Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

13 frågor/svar hittade

Energi [20305]

Fråga:
Hej! Mitt namn är Jonathan och jag läser andra året på teknik och i kursen hållbart samhällsbyggande kommer jag här med en fråga som jag behöver få besvarad. Det gäller energi och i detta fall hur Etanol skulle kunna ändra hur vi använder oss av petroleum samt andra fossila bränslen. Om vi skulle byta från dessa fossila bränslen till förnybara som i detta fall Etanol, hur mycket energi hade det då behövts för att ersätta de fossila, och hur hade produktionen av etanol behövt bli och är det möjligt att göra detta samtidigt som att driva ett högteknologiskt samhälle som idag utan att gå back i kapital. Vilka krav hade samhället behövt stå framför för att detta ska införas? (jag ställer frågan till fysik-resurscentrummet eftersom det handlar om beräkningar när det gäller energin från tex olja till etanol, de andra delarna kanske berör andra centrum mer, var då vänlig att vidarebefordra så jag kan få deras synpunkt) Tack i förhand Jonathan Bruchhausen
/Jonathan B, Rönneskolan, Ängelholm

Svar:
Detta är en mycket omfattande fråga som vi varken har resurser eller kunskap att fullständigt besvara. Det låter även som ett projektarbete, så det är nog meningen att du skall fundera lite själv också . Vi kommer därför att bara ge dig lite hjälp att komma igång samt några länkar till information som krävs.

Om vi vill veta vad som krävs för att ersätta petroleum med etanol behöver vi veta energiinnehållet i ett kilo etanol (Eetanol=29.7 MJ) och energiinnehållet i ett kilo petroleum (Epetroleum=47.0). (Heat_of_combustion#Heat_of_combustion_tables )

Ovanstående måste korrigeras för den energi som måste tillföras vid framställningen av bränslet, vilket typiskt gör etanol mindre attraktivt.

Det finns fler problem med att ersätta petroleum med etanol. Det krävs mycket stora ytor för att odla t.ex. säd som kan användas till att framställa etanol. De grödor som används är ofta även användbara som livsmedel, vilket skapar ett moraliskt dilemma genom ökande livsmedelspriser.

Fördelen med etanol jämfört med petroleum är att det inte är fossilt - koldioxiden som frigörs vid förbränningen används av växterna. Det ger även mindre giftiga restproduker som kan vara skadliga för miljön. Restprodukterna är i princip endast vatten och koldioxid.

Det bästa vore om man kunde producera etanol från avfallsprodukter från jordbruket (t.ex. flis, halm). Det är emellertid svårt att jäsa etanol från cellulosa.

Etanol som bränsle kommer nog inte att få mer än marginell betydelse. Annan ersättning från sol, vind och förbättrade batterier är nog mer realistiska för transportsektorn.

Se även fråga 19721 , 1782 och Ethanol_fuel .
/Peter E

Nyckelord: fossila bränslen [13]; växthuseffekten [30];

1 http://www.easychem.com.au/production-of-materials/renewable-ethanol/advantages-and-disadvantages-of-ethanol-as-a-fuel
2 https://www.classle.net/#!/classle/faq/what-will-happen-if-ethanol-used-place-petrol-conventional-petrol-engine/

*

Blandat [19960]

Fråga:
Fossila bränslen och koldioxid i jordens atmosfär
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Det tycks mig som om temperaturen på jorden under karbontiden, ett antal miljoner år, sjönk kontinuerligt, och detta trots att istider bör ha funnits även då. Har det att göra med att växter tog upp kol ur atmosfären och lagrade den i form av kol och olja, vilka nu under kort tid tas upp och släpps ut igen?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
I fråga 19940 finns jordens medeltemperatur de senaste 500 miljoner åren. Temperaturen var alltså 10-15 grader varmare vid 300-500 Ma (mega annum) och i Karbon (omkring 100 Ma). Detta beror säkert till en stor del på att koldioxidhalten var mycket högre då, se nedanstående figur från Carbon_dioxide_in_Earth's_atmosphere#Past_concentration , och koldioxid är ju en effektiv växthusgas.

