Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 6 frågor/svar hittade Universum-Solen-Planeterna [19751] Svar: Låt oss först fråga oss om det är sannolikt att jordens medelavstånd till solen ändras. Detta behandlas i fråga 17160 Om jorden kommer närmare solen kommer temperaturen att stiga. Om temperaturen ökar tillräckligt kommer vattnet att förångas, vilket genom växthuseffekten ger en ytterligare temperaturökning. Effekten förstärks om karbonat-silikatcykeln, se fråga 17321 Nyckelord: solsystemet [7]; växthuseffekten [34]; koldioxidcykeln [6]; Blandat [19033] Svar: Det finns två stabila isotoper av kol: C-12 och C-13. C-12 är lättare och alltså mer lättrörligt (har högre medelhastighet, kinetisk energi = mv2/2 = (3/2)kT), så vid CO2 upptag av växter gynnas C-12. Biogent material (material från fotosyntes av växter/bakterier) har alltså ett underskott av C-13. Nyckelord: koldioxidcykeln [6]; Blandat [17321] Ursprunglig fråga: Svar: För det första finns det inga direkta data hur jordens urspungliga atmosfär var sammansatt. Vi får titta på vilka grundämnen i gasform som förekommer mycket i solsystemet och vilka gaser som kommer ut vid vulkanism. Jorden var ju när den bildades i princip en stor vulkan. Dels värmdes den upp när den bildades och dels utsattes den för ett bombardemang av meteoriter. Perioden kallas ju Hadean (Hades är ju dödsriket i den grekiska mytologin). Grundämnenas förekomst i solsystemet framgår av Abundances_of_the_elements_(data_page)#Sun_and_solar_system Där kan man se att förutom väte och helium (som båda är mycket lätta och försvinner nästan omedelbart när jorden bildades) dominerar kol, syre och kväve. Man bör alltså vänta sig att den urspungliga atmosfären innehöll dessa ämnen. Eftersom O2 är mycket reaktivt så försvinner det säkert genom att det oxiderar andra ämnen, bland annat kol. Observera att det var säkert 1000-2000 grader på jordytan, så allt brännbart (t.ex. kol) brann upp. Enligt detta resonemang skulle atmosfären bestå till en stor del av koldioxid och en del andra gaser t.ex. kvävgas. Med tanke på vulkanism och venusatmosfärens sammansättning (se Planetary Fact Sheets Nedanstående figur (från Atmosphere_of_Venus
![]() Det är emellertid inte ens säkert att jorden hade någon atmosfär alls från början. Solen var när den skapades antagligen mycket aktiv (jmfr. T-Tauri stjärnor, T_Tauri_star Dagens atmosfär har sammansättningen c:a 20% syrgas, 80% kvävgas och små mängder av andra gaser t.ex. koldioxid, se Atmosphere_of_Earth Syrgasen kommer från fotosyntetiserande växter och bakterier, se figuren i fråga 1550 Vart har kolet tagit vägen då? Bilden i fråga 14739 Bara en liten del av den utspungliga koldioxiden finns bundet i existerande liv. Den viktigaste stabilisatorn för den atmosfäriska koldioxidhalten är jordens inre med hjälp av den långsamma koldioxidcykeln, Carbonate-silicate_cycle Med karbonat-silikatcykeln, se bilden nedan från länk 2, transporteras atmosfärens koldioxid, via havet, utfällning i form av CaCO3, transport med kontinentaldriften till jordens inre i subduktionszonerna. Vid den höga temperaturen i jordens inre ombildas karbonatet till silikat. Vid vulkanutbrott släpps sedan en del av den återbildade koldioxiden ut i atmosfären. Vi har alltså en cirkulation av koldioxid. Det är alltså så länge kontinentaldriften pågår en jämviktshalt av 200-280 ppm koldioxid i atmosfären (se figuren i fråga 830 Se även Atmosphere_of_Earth Se fråga 13757 ![]() /Peter E Nyckelord: *geologi [16]; koldioxidcykeln [6]; växthuseffekten [34]; astrobiologi [9]; jordens atmosfär [11]; planeters atmosfär [4]; 1 http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/climatechange1/05_2.shtml * Blandat [14739] Fråga:Jag håller på att skriva en uppsats om kyotoavtalet och klimatfrågan. En av mina källor är en kritisk text som menar att utsläppen inte minskar eftersom företag och regeringar köper trädplantage istället för att kompensera sina utslätt. Nu till min fråga, i denna text står det att: "Koldioxid i träd slipper ur fångenskapen och återgår till atmosfären så fort träden dör sin naturliga död, eller om de huggs ner eller drabbas av skadeinsekter eller om skogsbrand bryter ut. Följaktligen kan kolsänkor i ett längre perspektiv omöjligen kompensera för att de uråldiga magasinen av koldioxid frigörs till atmosfären, där de stannar i växthuskupan i hundratals år." Men trädet kan väl ändå inte suga upp all koldioxid och lagra det i sig? Träden omvandlar väl koldioxid till syre och kol? Och sedan om trädet brinner upp så blir det en liten kolhög, men det kan väl inte bli samma mängd koldioxid som trädet "sugit upp"? Eller har jag fått allt om bakfoten nu... Svar: Fråga 13757 Se även växthuseffekten Bilden nedan visar i vilken form kolet finns på jorden (från länk 1). ![]() /Peter E Nyckelord: koldioxidcykeln [6]; kol [3]; * Blandat [13757] Fråga:Jag undrar hur mycket koldioxid ett träd förbränner? /Andreas W, Bosgårdskolan, Tvååker Svar: CO2 + H2O + energi--> CH2O + O2 Energin kommer normalt från solstrålning (processen kallas då fotosyntes, se Fotosyntes CH2O är en förenklad formel för ett kolhydrat. När trädet eldas upp eller förmultnar får man den omvända reaktionen: CH2O + O2 --> CO2 + H2O + energi Normalt är alltså denna process en cykel med en omloppstid på ett till många år. För att räkna ut hur mycket CO2 man får av en viss mängd ved behöver man molvikterna för de ingående molekylerna: 30 g CH2O + 32 g O2 --> 44 g CO2 + 18 g H2O 30 g ved ger alltså 44 g koldioxid eller omvänt används 44 g koldioxid för att producera 30 g ved. Se vidare länk 1. Nyckelord: koldioxidcykeln [6]; 1 http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-fungerar-fotosyntesen * Blandat [8254] Fråga:Är det mindre syre i luften på vintern när träden har fällt sina löv? /Pia S, Ängaryd, Tranås Svar: Nedanstående figur (från Carbon_dioxide_in_Earth's_atmosphere ![]() /KS/lpe Nyckelord: koldioxidcykeln [6]; fossila bränslen [13]; 1 http://vathena.arc.nasa.gov/curric/land/global/greenhou.html *
Frågelådan innehåller 7442 frågor med svar. Frågelådan är öppen för frågor efter att Microsoft har fixat problemet med servern. (11 dec 2019)
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.