Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

6 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [19751]

Fråga:
vad händer om solen kommer närmre jordklotet?
/sara B, osby

Svar:
Eftersom solen är mycket större än jorden är det bättre att säga att jorden kommer närmare solen.

Låt oss först fråga oss om det är sannolikt att jordens medelavstånd till solen ändras. Detta behandlas i fråga 17160 och slutsatsen är att planeterna banor är mycket stabila speciellt vad gäller medelavstånden till solen. Om större förskjutningar sker så tar det mycket lång tid (miljarder år).

Om jorden kommer närmare solen kommer temperaturen att stiga. Om temperaturen ökar tillräckligt kommer vattnet att förångas, vilket genom växthuseffekten ger en ytterligare temperaturökning. Effekten förstärks om karbonat-silikatcykeln, se fråga 17321 , stoppas. Då kommer CO2-halten att öka. Man får vad som kallas skenande växthuseffekt(se Runaway_greenhouse_effect ). Planeten Venus har råkat ut för detta med en yttemperatur på 500oC och 90 atmosfärers tryck av CO2. Om detta skulle ske med jorden skulle den bli obeboelig. Nu fordras det en ganska stor temperaturökning för att karbonat-silikatcykeln skall stoppas, så det är inget vi behöver oroa oss för.
/Peter E

Nyckelord: solsystemet [7]; växthuseffekten [31]; koldioxidcykeln [6];

*

Blandat [19033]

Fråga:
Hej! I SvD 28/3 - 13, pappersupplagan, finns en artikel om mikroorganismer i jordskorpan skrivs på slutet att ett säkert tecken på att metanproducerande mikrober väckts till liv är "... och lägre halter än normalt av isotopen kol-13, ...". Hur är kol-13-nivån ett tecken på uppvaknat liv?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Det är inget tecken på uppvaknat liv, men det indikerar att det kommer från levande material.

Det finns två stabila isotoper av kol: C-12 och C-13. C-12 är lättare och alltså mer lättrörligt (har högre medelhastighet, kinetisk energi = mv2/2 = (3/2)kT), så vid CO2 upptag av växter gynnas C-12. Biogent material (material från fotosyntes av växter/bakterier) har alltså ett underskott av C-13.
/Peter E

Nyckelord: koldioxidcykeln [6];

*

Blandat [17321]

Fråga:
Vart tog all koldioxid som fanns i jordens urspungliga atmosfär vägen?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Om Jordens atmosfär från början bestod mest av koldioxid och man jämför med hur lite koldioxid det finns idag i atmosfären så kan man fråga sig vad har hänt med all koldioxiden som fanns i atmosfären? Är den bunden i växterna? Vi vet att syret kommer från växterna, men var kommer kvävet ifrån?
/carl l

Svar:
Carl! Egentligen en geologi-fråga, men jag skall ändå försöka mig på några kommentarer.

För det första finns det inga direkta data hur jordens urspungliga atmosfär var sammansatt. Vi får titta på vilka grundämnen i gasform som förekommer mycket i solsystemet och vilka gaser som kommer ut vid vulkanism. Jorden var ju när den bildades i princip en stor vulkan. Dels värmdes den upp när den bildades och dels utsattes den för ett bombardemang av meteoriter. Perioden kallas ju Hadean (Hades är ju dödsriket i den grekiska mytologin).

Grundämnenas förekomst i solsystemet framgår av Abundances_of_the_elements_(data_page)#Sun_and_solar_system .

Där kan man se att förutom väte och helium (som båda är mycket lätta och försvinner nästan omedelbart när jorden bildades) dominerar kol, syre och kväve. Man bör alltså vänta sig att den urspungliga atmosfären innehöll dessa ämnen. Eftersom O2 är mycket reaktivt så försvinner det säkert genom att det oxiderar andra ämnen, bland annat kol. Observera att det var säkert 1000-2000 grader på jordytan, så allt brännbart (t.ex. kol) brann upp. Enligt detta resonemang skulle atmosfären bestå till en stor del av koldioxid och en del andra gaser t.ex. kvävgas. Med tanke på vulkanism och venusatmosfärens sammansättning (se Planetary Fact Sheets ), så inehöll atmosfären säkert även en del svaveloxider.

Nedanstående figur (från Atmosphere_of_Venus ) visar den procentuella sammansättningen av Venus', Mars' och jordens troliga första atmosfär. Varför jordens nuvarande atmosfär är så helt annorlunda förklaras nedan.


Det är emellertid inte ens säkert att jorden hade någon atmosfär alls från början. Solen var när den skapades antagligen mycket aktiv (jmfr. T-Tauri stjärnor, T_Tauri_star ), så partikelstrålningen från solen kan ha slitit bort den atmosfär som bildats.

Dagens atmosfär har sammansättningen c:a 20% syrgas, 80% kvävgas och små mängder av andra gaser t.ex. koldioxid, se Atmosphere_of_Earth . I medeltal innehåller jordatmosfären 1% vatten, i huvudsak som vattenånga och en mindre del som moln (vattendroppar/iskristaller).

Syrgasen kommer från fotosyntetiserande växter och bakterier, se figuren i fråga 1550 hur syrehalten har byggts upp under ett par miljarder år.

Vart har kolet tagit vägen då? Bilden i fråga 14739 visar i vilken form kolet finns på jorden (se även länk 1). De dominerande sänkorna är som synes kalksten (från snäckor, skaldjur) och organiskt material (från döda växter, djur, bakterier) i sedimentära bergarter. Det är alltså livsformer genom tiderna som har utarmat atmosfären på koldioxid!