Halten koldioxid i atmosfären ges av en balans mellan förbrukning i fotosyntes i växter, kontinentaldriftens transport av kol till jordens inre (se fråga 17321 ), förruttnelse och utsläpp av koldioxid från vulkanism.

Landväxter etablerade sig för c:a 400 Ma sedan. En del av dessa liksom havsväxter har säkert begravts och förvandlats till fossila bränslen (se fråga 1782 ). Detta förklarar säkert åtminstone till en del den stora nergången i koldioxidhalten omkring 400 Ma (Karbon, Karbon ) och runt 100 Ma (Krita, Krita_(geologi) ).

Se vidare Paleoclimatology och Evolution_of_plants .



/Peter E

Nyckelord: klimat [7]; jordens atmosfär [9]; växthuseffekten [30]; fossila bränslen [13];

*

Värme [19721]

Fråga:
Var hittar men energiinnehåll i metanol, etanol och biodiesel samt eventuell verkningsgrad när man vill använda dessa som bränsle i bilar?
/Annika V, Björnekulla skolan, Åstorp

Svar:
Annika! Energiinnehållet i bränslen finns i tabellen i Heat_of_combustion#Heat_of_combustion_tables eller den svenska (mindre fullständig) Värmevärde#Olika_bränslens_värmevärden . Specifikt för biobränslen finns Energy_content_of_biofuel . Observera att energiinnehållet är ett hypotetiskt begrepp, det beror på exakt vilka slutprodukter man får.

Verkningsgraden för en förbränningsmotor är svårare eftersom den beror på bränsle, konstruktion, kompression och temperaturintervall. Där får du nog ta data från en typisk motor.
/Peter E

Nyckelord: fossila bränslen [13]; verkningsgrad [20];

*

Energi [19264]

Fråga:
Vilka bevis finns det på att olja är rester av växter och djur?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Vilka naturvetenskapliga bevis finns det på att olja är rester av växter och djur?
/Marcus E, LBS

Svar:
Marcus! Det är egentligen en geologifråga, med det är intressant så jag ger en fysikers svar.

Det finns mycket starka bevis för att fossila bränslen (olja, fossilgas och kol) kommer från växter/djur som levde för många miljoner år sedan, se fråga 1782 . Låt oss börja med ett citat från länk 1:

The relative proportion of 13C in our atmosphere is steadily decreasing over time. Before the industrial revolution, d13C of our atmosphere was approximately -6.5‰; now the value is around -8‰. Recall that plants have less 13C relative to the atmosphere (and therefore have a more negative d13C value of around -25‰). Most fossil fuels, like oil and coal, which are ancient plant and animal material, have the same d13C isotopic fingerprint as other plants. The annual trend–the overall decrease in atmospheric d13C–is explained by the addition of carbon dioxide to the atmosphere that must come from the terrestrial biosphere and/or fossil fuels. In fact, we know from D14C measurements, inventories, and other sources, that this decrease is from fossil fuel emissions, and is an example of the Suess Effect.

Recall that the Suess Effect is the observed decrease in d13C and D14C values due to fossil fuel emissions, which are depleted in 13C and do not contain 14C.

Eftersom CO2-molekylen med 12C är lättare än den med 13C är den också mer lättrörlig (medelenergin beror av temperaturen mv2/2=3kT/2). Organiskt material innehåller alltså mindre 13C relativt 12C, dvs ett negativt d13C, se Carbon-13#Uses_in_earth_science .

Fossila bränslen har detta negativa d13C, vilket är en tydlig indikation på organiskt ursprung - oorganiskt material har positivt d13C.

Man vet även från kemikunskaper att organiskt material under högt tryck, hög temperatur och frånvaro av syre kan omvandlas till kol eller kolväten.

