andra planeter i universum?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Vi har i området astronomi kommit in på frågor om möjligheten att hitta intelligent liv på andra planeter. När man beräknar antal möjliga planeter som skulle kunna hysa liv (för tex vår egen galax), vilka grundkriterier utgår man från då?

Som jag själv förstår det får inte planeten ligga alltför nära galaxens centrum, eftersom strålningen då skulle bli alltför hög; å andra sidan får den inte ligga allt för långt ut i ytterkanterna av galaxen, eftersom galaxens ytterområden saknar många av de grundämnen som är nödvändiga för liv (hur många planeter blir kvar att räkna med då i vintergatan?)

Vi måste också ha en stjärna med ett planetsystem och i detta planetsystem så måste det finnas en planet på "rätt" avstånd från stjärnan så att temperaturen blir gynsam (för temperaturer gynsamma för liv borde även planetens egen rotation kring sin egen axel, samt formen på den bana planeten tar kring sin stjärna ha betydelse!). För att planeten skall ha rätt sammmansättning av grundämnen krävs också rätt avstånd till sin stjärna

Storleken på planeten borde också vara avgörande för liv, för att alt.1: allt väte inte skall samlas på marken ( för stor planet) eller alt.2: allt syre inte skall stiga upp i atmosfären (för liten planet).

Planeten skulle också behöva en "dammsugare" typ Jupiter, som skyddar planeten mot alltför stort bombardemang av meteorer.

Kanske har jag missuppfattat en del av kriterierna för liv men, Hur stort är det teoretiska antalet planeter i Vintergatan som uppfyller kriterierna för intelligent liv och hur många sådana faktiska planeter känner man till? Var ligger de?
/Helena E, Folkungaskolan, Linköping

Svar:
Helena! Du har missuppfattat en del men mycket av det du skriver är rätt. Låt oss försöka reda ut begreppen, men observera att när det gäller liv i universum är allt bara spekulationer utifrån vad vi vet om livet på jorden. Vi känner inte till något exempel ännu.

Börja med att läsa artiklarna om liv, liv i universum och livets ursprung och SETI i Nationalencyklopedin . SETI står för Search for ExtraTerrestial Intelligense, vilket betyder sökande efter intelligent liv på andra planeter.

Vi systematiserar problemet genom att dela in det i tre steg: förutsättningar för liv, primitivt liv och intelligent liv.

Förutsättningar för liv

Om man begränsar sig till liv som vi känner till det (baserat på kol) måste det finnas förhållanden som är i närheten av förhållandena på jorden. De viktigaste förutsättningarna är

  • planet med en fast yta, lagom storlek (fast yta är möjligen inte nödvändigt för primitivt liv)
  • förekomst av flytande vatten (begränsar temperaturen till ca 0-100oC).
  • atmosfär med koldioxid och gärna ett magnetfält för att skydda atmosfären och eventuellt liv från strålning (observera att syre inte är nödvändigt för primitivt liv - syret i jordatmosfären fanns inte från början)
  • stabilt klimat under tillräckligt lång tid
Man känner till över 100 planeter kring andra stjärnor (se Planet Quest ), men dessa är för det mesta alltför varma och stora ("hot jupiters"). Detta betyder inte att det inte finns jordliknande planeter, utan är en följd av sättet man hitta dem på.

Du säger att vi inte väntar oss liv nära vintergatans centrum. Jag tror inte det svarta hålet i centrum ger så mycket strålning att det omöjliggör liv. Däremot måste gasen en stjärna med planetsystem bildas ur innehålla tillräcklig mängd tunga grundämnen för att planeter med fast yta skall kunna bildas. Detta betyder att stjärnan inte får vara alltför gammal utan vara "andra generationens" stjärna som berikats på tunga grundämnen av "första generationens" stjärnor.

Se vidare länk 1 nedan.

Primitivt liv

På jorden uppkom primitivt (encelligt, bakterieliknande) liv förvånadsvärt snabbt - på några hundra miljoner år. Detta kan antingen tyda på att uppkomsten av liv är en naturlig och enkel process eller att livet på något sätt kom någon annan stans ifrån.

