Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

18 frågor/svar hittade

Kraft-Rörelse [20337]

Fråga:
I vår lärobok finns ett exempel med en plastflaska med vatten där man gör ett hål i sidan av flaskan. När locket är på rinner inget vatten ut genom hålet. Vi lärare har diskuterat om det enbart beror på lufttrycket på vattenytan vid hålet eller om det också handlar om ett undertryck som bildas ovanför vattenytan. Finns det fler faktorer som är inblandade som t.ex. vattnets ytspänning. Jag har letat efter någon artikel som skulle kunna ge en lite utförligare förklaring till fenomenet men inte hittat någon.
/Olle G, Ebba Pettersson, Göteborg

Svar:
För jämvikt vid hålet måste lufttrycket i flaskan plus trycket orsakat av vattenpelaren vara lika med det yttre lufttrycket. Lufttrycket i flaskan är alltså lite lägre än det yttre lufttrycket när locket är på. Se fråga 952 .

Ytspänningen hjälper till att se till att det inte läcker vatten genom hålet.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [18];

*

Kraft-Rörelse [20259]

Fråga:
Lufttrycket är 101,3 kPa vid havsytan, eller 101 300 Newton per kvadratmeter vid havsytan. Det är som en tyngd av 10 000 kg per kvadratmeter. Hur kan människor stå emot det när det är tungt att bära 100 kg av metall?
/Daniel L, Stockholm

Svar:
Nej, lufttrycket orsakar inte någon extra börda, i själva verket ger det lite lyftkraft.

Trycket blir 10 N/cm2, vilket ju inte är så mycket (motsvarar tyngdkraften för 1 kg). Detta tryck upphävs av trycket i kroppens inre.

Eftersom trycket verkar från alla håll orsakar det ingen nettokraft nedåt, se Hydrostatics#Pressure_in_fluids_at_rest .

Man har däremot en lyftkraft enligt Arkimedes princip: Buoyancy .

För luft är lyftkraften ganska liten. Om kroppens volym är 1/4 m3 blir lyftkraften = densitet*g*V = 1*10/4 = 2.5 N.

Se fråga 18012 hur man kan beräkna atmosfärens massa från lufttrycket.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [18]; Arkimedes princip [25];

*

Kraft-Rörelse [19320]

Fråga:
Om jag skulle hålla ett tomt och upp- och nervänt glas i en stor skål vatten. Och att jag tar ett sugrör med "böj" som jag för ner i vattnet med böjen in under glaskanten. Vad skulle hända?
/Matilda S, Stockholm

Svar:
Gör försöket och se vad som händer! Fysik är en experimentell vetenskap!

Men fysik är även teori, som hjälper oss "förstå" eller åtminstone systematisera olika fenomen.

Om du ser till att det inte kommer in vatten i sugröret (håll pekfingret på övre öppningen) så kommer glaset att fyllas med vatten när du tar bort fingret. Utan sugrör har luften i glaset lite övertryck som håller vattnet ute (dykarklocka, Diving_bell ). När man sticker in sugröret exponeras luftfickan (som ju har övertryck) med atmosfärstryck, varför luft slipper ut och vattnet kan komma in i glaset.

Om glaset från början är fyllt med vatten kan man lyfta upp det tills nederkanten är i vattenytan utan att vattnet rinner ut. Detta är möjligt eftersom luft inte kan komma in i glaset och att undertrycket i glaset hindrar vattnet från att rinna ut.

Vi tar nu det böjda sugröret, håller för övre öppningen och sticker in andra ändan i glaset. När vi tar bort fingret kommer luft att bubbla in, och vattnet kan rinna ut ur glaset.

Se även fråga 952 .
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [18];

*

Kraft-Rörelse [18099]

Fråga:
Hej behöver hjälp med en sak. Här är frågan: atmosfären har densiteten 1,3kg/m3 men den tunnas successivt ut ju högre upp man kommer, om man skulle ha densiteten 1,3kg/m3 överallt i atmosfären hur högt skulle den då sträcka sig?
/Natalie C

Svar:
Normallufttrycket p är 1.013*105 Pa (N/m2). Detta tryck skapas av vikten av all luft som finns ovanför en m2 på ytan. Trycket (kraft/m2) ges av

p = m*g

där m är massan av den 1 m2 breda luftpelaren och g är tyngdaccelerationen. Vi får

m = p/g = 1.013*105/9.81 = 1.03*104 kg/m2

Om luftpelarens höjd är h blir volymen V

V = h*1 = h

Densiteten är massa per volymsenhet:

m/V = m/h = 1.3 kg/m2

Höjden på pelaren blir alltså

h = m/1.3 = 1.03*104/1.3 = 7.9*103 m

dvs nästan 8 km.