Bara en liten del av den utspungliga koldioxiden finns bundet i existerande liv. Den viktigaste stabilisatorn för den atmosfäriska koldioxidhalten är jordens inre med hjälp av den långsamma koldioxidcykeln, Carbonate-silicate_cycle .

Med karbonat-silikatcykeln, se bilden nedan från länk 2, transporteras atmosfärens koldioxid, via havet, utfällning i form av CaCO3, transport med kontinentaldriften till jordens inre i subduktionszonerna. Vid den höga temperaturen i jordens inre ombildas karbonatet till silikat. Vid vulkanutbrott släpps sedan en del av den återbildade koldioxiden ut i atmosfären.

Vi har alltså en cirkulation av koldioxid. Det är alltså så länge kontinentaldriften pågår en jämviktshalt av 200-280 ppm koldioxid i atmosfären (se figuren i fråga 830 ). Anledningen till att denna process inte kan rädda oss från ökningen i koldioxidhalten (i dag över 380 ppm pga användning av fossila bränslen) är att processen har för lång tidskonstant - vi släpper helt enkelt ut alltför mycket koldioxid under kort tid.

Se även Atmosphere_of_Earth och History_of_Earth .

Se fråga 13757 för den organiska koldioxidcykeln och fråga 12306 för hur man tror att vatten kom till jorden.



/Peter E

Nyckelord: *geologi [16]; koldioxidcykeln [6]; växthuseffekten [31]; astrobiologi [9]; jordens atmosfär [9];

1 http://earthguide.ucsd.edu/virtualmuseum/climatechange1/05_2.shtml
2 http://www.ldeo.columbia.edu/edu/dees/V1003/lectures/global_carbon_cycle/

*

Blandat [14739]

Fråga:
Jag håller på att skriva en uppsats om kyotoavtalet och klimatfrågan. En av mina källor är en kritisk text som menar att utsläppen inte minskar eftersom företag och regeringar köper trädplantage istället för att kompensera sina utslätt. Nu till min fråga, i denna text står det att:

"Koldioxid i träd slipper ur fångenskapen och återgår till atmosfären så fort träden dör sin naturliga död, eller om de huggs ner eller drabbas av skadeinsekter eller om skogsbrand bryter ut. Följaktligen kan kolsänkor i ett längre perspektiv omöjligen kompensera för att de uråldiga magasinen av koldioxid frigörs till atmosfären, där de stannar i växthuskupan i hundratals år."

Men trädet kan väl ändå inte suga upp all koldioxid och lagra det i sig? Träden omvandlar väl koldioxid till syre och kol? Och sedan om trädet brinner upp så blir det en liten kolhög, men det kan väl inte bli samma mängd koldioxid som trädet "sugit upp"? Eller har jag fått allt om bakfoten nu...
/Josefine B, Väggaskolan, Karlshamn

Svar:
Josefine! Nej, men lite har du fått om bakfoten .

Fråga 13757 beskriver den organiska CO2-cykeln. CO2 frigörs alltså när trädet brinner eller ruttnar. Å andra sidan binds CO2 när trädet växer. Så det jämnar ut sig i längden - därför ökar träd och andra nutida växter inte CO2-halten. Mycket gamla rester av växter (olja, kol, fossilgas) ger däremot upphov till en ökning.

Se även växthuseffekten .

Bilden nedan visar i vilken form kolet finns på jorden (från länk 1).



/Peter E

Nyckelord: koldioxidcykeln [6]; kol [3];

*

Blandat [13757]

Fråga:
Jag undrar hur mycket koldioxid ett träd förbränner?
/Andreas W, Bosgårdskolan, Tvååker

Svar:
När trädet växer tillverkar det kolhydrater av koldioxid och vatten. Mycket förenklat är reaktionen:

CO2 + H2O + energi--> CH2O + O2

Energin kommer normalt från solstrålning (processen kallas då fotosyntes, se Fotosyntes ) men kan även vara t.ex. kemisk energi.

CH2O är en förenklad formel för ett kolhydrat. När trädet eldas upp eller förmultnar får man den omvända reaktionen:

CH2O + O2 --> CO2 + H2O + energi

Normalt är alltså denna process en cykel med en omloppstid på ett till många år. För att räkna ut hur mycket CO2 man får av en viss mängd ved behöver man molvikterna för de ingående molekylerna:

30 g CH2O + 32 g O2 --> 44 g CO2 + 18 g H2O

30 g ved ger alltså 44 g koldioxid eller omvänt används 44 g koldioxid för att producera 30 g ved.

Se vidare länk 1.
/Peter E

Nyckelord: koldioxidcykeln [6];

1 http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-fungerar-fotosyntesen

*

Blandat [8254]

Fråga:
Är det mindre syre i luften på vintern när träden har fällt sina löv?
/Pia S, Ängaryd, Tranås

Svar:
Det är klart att man kan tänka sig lokala variationer i syrehalten, beroende på lokala variationer i fotosyntesen. En sak är i alla fall säker. Variationerna är mycket små. Man kan få en uppfattning om storleken genom att titta på mostvarande variationer av koldioxidhalten under året. Det rör sig då om 0.0005%, vilket ska jämföras med normalhalten av syre på 20%.

Nedanstående figur (från Carbon_dioxide_in_Earth's_atmosphere ) visar den årliga variationen i koldioxidhalten och även den systematiska ökningen orsakad av vår förbränning av fossila bränslen.



/KS/lpe

Nyckelord: koldioxidcykeln [6]; fossila bränslen [13];

1 http://vathena.arc.nasa.gov/curric/land/global/greenhou.html

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7203 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-11-19 11:33:22.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.