Se tillägget till fråga 1782 för ytterligare oberoende bevis för att fossila bränslen kommer från biologiskt material. Länk 2 ger en bra sammanfattning av kontroversen.



/Peter E

Nyckelord: fossila bränslen [13]; *geologi [16];

1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/outreach/isotopes/c13tellsus.html
2 http://www.rense.com/general58/biot.htm

*

Energi [17516]

Fråga:
Är det möjligt att driva ett batteri med koldioxid?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Är det möjligt att driva ett batteri med koldioxid?
/Beatrice S, Vittra vid gerdsken, Alingsås

Svar:
Hej Beatrice! Vilken bra idé - om det fungerade! Låt oss ställa frågan mer generellt: kan vi använda koldioxid som energikälla?

Förutsättningen för att man skall kunna använda ett ämne som energikälla är att vi på något sätt kan kan omvandla ämnet till ett annat ämne under utveckling av energi. Ämnet måste alltså ha en energipotential (möjlighet att genom någon kemisk reaktion utveckla energi). Processen kan vara i ett batteri/bränslecell (göra ström direkt) eller förbränning (skapa värme som kan användas).

Nu är tyvärr koldioxid så långt ner man kan komma på energitrappan - det finns inget ämne som har mindre energi. Om vi förbränner kol är reaktionen

C + O2 -> CO2

Atomvikterna är: C - 12; O - 16. Molekylvikterna i reaktionen ovan blir då

12 + 32 -> 44.

Så 12kg kol plus 32kg syre (normalt från luften) ger alltså 44kg CO2.

Enligt Energy_content_of_biofuel är energiutvecklingen vid kolförbränning c:a 30MJ/kg, vilket är ett typiskt värde för fossila bränslen. Om vi räknar på ovanstående reaktion får vi att en mol kol ger

12*30 MJ/1000 = 0.360 MJ

En mol är 6.022*1023 atomer, så energiutvecklingen per reaktion blir

0.360*106/(6.022*1023) J = 5.98*10-19 J

1 eV är 1.60*10-19 J, så energiutvecklingen per reaktion i eV blir

5.98*10-19/(1.60*10-19) eV = 3.7 eV

Några eV är typiska energier när det gäller kemiska reaktioner eftersom bindningsenergin för valenselektroner är några eV.

Vätgas har mycket högre energipotential (c:a 130MJ/kg), men vätgas måste tillverkas så man vinner ingen energi. Och, som sagt, koldioxid har ingen energipotential alls.

Se vidare Energy_density som bland annat ger en plot av energy density (energipotential/kg) för olika ämnen, figuren nedan (länk 1 för figuren i större skala).



/Peter E

Nyckelord: energikällor [24]; fossila bränslen [13];

1 http://fragelada.fysik.org/bilder/energy_density.jpg

*

Kraft-Rörelse [16592]

Fråga:
Vad kostar det i bränsle att öka hastigheten för en lastbil från 60 till 80 km/tim?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag skall hålla en utbildning för lastbilschaufförer. Hastigheten och förmågan att planera sin körning är alltid ett hett ämne som kräver konkreta svar.

Fråga: Vad kostar det i energi (diesel) att öka hastigheten från 60 till 80 km/tim resp från 5 till 25/km/tim. Fordonets totalvikt 60 ton resp 20 ton. Konsekvens: Om man bromsar från 80 till 60 km/tim förlorar man i princip lika mycket i rörelseenergi som det kostat att accelera från 60 till 80 km/tim.
/Klas G, Brantevik

Svar:
Klas! Eftersom man normalt kör ganska långa sträckor så är det inte accelerationerna som är avgörande utan friktionsförluster - inklusive luftmotstånd. En personbil har en optimal hastighet på c:a 70-90 km/t, se länk 1 och 2 nedan. I länk 1 finns ett diagram på bränsleeffektivitet och tips för effektiv körning.

