Vad hade lufttrycket varit vid det som idag är "havsnivå" och hur hade det varit i Marianergraven eller på Mt Everest?

Fråga ställdes av elev när vi diskuterade hur högt tryck det är under vattenytan och hur lågt lufttrycket är på Mt Everest.
/Tobias M, Stadspark, Partille

Svar:
Trycket på det djupaste stället kommer att bli något högre, se nedan.

Exempel: På 5000 m:s djup i vatten är trycket c:a 5000/10=500 atmosfärer. Tar vi bort vattnet minskar trycket, men det blir lite större än på medelhavsnivån 1 atmosfär.

Länk 1 innehåller en kalkylator för lufttrycket på olika höjd. (Observera begränsningen -5000m till 86000 m.) Med denna får vi att lufttrycket i det tömda djupet på 5000 m blir 1.75 atmosfärer, alltså 0.75 atmosfärer större än normaltrycket.

Lufttrycket på Mt Everest (8848 m högt) är enligt kalkylatorn 0.31 atmosfärer.

Om det inte funnits något vatten alls i haven: Det är inte helt lätt att beräkna detta eftersom man måste ta hänsyn till jordens hela landmasseprofil.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23];

1 https://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

Ursprunglig fråga:
Hej!

Vi har precis lärt oss i skolan att flugor inte kan flyga högre än 100 meter upp i luften på grund av lyftkraft i vingarna. Därför sa vår lärare att flugor inte kan flyga upp till toppen på eiffeltornet. Men vad skulle hända med en fluga om man tog med sig den i hissen upp? Skulle den inte kunna lyfta alls då? Eller är det så att den bara inte kan flyga uppåt?

Hälsningar Lovisa
/Lovisa S

Svar:
Hej Lovisa! Jag vet inte var din lärare fått det ifrån - det måste vara helt fel! Insekter har observerats på nära 10000 meters höjd (normalhöjd för trafikflygplan), se länk 1 nedan som verkar vara en trovärdig artikel. Intressant är att humlor tycks ändra sitt sätt att röra vingarna för att kompensera för det lägre lufttrycket.

Lyftförmågan hos flugans vingar i en gas bör vara proportionell mot densiteten. Vid normalt lufttryck är densiteten hos atmosfären vid havsytan (se länk 2) 1.22500 kg/m³ och på 100 meters höjd 1.21328 g/m³. Differensen blir 0.01172, dvs ungefär 1%. De normala variationerna i lufttryck (lågtryck/högtryck) är betydligt större, så flugan skulle inte kunna flyga vid lågtryck, vilket uppenbarligen inte är sant!
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23];

1 https://www.livescience.com/55454-how-high-can-insects-fly.html
2 https://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

Svar:
Jo, temperaturen har betydelse och skulle tendera att göra ballongen mindre enligt gaslagen pV=nRT. Mindre volym V skulle betyda mindre lyftkraft. Temperatureffekten är för det första mindre än effekten av att trycket minskar (se kalkylatorn i länk 1). För det andra är värmeutbytet med omgivningen ganska långsamt, så ballongen kan anses ha konstant temperatur för små höjder. För höga höjder där temperaturen är mycket låg är effekten av direkt uppvärmning från solen dominerande.
/Peter E

Nyckelord: ballong [25]; gaslagen, allmänna [24]; Arkimedes princip [32]; lufttryck [23];

1 https://www.digitaldutch.com/atmoscalc/
2 https://kicp.uchicago.edu/education/explorers/2002winter-YERKES/pdfs-win02/balloon-lab.pdf

Ursprunglig fråga:
Hur påverkas massan av lufttrycket? Ändras min massa om jag färdas uppåt? Väger jag lika mycket uppe på ett högt berg?
/Jessica H, Kristianstad

Svar:
Massa och vikt definieras i fråga 16048 . Din massa är alltså konstant, men din vikt (egentligen tyngd) kan variera. Tyngd är påverkan av tyngdkraften, så den påverkas inte av lufttrycket.

På grund av atmosfären tillkommer emellertid en lyftkraft enligt Arkimedes princip, se fråga 13509 .