Se fråga 18012 hur man kan räkna ut jordatmosfärens massa från lufttrycket.

Normalt ger vi inte fullständiga svar på räkneuppgifter. Anledningen är framför allt att de oftast är av föga allmänt intresse och att tanken är att det är eleverna och inte vi som skall tränas i att lösa uppgifter.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [18]; jordens atmosfär [9];

*

Kraft-Rörelse [17775]

Fråga:
Du köper en flaska med hudcreme på "tax free" butiken innan du sätter dig på flyget. När du kommer upp på 10000m öppnär du flaskan för att prova den. Hudkrämen sprutar ut över hela dig! Vad kan det bero på?
/jennifer d, stockholms universitet, stockholm

Svar:
Jennifer! Du får applicera hudkrämen innan planet lyfter !

Anledningen är förstås att det är ett övertryck i flaskan. Den har fyllts vid vanligt atmosfärstryck, och trycket på kryssningshöjden 12000 m för en 767 är 0.77 atmosfärer. Övertrycket är alltså 0.23 atmosfärer. Detta är fullt tillräckligt för att hudcremen skall spruta ut.

Trycket utanför flygplanet på 12000 m höjd är 0.19 atmosfärer, vilket är alldelses för lågt för att en människa skall överleva. Planet har därför en tryckkabin i vilken man har ett tryck på 0.77 atmosfärer (motsvarande en höjd av 2100 m).

Syrgasmaskerna som finns för nödsituationer på alla flygplan är till för att besättning och passagerare skall klara sig några minuter medan piloten snabbt dyker till en lägre höjd.

Man kan fråga sig varför man inte har 1 atmosfärs tryck i tryckkabinen även på hög höjd. Det hade man faktiskt på de första kommersiella jetplanen. Det visade sig emellertid att den höga tryckskillnaden gjorde att man behövde kraftigare väggar i tryckkabinen, vilket medförde ökad kostnad både i tillverkning och bränsle. Trycket 0.77 atmosfärer är en kompromiss mellan effektivitet och vad människan klarar helt utan obehag.

Länk 1 är en kalkylator som räknar ut atmosfärstrycket på olika höjder. Se vidare en bra Wikipedia-artikel om Cabin_pressurization .
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [18];

1 http://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

*

Kraft-Rörelse [16186]

Fråga:
Om man har en bägare till hälften fylld med vatten och stoppar ner den i en vanna med vatten så, åker inte vattnet ut från bägaren, den är under vatten. Men när man tar upp bägaren upp från vannan så åker vattnet ut direkt. Varför?
/Dimer O, Stockholm

Svar:
Så länge bägaren finns i vannan hindrar vattnet att bägaren töms. Det extra trycket från vattenpelaren i bägaren kompenseras av att lufttrycket i övre delen av bägaren är lägre än utanför. Man har alltså jämvikt. När man lyfter ut bägaren kan vattnet rinna ut om inget annat hindrar det. Se även nedanstående frågor.
/Peter E

Se även fråga 16150 och fråga 952

Nyckelord: lufttryck [18]; *vardagsfysik [60];

*

Kraft-Rörelse [16150]

Fråga:
Jag har en bägare och papper som man torkar sina händer med. När jag skrynklar pappret och trycker den mot bägarens botten så tar jag både bägaren och pappret som är i och trycker den ner i en kanna som är full av vatten. Alltså så är bägarens öppning mot kannans botten och pappret är i bägaren. Så jag tar upp den och pappret är helt torr och det fanns ingen vatten i bägaren. Varför blev inte pappret blöt och varför kom det inget vatten i bägaren ?
/ella f, akallaskolan, kista

Svar:
Ella! Man behöver inget papper i bägaren. Man kan se att vattnet inte kan ta sig in i bägaren. Anledningen är att lufttrycket i bägaren håller vattnet ute. I större format kan man använda detta vid dykning, en s.k. dykarklocka: med hjälp av vikter sänkte man ner en upp-och-nervänd tunna till nära botten. En dykare kunde då sticka in huvudet och andas.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [18];

*

Kraft-Rörelse [15294]

Fråga:
Varför är en frysskåpsdörr så trög att öppna igen, efter att man precis har stängt den?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför är en frysskåpsdörr så trög att öppna igen, efter att man precis har stängt den?
/Lina T

Svar:
Det är så att man inte skall kunna nalla av glasspinnarna hela tiden .