Om hastigheten är v så är luftmotståndet (bromsande kraften)

Fluftmotstånd = konstant*v2

(se Drag_(physics) ). Effekten går som F*v, så förlusterna från luftmotståndet går som v3. Å andra sidan kör man längre per tidsenhet, så slutresultatet blir att effektiviteten minskar som v2.

Det är klart att det optimala är att köra med så konstant hastighet som möjligt. Om man inte har KERS (se fråga 16552 nedan) så är ju bromseffekten rena förluster.

Eftersom rörelseenergin är m*v2/2, kostar det mycket mer energi att accelerera från 60 km/t till 80 km/t än att accelerera från 5 km/t till 25 km/t. Kraften som krävs för accelerationen är (bortsett från luftmotståndet) densamma, men kraften verkar vid den högre hastigheten på en längre sträcka, så den erfordrade energin blir större.

Bränsleekonomi för en bil är ett ganska komplicerat ämne med många parametrar, så man kan inte räkna ut bränsleförbrukningen med hjälp av en enkel formel. Det bästa är att pröva själv - vissa bilar visar den ögonblickliga bränsleförbrukningen så för dessa är det enkelt.

Låt oss avslutningsvis beräkna hur mycket diesel det kostar att accelerera en 20 tons lastbil från 5 till 25 km/t och från 60 till 80 km/t. Energiutbytet för dieselolja är enligt Energy_content_of_biofuel 40.3 MJ/l. Om vi räknar med en effektivitet på 40% blir energiutbytet 16100 kJ/l. Detta värde har använts för att räkna ut förbrukningen i den sista kolumnen.

Hastighet     Ekin    DEkin   Förbrukning
  5    1.4     19.6
 25    6.9    476     456.4     0.028
.
 60   16.7   2790 
 80   22.2   4930    2140       0.13
km/t  m/s     kJ      kJ    liter dieselolja
Det tar alltså hisnande 0.13 l diesel att accelerera vår 20 tons lastbil från 60 till 80 km/t!
/Peter E

Se även fråga 16552

Nyckelord: friktion [44]; rörelseenergi [12]; fossila bränslen [13]; luftmotstånd [9];

1 http://eartheasy.com/live_fuel_efficient_driving.htm
2 http://www.newton.dep.anl.gov/askasci/eng99/eng99540.htm

*

Universum-Solen-Planeterna [16548]

Fråga:
har jorden förlorat något av sin vikt p.g.a det stora uttaget av bl.a olja och kol. Borde inte jordens massa ha minskat?
/ulf j, teglaskolan, skara

Svar:
Det finns ett antal effekter som kan öka eller minska jordens massa. Dessa effekter är mycket små jämfört med jordens massa som är 5.97*1024 kg.

Några exempel på effekter som minskar jordens massa:

Förlust av delar av atmosfären pga solvinden. Tack vare jordens magnetfält som böjer av de laddade solvindspartiklarna är detta en ganska liten effekt.

Användande av fossila bränslen och kärnkraft. Den totala energiförbrukningen per år är c:a 5*1020 J, se World_energy_resources_and_consumption . Om vi med hjälp av Einsteins samband räknar ut vad detta motsvarar i massa får vi

m = 5*1020/(3*108)2 = 6000 kg

Några exempel på effekter som ökar jordens massa:

Infall av meteoriter från solsystemet. Detta rör sig om storleksordningen 100-tals ton per dygn, se länk 1. Detta är säkert den största effekten, så nettoresultatet bör bli en långsam ökning av jordens massa.

Instrålningen från solen är ungefär 6*1024 J/år, alltså 10000 gånger den totala energikonsumtionen. Men instrålningen balanseras (eftersom jordens medeltemperatur är ganska konstant) av utstrålningen av värmestrålning, så det orsakar ingen ändring i jordens massa.