Mount Everest har höjden 8848 m. I länk 1 finns en kalkylator som bland annat beräknar atmosfärens densitet på olika höjd:

0 m - 1.225 kg/m³
8848 m - 0.478 kg/m³

Säg att du väger 60 kg. Eftersom densiteten hos en människa är nära 1000 kg/m³ är volymen 0.06 m³. Ändringen i lyftkraften blir

(1.225-0.478)*0.06 kg = 0.0448 kg = 45 g

Du blir alltså 45 gram "tyngre" på Mount Everest.

Det finns ett par effekter till som påverkar nettoresultatet, (ökat avstånd till masscentrum och jordens rotation) men dessa är små jämfört med lyftkraften orsakad av atmosfären.
/Peter E

Nyckelord: Arkimedes princip [32]; lufttryck [23];

1 https://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

Svar:
För jämvikt vid hålet måste lufttrycket i flaskan plus trycket orsakat av vattenpelaren vara lika med det yttre lufttrycket. Lufttrycket i flaskan är alltså lite lägre än det yttre lufttrycket när locket är på. Se fråga 952 .

Ytspänningen hjälper till att se till att det inte läcker vatten genom hålet.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23];

Svar:
Nej, lufttrycket orsakar inte någon extra börda, i själva verket ger det lite lyftkraft.

Trycket blir 10 N/cm², vilket ju inte är så mycket (motsvarar tyngdkraften för 1 kg). Detta tryck upphävs av trycket i kroppens inre.

Eftersom trycket verkar från alla håll orsakar det ingen nettokraft nedåt, se Hydrostatics#Pressure_in_fluids_at_rest .

Man har däremot en lyftkraft enligt Arkimedes princip: Buoyancy .

För luft är lyftkraften ganska liten. Om kroppens volym är 1/4 m³ blir lyftkraften = densitet*g*V = 1*10/4 = 2.5 N.

Se fråga 18012 hur man kan beräkna atmosfärens massa från lufttrycket.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23]; Arkimedes princip [32];

Svar:
Gör försöket och se vad som händer! Fysik är en experimentell vetenskap!

Men fysik är även teori, som hjälper oss "förstå" eller åtminstone systematisera olika fenomen.

Om du ser till att det inte kommer in vatten i sugröret (håll pekfingret på övre öppningen) så kommer glaset att fyllas med vatten när du tar bort fingret. Utan sugrör har luften i glaset lite övertryck som håller vattnet ute (dykarklocka, Diving_bell ). När man sticker in sugröret exponeras luftfickan (som ju har övertryck) med atmosfärstryck, varför luft slipper ut och vattnet kan komma in i glaset.

Om glaset från början är fyllt med vatten kan man lyfta upp det tills nederkanten är i vattenytan utan att vattnet rinner ut. Detta är möjligt eftersom luft inte kan komma in i glaset och att undertrycket i glaset hindrar vattnet från att rinna ut.

Vi tar nu det böjda sugröret, håller för övre öppningen och sticker in andra ändan i glaset. När vi tar bort fingret kommer luft att bubbla in, och vattnet kan rinna ut ur glaset.

Se även fråga 952 .
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23];

Svar:
Normallufttrycket p är 1.013*10⁵ Pa (N/m²). Detta tryck skapas av vikten av all luft som finns ovanför en m² på ytan. Trycket (kraft/m²) ges av

p = m*g

där m är massan av den 1 m² breda luftpelaren och g är tyngdaccelerationen. Vi får

m = p/g = 1.013*10⁵/9.81 = 1.03*10⁴ kg/m²

Om luftpelarens höjd är h blir volymen V

V = h*1 = h

Densiteten är massa per volymsenhet:

m/V = m/h = 1.3 kg/m²

Höjden på pelaren blir alltså

h = m/1.3 = 1.03*10⁴/1.3 = 7.9*10³ m

dvs nästan 8 km.

Se fråga 18012 hur man kan räkna ut jordatmosfärens massa från lufttrycket.

Normalt ger vi inte fullständiga svar på räkneuppgifter. Anledningen är framför allt att de oftast är av föga allmänt intresse och att tanken är att det är eleverna och inte vi som skall tränas i att lösa uppgifter.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23]; jordens atmosfär [12];

Svar:
Jennifer! Du får applicera hudkrämen innan planet lyfter !