Det är lufttrycket som håller igen dörren. Avkylningen av luften i frysen orsakar ett undertryck. Efter en stund (några minuter) utjämnas detta undertryck eftersom frysen inte är helt tät.

Låt oss göra en uppskattning av hur stor kraften kan bli. Vi använder den allmänna gaslagen:

pV = nRT

p = trycket, V = volymen, n = antal mol, R = allmänna gaskonstanten,
T = absoluta temperaturen

Anta att rumstemperaturen är 20oC och temperaturen i frysen är -20oC. I gaslagen skall vi använda absoluta temperaturer, så temperaturerna blir Trum=273+20=293 K och Tfrys=273-20=253 K.

Vi kan skriva gaslagen som

p = (nR/V)T = konstant*T

Om n är antal mol gas i frysen när dörren precis stängs, så är n och naturligtvis även V konstanta. Vi får

pfrys = konstant*Tfrys
prum = konstant*Trum

Varav följer

pfrys = (Tfrys/Trum)*prum

Normaltrycket i rummet är ungefär 105 Pa (N/m2) varför vi får

pfrys = (253/293)*105 = 86348 Pa

Undertrycket blir alltså 100000-86348 = 14000 Pa

Om dörrens yta är 1 m2 så är alltså kraften från övertrycket hela 14000 N. Detta motsvarar en vikt på 1400 kg!

Detta låter ganska mycket (vi borde inta alls kunna få upp dörren), men vi har räknat lite väl optimistiskt. För det första hinner inte all luft i den kalla frysen bytas ut. Om vi har dörren öppen så länge att all luft bytts ut, kommer det i stället ta mycket lång tid att kyla ner luften, och rumsluft kommer att läcka in. Dessutom är handtaget placerat i kanten av dörren och inte i mitten. Hävstångslagen ger då att den erforderliga kraften blir hälften så stor.

En riktigt gammal horisontell frys ger inte stor effekt eftersom den kalla luften stannar i frysen - kall luft har ju högre densitet. En modern frys med plastbackar ger även den liten effekt eftersom ingen kall luft kommer in. En halvgammal öppen frys ger bäst effekt - den kalla luften formligen rinner ut när man öppnar dörren!

Enkelt experiment:
För att illustrera att kall luft ger undertryck: Sätt på korken på en tom PET-flaska och lägg flaskan i frysen. När flaskan är kall tar man ut den och lossar försiktigt på korken. Vad händer och varför?
/Peter E

Nyckelord: gaslagen, allmänna [21]; lufttryck [18]; hävstång [5];

*

Blandat [15266]

Fråga:
Hej! Jag studerar till tandläkare och jag har en fråga om hållfasthet. Följande är en historia jag har hört:

En kvinna beger sig på långresa till Peru, där hon tillbringar en längre tid på hög höjd (altitud). Efter en tid börjar hennes tandfyllningar att frakturera, så hon blir tvungen att uppsöka en tandläkare. Den samme förklarar för henne att detta inte är något ovanligt fenomen. Förklaringen lyder, att pga av det högre luftrycket på den höga höjden så uppstår en tryckverkan som i sin tur får fyllningarna till att frakturera. Har kvinnan blivit lurad av den peruanske tandläkaren eller är förklaringsmodellen sann?

Förresten: Är inte lufttrycket på ett berg lägre än på marken?
/Roger S, Malmö

Svar:
Roger! För det första har du rätt och den lokale tandläkaren fel: Lufttrycket högt upp är lägre, inte högre! Högsta höjden man rimligtvis kan bo på är ungefär 4000 m. Om lufttrycket vid havsytan är 101000 Pa (N/m2 blir det på 4000 m höjd c:a 6200 Pa - se kalkylatorn under länk 1. Skillnaden 39000 Pa motsvarar 0.039 N/mm2 (typisk fyllningsstorlek?), vilket är en mycket liten kraft. Det motsvarat c:a 4 grams massa! Att fyllningarna går sönder kan alltså knappast skyllas på lufttrycket!