Det tog emellertid mycket lång tid (flera miljarder år) för livet att utvecklas till komplexa flercelliga livsformer. Det är här man antagligen behöver en långlivat och stabil planet som ger utvecklingen den tid som behövs.

Intelligent liv

Så långt är vetenskapen på ganska fast mark, men när det gäller intelligent liv så är det mesta spekulationer. Säkert är att det finns många stjärnor med planetsystem. Antagligen finns det även många med förhållanden som tillåter liv att utvecklas. Förutom att dessa system är utspridda över ett område på ca 100 miljoner ljusår, så kan det tänkas att intelligent liv inte varar så länge. Tänk bara på vilka ansträngningar vi gör för att på olika sätt förstöra oss själva och miljön .

För mer om sökandet efter intelligent liv se SETI Institute , SETI Australia Centre , How SETI Works .

Astrobiologi - vetenskapen om liv utanför jorden - har de senaste åren etablerats som en seriös gren av naturvetenskapen. Resurscentrum för fysik och Institutionen för astronomi vid Lunds universitet ger hösten 2004 en kurs för lärare i astrobiologi (länk 2). Wikipedia-artikeln Extraterrestrial_life är bra och omfattande även vad gäller historiska aspekter.

Länksamling för Astrobiologi är en omfattande länksamling till webb-resurser som har att göra med astrobiologi.
/Peter E

Nyckelord: liv i universum [9]; astrobiologi [9]; SETI [1]; *biologi [20];

1 http://www.kepler.arc.nasa.gov/pdf_files/Lissauer.Nature402.pdf
2 http://www.fysik.org/WebSite/showPage.asp?it=258

*

Blandat [1550]

Fråga:
Om man skulle hitta syre i fri form på någon annan planet tyder det då på att det finns liv där ?
/Anna N, Bergaskolan, Eslöv

Svar:
 Syre i atmosfären är nog ett ganska säkert tecken på liv. Syre är ett mycket reaktivt ämne, som helst vill ingå i förening med andra ämnen. För att syrehalten ska behållas, måste det hela tiden nyproduceras. Här på jorden görs det av de gröna växterna, som av koldioxid och vatten producerar kolhydrater och syre. Energin kommer från solljuset. Detta kallas fotosyntes.

De blågröna algerna (cyanobakterier) anses vara de tidigaste syreproducenterna, och de fanns redan för 3500 miljoner år sedan. Antagligen var det en sorts giftkrig. Syre är oerhört giftigt för de organismer som inte är utrustade för att hantera det. Vi har ett mycket imponerande system som oupphörligt kollar och reparerar arvsmassan i varje cell. Annars skulle vi nog inte leva många timmar. De organismer som lärde sig hantera syret fick en oerhörd fördel. Att förbränna socker med syre (som vi gör) ger ungefär 20 gånger mera energi än att jäsa det till alkohol. Det gör oss rörliga (muskler) och är en absolut förutsättning för hjärnan - kroppens, relativt sett, mest energiförbrukande organ.

Nu kom det inte så mycket syre till atmosfären för 3500 miljoner år sedan. Det skulle dröja ytterligare 1000 miljoner år, se nedanstående diagram. Det första syret förbrukades antagligen för att oxidera järn i havsvattnet, som fälldes ut som rost på havsbottnen. En del av våra järnmalmer har uppkommit på detta vis. Dagens havsvatten är fattigt på järn, bara ett tiotusendels gram per kubikmeter. Järn behövs för de flesta former av liv. Det är den låga järnhalten, som begränsar tillväxten i havet. Ska man göda havet, ska man göra det med järn!

I National Geographic Magazine, mars 1998, finns en bra artikel som handlar om dessa saker. Du hittar den säkert på biblioteket. Där finns nog en del svåra ord, men du kan säkert få hjälp av en lärare. Bra att veta är följande:

Livsträdets (se länk 1) tre grenar:
Eukaryoter Cellen har kärna (som vi). Bakterier saknar kärna. Arkeoner saknar också kärna, men är inte bakterier. Kallades förr arkebakterier.



/KS/lpe

Nyckelord: liv i universum [9]; astrobiologi [9]; *biologi [20]; jordens atmosfär [9];

1 http://tolweb.org/tree/phylogeny.html

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7180 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-09-23 11:27:37.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.