Anledningen är förstås att det är ett övertryck i flaskan. Den har fyllts vid vanligt atmosfärstryck, och trycket på kryssningshöjden 12000 m för en 767 är 0.77 atmosfärer. Övertrycket är alltså 0.23 atmosfärer. Detta är fullt tillräckligt för att hudcremen skall spruta ut.

Trycket utanför flygplanet på 12000 m höjd är 0.19 atmosfärer, vilket är alldelses för lågt för att en människa skall överleva. Planet har därför en tryckkabin i vilken man har ett tryck på 0.77 atmosfärer (motsvarande en höjd av 2100 m).

Syrgasmaskerna som finns för nödsituationer på alla flygplan är till för att besättning och passagerare skall klara sig några minuter medan piloten snabbt dyker till en lägre höjd.

Man kan fråga sig varför man inte har 1 atmosfärs tryck i tryckkabinen även på hög höjd. Det hade man faktiskt på de första kommersiella jetplanen. Det visade sig emellertid att den höga tryckskillnaden gjorde att man behövde kraftigare väggar i tryckkabinen, vilket medförde ökad kostnad både i tillverkning och bränsle. Trycket 0.77 atmosfärer är en kompromiss mellan effektivitet och vad människan klarar helt utan obehag.

Länk 1 är en kalkylator som räknar ut atmosfärstrycket på olika höjder. Se vidare en bra Wikipedia-artikel om Cabin_pressurization .
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23]; *verktyg [15];

1 http://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

Svar:
Så länge bägaren finns i vannan hindrar vattnet att bägaren töms. Det extra trycket från vattenpelaren i bägaren kompenseras av att lufttrycket i övre delen av bägaren är lägre än utanför. Man har alltså jämvikt. När man lyfter ut bägaren kan vattnet rinna ut om inget annat hindrar det. Se även nedanstående frågor.
/Peter E

Se även fråga 16150 och fråga 952

Nyckelord: lufttryck [23]; *vardagsfysik [64];

Svar:
Ella! Man behöver inget papper i bägaren. Man kan se att vattnet inte kan ta sig in i bägaren. Anledningen är att lufttrycket i bägaren håller vattnet ute. I större format kan man använda detta vid dykning, en s.k. dykarklocka: med hjälp av vikter sänkte man ner en upp-och-nervänd tunna till nära botten. En dykare kunde då sticka in huvudet och andas.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23];

Ursprunglig fråga:
Varför är en frysskåpsdörr så trög att öppna igen, efter att man precis har stängt den?
/Lina T

Svar:
Det är så att man inte skall kunna nalla av glasspinnarna hela tiden .

Det är lufttrycket som håller igen dörren. Avkylningen av luften i frysen orsakar ett undertryck. Efter en stund (några minuter) utjämnas detta undertryck eftersom frysen inte är helt tät. Tryckutjämningen ger upphov till ett pysande ljud. Undertrycket ger upphov till en kraft som stänger dörren ordentligt.

Låt oss göra en uppskattning av hur stor kraften kan bli. Vi använder den allmänna gaslagen:

pV = nRT

p = trycket, V = volymen, n = antal mol, R = allmänna gaskonstanten,
T = absoluta temperaturen

Anta att rumstemperaturen är 20^oC och temperaturen i frysen är -20^oC. I gaslagen skall vi använda absoluta temperaturer, så temperaturerna blir T_rum=273+20=293 K och T_frys=273-20=253 K.

Vi kan skriva gaslagen som

p = (nR/V)T = konstant*T

Om n är antal mol gas i frysen när dörren precis stängs, så är n och naturligtvis även V konstanta. Vi får

p_frys = konstant*T_frys
p_rum = konstant*T_rum

Varav följer

p_frys = (T_frys/T_rum)*p_rum

Normaltrycket i rummet är ungefär 10⁵ Pa (N/m²) varför vi får

p_frys = (253/293)*10⁵ = 86348 Pa

Undertrycket blir alltså 100000-86348 = 14000 Pa

Om dörrens yta är 1 m² så är alltså kraften från övertrycket hela 14000 N. Detta motsvarar en vikt på 1400 kg!