Frågan är också om man verkligen har luftfickor med normaltryck i tänderna. Om tänderna består av bara fasta material uppkommer naturligtvis inget övertryck alls! Ej heller om eventuell luft kan ta sig ut, så att trycket kan utjämnas.
/Peter E

Se även fråga 3540

Nyckelord: lufttryck [18];

1 http://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

*

Kraft-Rörelse [15174]

Fråga:
Hur väger man luften i klassrummet?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur väger man luften i klassrummet?
/anna k, tranängs skolan, tranemo

Svar:
Hej Anna! Ställ en våg under klassrummet. Stäng dörrar och fönster och pumpa ut all luften. Du kommer att se en ändring i utslag som motsvarar luftens vikt .

Nej, så enkelt är det inte. Det är inte alls lätt att direkt mäta luftens densitet. Att luften väger något är lättare att visa, se fråga 14454 och länkarna nedan.

Låt oss i stället försöka räkna ut densiteten från andra storheter som är lättare att mäta. Det är ofta så i fysik att något kan vara svårt att mäta direkt medan det kan vara lätt att beräkna med kända fysikaliska lagar och andra storheter.

Vi använder den allmänna gaslagen:

pV = nRT

p = trycket, V = volymen, n = antal moler, R = allmänna gaskonstanten,
T = absoluta temperaturen

Om m är massan gas och M gasens molekylvikt kan vi skriva gaslagen

pV = (m/M)RT

Eftersom densiteten r = m/V får vi

r = pM/(RT)

Normaltrycket är 1.013*105 Pa (N/m2), luftens molekylvikt (en blandning av 80% N2 och 20% O2) är 28.8. Normal temperatur är 20oC = 293 K.
Gaskonstanten är 8315 J kmol-1 K-1. Vi får då

r = 1.013*105*28.8/(8315*293) = 1.20 kg/m3. Om klassrummet är 10*10*3 = 300 m3, väger luften 300*1.20 = 360 kg, alltså lika mycket som fyra manliga normallärare!
/Peter E

Se även fråga 14454

Nyckelord: lufttryck [18]; gaslagen, allmänna [21];

1 http://teachersnetwork.org/ntol/lessons/weighair/
2 http://www.discoverychannel.co.uk/mythbusters/experiments/air/index.shtml

*

Kraft-Rörelse [14454]

Fråga:
Väger jag olika mycket om jag fyller mina lungor med luft resp andas ut och därmed tömmer lungorna på luft? Om jag nu väger lika mycket. Hur blir det så?
/Per L, IT-Skolan, Halmstad

Svar:
Så länge trycket i lungorna är samma som trycket utanför (och det är det för det finns ingen klaff), så väger du lika mycket. Se det som att det har ingen betydelse vilken form lungan har (platt eller uttänjd), den väger lika mycket.

Ett liknande problem med ett annat svar är: vilket väger mest en tom ballong eller en uppblåst ballong? Svaret är kanske inte förvånande den uppblåsta. Men anledningen är inte bara att luften väger en del. Om du som i ovanstående fråga har samma tryck innanför som utanför (öppen förbindelse) väger ballongerna lika. Men den uppblåsta ballongen pressar ihop luften så trycket och därmed densiteten blir högre. Varje cm3 inne i ballongen väger alltså mer än luften utanför. Därför är den uppblåsta ballongen tyngre! Se även länk 1.

Frågan är i själva verket en tillämpning av Arkimedes princip eftersom nettokraften nedåt (vad vi kallar vikt) är tyngdkraften på hela ballongen med luft minus Arkimedes' lyftkraft.
/Peter E

Nyckelord: Arkimedes princip [25]; lufttryck [18]; ballong [16];

1 http://www.discoverychannel.co.uk/mythbusters/experiments/air/index.shtml

*

Kraft-Rörelse [14451]

Fråga:
Hej! Om man har en plåtburk med övertryck i och gör ett hål i den så att gasen kan pressas ut så far burken i väg, det blir som en raket eller ballong, tills övertrycket är borta. Men hur blir det om burken istället 'innehåller vakuum'? Sugs den 'mot hålets riktning'??!!
/Thomas Å, Arlandagymnasiet, Märsta

Svar:
Nej, det blir inte mycket effekt av det! Förutsättningen för att en raketmotor skall fungera är att gasen som blåses ut med stor hastighet inte hindras av något som sitter fast i raketen. Eftersom rörelsemängden skall bevaras får då raketen en "puff" av den utströmmande gasen.