Sammanfattningsvis kan man säga att både de ökande och minskande effekterna är mycket små jämfört med jordens massa. Jordens massa är alltså ganska konstant.
/Peter E

Nyckelord: fossila bränslen [13];

1 http://www.nineplanets.org/meteorites.html

*

Energi [16110]

Fråga:
Hur kan 1 kg bensin ge ett utsläpp av 1,5 kg CO2?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Om en bil släpper ut 150gr koldioxid/km så släpper den ut 1, 5 kg per 10 km. Har inte koll på bensinens densitet men förmodar att den är ca 1kg/liter. Troligen drar bilen i exemplet ca 1 liter/mil. Hur kan 1 kg bensin omvandlas till 1,5 kg CO2 utsläpp plus vikten av alla andra utsläpp som uppstår ur 1 liter bensin. Vore intressant med en förklaring.
/Manfred S, Livets

Svar:
Manfred! Egentligen en kemifråga, men vi kan nog klara av den. Den typiska förbränningsreaktionen för bensin (se Hydrocarbon ) är

C8H18 + 12.5O2 -> 9H20 + 8CO2

Atomvikterna är: H - 1; C - 12; O - 16. Molekylvikterna i reaktionen ovan blir då

114 + 400 -> 162 + 352 = 514

Detta betyder att 114g bensin reagerar med 400g syre och ger 162g vatten och 352g koldioxid. Förhållandet (producerad koldioxid)/(förbrukad bensin) är alltså 352/114=3.1. Det produceras alltså ungefär 3 gånger så mycket koldioxid som man förbränner bensin. Det beror helt enkelt på att det mesta av slutprodukten CO2 kommer från atmosfärens syre.

Här finns energiinnehållet och koldioxidutsläpp för några vanliga bränslen: Energy_content_of_biofuel .
/Peter E

Nyckelord: energikällor [24]; fossila bränslen [13];

*

Energi [15136]

Fråga:
Man brukar prata om att avgaser från fossila bränslen genererar partiklar/ämnen som kan skada människans lungor. Bildas dessa partiklar/ämnen då man förbränner biobränslen tex vätgas/biogas/etanol? Skulle miljonstäder bli av med den smog som bildas av förbränning av fossila bränslen om de helt övergick till biobränslen?
/Roger S, Stockholm

Svar:
Partiklar (eller aerosoler, som är partiklar som svävar i luften) bildas vid all förbränning - om det är fossila bränslen eller biobränslen har ingen betydelse. Vedeldning ger t.ex. mycket partiklar. Vad gäller utsläpp av partiklar från fordon finns det även andra viktiga källor som t.ex. från dubbdäck och bromsar.

Man kan däremot minska utsläpp av partiklar med hjälp av filter. Det skulle kanske hjälpa lite mot smoggen, men inte helt eftersom en del smog kan bildas av molekyler som finns i avgaserna.

Den stora skillnaden mellan fossila bränslen och biobränslen är att de förra orsakar en ökning i koldioxiden i atmosfären, medan de senare inte ger någon nettoökning. Det är den viktigaste fördelen med biobränslen att de inte ger upphov till ökad växthuseffekt.

Bilden (från Wikipedia-artikeln Radiative_forcing ) visar olika bidrag till växthuseffekten*. Värdena på y-axeln, Radiative forcing) är ett mått på uppvärmningseffekten. För att få ett bättre mått på detta kan det vara bra att komma ihåg att 1 W/m2 motsvarar en uppvärmning på 0.8oC.

Även om felstaplarna är stora, så bidrager aerosoler antagligen till en avkylning. Detta är naturligtvis ingen lösning på uppvärmningsproblemet eftersom aerosoler är mycket skadliga att andas in. ____________________________________________________________________
* Radiative forcing is a measure of the influence a factor has in altering the balance of incoming and outgoing energy in the Earth-atmosphere system and is an index of the importance of the factor as a potential climate change mechanism. In this report radiative forcing values are for changes relative to preindustrial conditions defined at 1750 and are expressed in watts per square meter (W/m2). (IPCC)



/Peter E

Nyckelord: växthuseffekten [30]; fossila bränslen [13]; aerosol [3];

*

Energi [12629]

Fråga:
Vilka fördelar och nackdelar har kraftverk som eldar med kol, olja och gas?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
1. Vilka fördelar och nackdelar har energikraftverk som eldar med kol, olja och gas?