Detta låter ganska mycket (vi borde inta alls kunna få upp dörren), men vi har räknat lite väl optimistiskt. För det första hinner inte all luft i den kalla frysen bytas ut. Om vi har dörren öppen så länge att all luft bytts ut, kommer det i stället ta mycket lång tid att kyla ner luften, och rumsluft kommer att läcka in. Dessutom är handtaget placerat i kanten av dörren och inte i mitten. Hävstångslagen ger då att den erforderliga kraften blir hälften så stor.

En riktigt gammal horisontell frys ger inte stor effekt eftersom den kalla luften stannar i frysen - kall luft har ju högre densitet. En modern frys med plastbackar ger även den liten effekt eftersom ingen kall luft kommer in. En halvgammal öppen frys ger bäst effekt - den kalla luften formligen rinner ut när man öppnar dörren!

Enkelt experiment:
För att illustrera att kall luft ger undertryck: Sätt på korken på en tom PET-flaska och lägg flaskan i frysen. När flaskan är kall tar man ut den och lossar försiktigt på korken. Vad händer och varför?
/Peter E

Nyckelord: gaslagen, allmänna [24]; lufttryck [23]; hävstång [5];

En kvinna beger sig på långresa till Peru, där hon tillbringar en längre tid på hög höjd (altitud). Efter en tid börjar hennes tandfyllningar att frakturera, så hon blir tvungen att uppsöka en tandläkare. Den samme förklarar för henne att detta inte är något ovanligt fenomen. Förklaringen lyder, att pga av det högre luftrycket på den höga höjden så uppstår en tryckverkan som i sin tur får fyllningarna till att frakturera. Har kvinnan blivit lurad av den peruanske tandläkaren eller är förklaringsmodellen sann?

Förresten: Är inte lufttrycket på ett berg lägre än på marken?
/Roger S, Malmö

Svar:
Roger! För det första har du rätt och den lokale tandläkaren fel: Lufttrycket högt upp är lägre, inte högre! Högsta höjden man rimligtvis kan bo på är ungefär 4000 m. Om lufttrycket vid havsytan är 101000 Pa (N/m² blir det på 4000 m höjd c:a 6200 Pa - se kalkylatorn under länk 1. Skillnaden 39000 Pa motsvarar 0.039 N/mm² (typisk fyllningsstorlek?), vilket är en mycket liten kraft. Det motsvarat c:a 4 grams massa! Att fyllningarna går sönder kan alltså knappast skyllas på lufttrycket!

Frågan är också om man verkligen har luftfickor med normaltryck i tänderna. Om tänderna består av bara fasta material uppkommer naturligtvis inget övertryck alls! Ej heller om eventuell luft kan ta sig ut, så att trycket kan utjämnas.
/Peter E

Se även fråga 3540

Nyckelord: lufttryck [23];

1 http://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

Ursprunglig fråga:
Hur väger man luften i klassrummet?
/anna k, tranängs skolan, tranemo

Svar:
Hej Anna! Ställ en våg under klassrummet. Stäng dörrar och fönster och pumpa ut all luften. Du kommer att se en ändring i utslag som motsvarar luftens vikt .

Nej, så enkelt är det inte. Det är inte alls lätt att direkt mäta luftens densitet. Att luften väger något är lättare att visa, se fråga 14454 och länkarna nedan.

Låt oss i stället försöka räkna ut densiteten från andra storheter som är lättare att mäta. Det är ofta så i fysik att något kan vara svårt att mäta direkt medan det kan vara lätt att beräkna med kända fysikaliska lagar och andra storheter.