I fallet du beskriver är luftmassan och plåtburken i vila innan du öppnat hålet. När luften stömmat in och lufttrycket inne i burken är samma som utanför, är luften igen i vila. Burken kommer alltså inte att få någon "nettopuff" åt något håll!
/Peter E

Nyckelord: raketmotor [8]; lufttryck [18];

*

Kraft-Rörelse [14410]

Fråga:
Hej Har funderat på en sak angående lufttryck. Om jag har försått saken rätt utöver luften ovanför mig ett ganska stor tryck på mig. Turligt nog trycker luften och vätskorna i mig tillbaka så jag inte blir krossad. Men när man skapar vakum, hur kommer det sig att behållaren inte imploderar. Man har ju sett dels gräddbullen som växer i en glasbehållare och även ett längre rör där en fjäder och mutter faller lika fort. Har inte kännts som om dessa behållare, särskillt inte röret, skulle kunna stå emot ett sådant tryck. Tacksam för svar.
/Peter B, Gullstrand, Landskrona

Svar:
Hej Peter! Behållaren imploderar visst om väggarna inte är tillräckligt starka. Normalt lufttryck är i runda svängar 105 Pa (=N/m2). Det blir 10 N/cm2. Trycket på varje cm2 är alltså 10 N vilket motsvarar tyngdkraften på ett kg. Annorlunda uttryckt väger luftpelaren på varje cm2 1 kg. Det fordras alltså en ganska stark behållare om den inte skall implodera!
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [18];

*

Kraft-Rörelse [12779]

Fråga:
När man gör ett litet hål 2 cm ovanför bottnen i en vattenfylld petflaska och skruvar på korken rinner inte vattnet ut. I böcker står det att det beror på både lufttrycket och ytspänningen. Stoppar jag in samma flaska i en vakuumpump rinner vattnet ut när pumpen körs. Kan detta bevisa att lufttrycket har betydelse? Kan man med någon beräkning räkna ut vid vilket lufttryck vattnet i så fall kommer att rinna ut?
/Thomas F, By skola

Svar:
Det är ett enkelt hydrostatiskt problem:

trycket uppe i flaskan + trycket från vattenpelaren = trycket utanför

Ytspänningen behövs för att förhindra att det bildas bubblor vid hålet som kan transporteras upp till korken och öka trycket där. Lufttrycket utanför har naturligtvis betydelse: så snart det sänks (av en vakuumpump eller om det blir lågtryck) så kommer det vatten ut ur hålet.
/Peter E

Nyckelord: lufttryck [18];

*

Blandat [3540]

Fråga:
Vad är det för lufttryck på 3000 respektive 10000m höjd och finns det någon formel att räkna ut detta med??
/Jonas T, TychoBrahe, Helsingborg

Svar:
Den delen av atmosfären du talar om kallas troposfären. Ordet kommer av det grekiska verbet tropein, som betyder vända. Det är den del av atmosfären där luften "vänder" upp och ner, alltså vi har vertikal cirkulation. Man kan räkna på det där. Om man antar att det inte går åt något arbete att transportera en luftmassa upp eller ner, kan man räkna ut hur temperatur och tryck varierar med höjden. Det är ganska invecklat, och resultatet stämmer inte riktigt med verkligheten. Det är nog bättre att gå till ett tabellverk över den så kallade Standardatmosfären. Länken nedan ger en Java kalkylator för en standardatmosfär.  
/KS/lpe

Nyckelord: lufttryck [18];

1 http://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

*

Blandat [4161]

Fråga:
Du har en plastmugg fylld med vatten, ovanpå muggen har du en pappskiva som täcker öppningen av muggen. När du vänder muggen uppochned, stannar pappskivan kvar och hindrar därför vattnet från att komma ut. En teori jag har fått är att det bildas en "vakuumblåsa" mellan glasbottnen och vattnet. Och eftersom vakuum inte utgör något tryck nedåt, håller luften runt om, pappskivan kvar vid öppningen. Stämmer denna teori?? Tack för hjälpen!
/Tord Y, Nyvångskolan, Dalby

Svar:
Experimentet verkar otroligt, men det funkar. Låt oss analysera tryckförhållandena. Vid pappret är trycket i vattnet lika med lufttrycket, ja på grund av ytspänningen är det till och med lite högre. Då kan ju luften inte komma in. Vid glasets botten är trycket lägre.

Fundera: Vad händer om man borrar ett litet hål i glasets botten?