Vi använder den allmänna gaslagen:

pV = nRT

p = trycket, V = volymen, n = antal moler, R = allmänna gaskonstanten,
T = absoluta temperaturen

Om m är massan gas och M gasens molekylvikt kan vi skriva gaslagen

pV = (m/M)RT

Eftersom densiteten r = m/V får vi

r = pM/(RT)

Normaltrycket är 1.013*10⁵ Pa (N/m²), luftens molekylvikt (en blandning av 80% N₂ och 20% O₂) är 28.8. Normal temperatur är 20^oC = 293 K.
Gaskonstanten är 8315 J kmol^-1 K^-1. Vi får då

r = 1.013*10⁵*28.8/(8315*293) = 1.20 kg/m³. Om klassrummet är 10*10*3 = 300 m³, väger luften 300*1.20 = 360 kg, alltså lika mycket som fyra manliga normallärare!
/Peter E

Se även fråga 14454

Nyckelord: lufttryck [23]; gaslagen, allmänna [24];

1 http://teachersnetwork.org/ntol/lessons/weighair/
2 http://www.discoverychannel.co.uk/mythbusters/experiments/air/index.shtml

Svar:
Så länge trycket i lungorna är samma som trycket utanför (och det är det för det finns ingen klaff), så väger du lika mycket. Se det som att det har ingen betydelse vilken form lungan har (platt eller uttänjd), den väger lika mycket.

Ett liknande problem med ett annat svar är: vilket väger mest en tom ballong eller en uppblåst ballong? Svaret är kanske inte förvånande den uppblåsta. Men anledningen är inte bara att luften väger en del. Om du som i ovanstående fråga har samma tryck innanför som utanför (öppen förbindelse) väger ballongerna lika. Men den uppblåsta ballongen pressar ihop luften så trycket och därmed densiteten blir högre. Varje cm³ inne i ballongen väger alltså mer än luften utanför. Därför är den uppblåsta ballongen tyngre! Se även länk 1.

Frågan är i själva verket en tillämpning av Arkimedes princip eftersom nettokraften nedåt (vad vi kallar vikt) är tyngdkraften på hela ballongen med luft minus Arkimedes' lyftkraft.
/Peter E

Nyckelord: Arkimedes princip [32]; lufttryck [23]; ballong [25];

1 http://www.discoverychannel.co.uk/mythbusters/experiments/air/index.shtml

Svar:
Nej, det blir inte mycket effekt av det! Förutsättningen för att en raketmotor skall fungera är att gasen som blåses ut med stor hastighet inte hindras av något som sitter fast i raketen. Eftersom rörelsemängden skall bevaras får då raketen en "puff" av den utströmmande gasen.

I fallet du beskriver är luftmassan och plåtburken i vila innan du öppnat hålet. När luften stömmat in och lufttrycket inne i burken är samma som utanför, är luften igen i vila. Burken kommer alltså inte att få någon "nettopuff" åt något håll!
/Peter E

Nyckelord: raketmotor [8]; lufttryck [23];

Svar:
Hej Peter! Behållaren imploderar visst om väggarna inte är tillräckligt starka. Normalt lufttryck är i runda svängar 10⁵ Pa (=N/m²). Det blir 10 N/cm². Trycket på varje cm² är alltså 10 N vilket motsvarar tyngdkraften på ett kg. Annorlunda uttryckt väger luftpelaren på varje cm² 1 kg. Det fordras alltså en ganska stark behållare om den inte skall implodera!
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23];

Svar:
Det är ett enkelt hydrostatiskt problem:

trycket uppe i flaskan + trycket från vattenpelaren = trycket utanför

Ytspänningen behövs för att förhindra att det bildas bubblor vid hålet som kan transporteras upp till korken och öka trycket där. Lufttrycket utanför har naturligtvis betydelse: så snart det sänks (av en vakuumpump eller om det blir lågtryck) så kommer det vatten ut ur hålet.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [23];

Svar:
Den delen av atmosfären du talar om kallas troposfären. Ordet kommer av det grekiska verbet tropein, som betyder vända. Det är den del av atmosfären där luften "vänder" upp och ner, alltså vi har vertikal cirkulation. Man kan räkna på det där. Om man antar att det inte går åt något arbete att transportera en luftmassa upp eller ner, kan man räkna ut hur temperatur och tryck varierar med höjden. Det är ganska invecklat, och resultatet stämmer inte riktigt med verkligheten. Det är nog bättre att gå till ett tabellverk över den så kallade Standardatmosfären. Länken nedan ger en Java kalkylator för en standardatmosfär.  
/KS/lpe

Nyckelord: lufttryck [23];

1 http://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

Svar:
Experimentet verkar otroligt, men det funkar. Låt oss analysera tryckförhållandena. Vid pappret är trycket i vattnet lika med lufttrycket, ja på grund av ytspänningen är det till och med lite högre. Då kan ju luften inte komma in. Vid glasets botten är trycket lägre.