Fundera: Glaset kan inte vara hur högt som helst. Varför?
/KS/lpe

Nyckelord: lufttryck [18];

*

Blandat [3887]

Fråga:
Hur mäter man lufttryck? Mäter man det på olika sätt desto högre upp i atmosfären man kommer?
/Lars B, Vallaskolan, Sollefteå

Svar:
Lufttryck mäter man med en barometer. Den vanligaste typen kallas aneroidbarometer. Den består av en lufttom plåtdosa. Tjockleken varierar med lufttrycket. Avläsningen sker med en hävstångsanordning. Den måste kalibreras (ställas in), och det gör man med en kvicksilverbarometer. En sådan bär man knappast omkring, den har man på laboratoriet. En aneroidbarometer är liten och behändig, så väderballongens höjd bestämmes med hjälp av lufttrycket till ganska höga höjder (15 - 20 km).

Orden med fetstil kan du slå på i Nationalencyklopedin .
/KS

Nyckelord: lufttryck [18];

*

Kraft-Rörelse [952]

Fråga:
Om man tar ett glas med vatten och lägger ett papper ovanpå och sedan vänder detta så att papperet kommer neråt så blir papperet kvar. I några olika böcker har jag läst att det beror på att papperet buktas ner en aning pga vattnets tyngd. Den innestängda luften får då större plats, varför lufttrycket blir lägre inne i glaset än utanför. Nu har jag dock blivit varse om att detta skulle vara fel, och skulle därför vara tacksam om ni ville förklara hur det egentligen fungerar.
/Johan L, Högskolan i Kristianstad, Kristianstad

Svar:
Låt oss titta på de krafter som verkar på vattnet i det uppochnedvända glaset. Glaset påverkar med en kraft, sedan finns det tyngdkraften och luftens tryckkraft på pappret. Det är helt enkelt luftens tryck som trycker upp pappret och därmed vattnet. För att vattnet skall komma ur glaset måste luft komma in. Det går inte eftersom det våta pappret tätar bra mot glaset.

Försök: Gör försöket och se åt vilket håll pappret buktar.

Diskussion

Ovanstående fungerar även om glaset är vattenfyllt till hälften från början och då uppstår FRÅGAN; Varför fungerar det? Locket av tex papper, buktar uppåt, men det fungerar även med en aluminiumskiva, som inte buktar synligt uppåt. Dessutom, vad händer med det trycket som fanns (gavs) av den innestängda luften, när glaset vänds? Vi kan ju inte prata om "horror vacuui" i det här läget. Jag har alltså ett halvfyllt vattenglas, med säg 1 bars lufttryck i och utanför glaset, jag lägger på ett lock, samma lufttryck under som ovanpå locket. Vänd glaset, luftbubblan hamnar överst. Locket buktar inåt och sitter kvar, men rimligen borde jag ha 1 bars tryck från den innestängda luften plus ”vattenpelaren”, eller så borde ”vattenpelaren” sjunka nedåt och minska trycket lite ovanför. /Ole Lundgren

Ole! Ditt resonemang låter korrekt, men det är det inte. Lufttrycket i luftbubblan är inte detsamma, då kan man inte få jämvikt. Om man antar att vattenpelaren är 1 dm, så behöver vi ändra lufttrycket med bara 1% för att kompensera för vattenpelaren. Detta sker dels genom att pappret buktar ut lite eller att lite luft och/eller vatten läcker ut när man vänder glaset. Detta märks nästan inte eftersom det rör sig om en så liten korrektion.

Det finns också en annan effekt som kan hjälpa till med att hålla vattnet uppe: adhesion. Adhesion är klibbighet mellan två medier. Adhesion varierar mycket med mediernas egenskaper, men för vissa kombinationer kan adhesionen bidra.

Jag har utfört lite försök med en liten PET-flaska och ett plastlock. Adhesionen mellan plasterna är liten så denna effekt kan man bortse ifrån.

För det första kan man observera att ju mindre luft man har i flaskan, desto bättre hålls locket fast. Det är precis vad man väntar sig: mindre luftbubbla kräver en mindre volym för att ändra lufttrycket tillräckligt. Med 1/3 vatten och 2/3 luft är det svårt att få locket att fastna.

Slutligen stack jag hål i botten av flaskan. Vattnet rann då naturligtvis ut eftersom undertrycket i luftbubblan försvann. /Peter Ekström
/GO/lpe

Se även fråga 10835

Nyckelord: lufttryck [18];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7180 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-09-23 11:27:37.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.