Fundera: Vad händer om man borrar ett litet hål i glasets botten?

Fundera: Glaset kan inte vara hur högt som helst. Varför?
/KS/lpe

Nyckelord: lufttryck [23];

Svar:
Lufttryck mäter man med en barometer. Den vanligaste typen kallas aneroidbarometer. Den består av en lufttom plåtdosa. Tjockleken varierar med lufttrycket. Avläsningen sker med en hävstångsanordning. Den måste kalibreras (ställas in), och det gör man med en kvicksilverbarometer. En sådan bär man knappast omkring, den har man på laboratoriet. En aneroidbarometer är liten och behändig, så väderballongens höjd bestämmes med hjälp av lufttrycket till ganska höga höjder (15 - 20 km).

Orden med fetstil kan du slå på i Nationalencyklopedin .
/KS

Nyckelord: lufttryck [23];

Svar:
Låt oss titta på de krafter som verkar på vattnet i det uppochnedvända glaset. Glaset påverkar med en kraft, sedan finns det tyngdkraften och luftens tryckkraft på pappret. Det är helt enkelt luftens tryck som trycker upp pappret och därmed vattnet. För att vattnet skall komma ur glaset måste luft komma in. Det går inte eftersom det våta pappret tätar bra mot glaset.

Försök: Gör försöket och se åt vilket håll pappret buktar.

Diskussion

Ovanstående fungerar även om glaset är vattenfyllt till hälften från början och då uppstår FRÅGAN; Varför fungerar det? Locket av tex papper, buktar uppåt, men det fungerar även med en aluminiumskiva, som inte buktar synligt uppåt. Dessutom, vad händer med det trycket som fanns (gavs) av den innestängda luften, när glaset vänds? Vi kan ju inte prata om "horror vacuui" i det här läget. Jag har alltså ett halvfyllt vattenglas, med säg 1 bars lufttryck i och utanför glaset, jag lägger på ett lock, samma lufttryck under som ovanpå locket. Vänd glaset, luftbubblan hamnar överst. Locket buktar inåt och sitter kvar, men rimligen borde jag ha 1 bars tryck från den innestängda luften plus ”vattenpelaren”, eller så borde ”vattenpelaren” sjunka nedåt och minska trycket lite ovanför. /Ole Lundgren

Ole! Ditt resonemang låter korrekt, men det är det inte. Lufttrycket i luftbubblan är inte detsamma, då kan man inte få jämvikt. Om man antar att vattenpelaren är 1 dm, så behöver vi ändra lufttrycket med bara 1% för att kompensera för vattenpelaren. Detta sker dels genom att pappret buktar ut lite eller att lite luft och/eller vatten läcker ut när man vänder glaset. Detta märks nästan inte eftersom det rör sig om en så liten korrektion.

Det finns också en annan effekt som kan hjälpa till med att hålla vattnet uppe: adhesion. Adhesion är klibbighet mellan två medier. Adhesion varierar mycket med mediernas egenskaper, men för vissa kombinationer kan adhesionen bidra.

Jag har utfört lite försök med en liten PET-flaska och ett plastlock. Adhesionen mellan plasterna är liten så denna effekt kan man bortse ifrån.

För det första kan man observera att ju mindre luft man har i flaskan, desto bättre hålls locket fast. Det är precis vad man väntar sig: mindre luftbubbla kräver en mindre volym för att ändra lufttrycket tillräckligt. Med 1/3 vatten och 2/3 luft är det svårt att få locket att fastna.

Slutligen stack jag hål i botten av flaskan. Vattnet rann då naturligtvis ut eftersom undertrycket i luftbubblan försvann. /Peter Ekström
/GO/lpe

Se även fråga 10835

Nyckelord: lufttryck [23];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.