2. Vad används energin från olja, gas och kol till?
/Anna S, Tullbroskolan, Falkenberg

Svar:
Här är två bra och lättillgängliga källor till information om energi: Vattenfall - Energikunskap och Svensk Energi - skolmaterial . Den senare innehåller, förutom information om olika energislag, fria overheadbilder och bilder för presentationer.

Nationalencyklopedin är också en bra informationskälla.

Alla energikällor utom vattenkraft och vind/vågkraft fungerar på så sätt att man värmer upp ett medium (vanligen vatten) till hög temperatur. Med hjälp av en turbin (som förvandlar värmeenergin till mekaniskt arbete) och en generator får man elektricitet. Problemet är att bara en liten del av den urspungliga energin (typiskt 30%) blir mekanisk energi. Resten är värme som ofta bara går ut i naturen. Ibland kan man utnyttja energin i kylvattnet för uppvärmning, och då blir effektiviteten lite bättre.

Eftersom alla är fossila bränslen - man bör egentligen kalla naturgas för fossilgas - så bidrar de till växthuseffekten, se Växthuseffekten . Olja har fördelen att vara lätt att förvara och förbränna, så det används som bränsle i de flesta typer av transportmedel.

Förutom utsläpp av koldioxid och en del svavel orsakar kol flera tusen döda gruvarbetare vid brytningen. Kinesiska gruvor har när det gäller detta speciellt dåligt rykte.

När man jämför olika energikällor är det viktigt att man inte bara konstaterar att källan x är skadlig, så vi skall inte använda den. Man måste även ta med i beräkningen hur skadliga är de alternativ som finns?

Bilden nedan är från 'Svensk energi i skolan'.



/Peter E

Nyckelord: energikällor [24]; fossila bränslen [13];

*

Blandat [8254]

Fråga:
Är det mindre syre i luften på vintern när träden har fällt sina löv?
/Pia S, Ängaryd, Tranås

Svar:
Det är klart att man kan tänka sig lokala variationer i syrehalten, beroende på lokala variationer i fotosyntesen. En sak är i alla fall säker. Variationerna är mycket små. Man kan få en uppfattning om storleken genom att titta på mostvarande variationer av koldioxidhalten under året. Det rör sig då om 0.0005%, vilket ska jämföras med normalhalten av syre på 20%.

Nedanstående figur (från Carbon_dioxide_in_Earth's_atmosphere ) visar den årliga variationen i koldioxidhalten och även den systematiska ökningen orsakad av vår förbränning av fossila bränslen.



/KS/lpe

Nyckelord: koldioxidcykeln [6]; fossila bränslen [13];

1 http://vathena.arc.nasa.gov/curric/land/global/greenhou.html

*

Energi [2445]

Fråga:
Vi undrar när man upptäckte fossila bränslen och när man började använda dom?
/Johan S, Åsö Grundskolan, Stockholm

Svar:
Det finns skriftliga belägg för att stenkol användes i både Europa och Kina för ungefär 2000 år sedan. Sedan glömdes bruket bort i Europa, så när Marco Polo reste i Kina i slutet av 1200-talet, blev han förvånad över att kineserna "eldade med en svart sten". På 1500-talet bröts stenkol i England och Tyskland. Till Sverige importerades stenkol för att användas i fyrar och smedjor. I slutet av 1700-talet började man använda stenkol också för uppvärmning. Olja började man utvinna under mitten av 1800-talet.
/KS

Nyckelord: fossila bränslen [13];

*

Energi [1782]

Fråga:
Vad är fossila bränslen?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag skulle vilja veta lite om fossila bränslen. Vad är fossila bränslen? Hur de används? För- och nackdelar?
/malena h, Eksjö gymnasium, Ekjsö

Svar:
Exempel på fossila bränslen: kol, olja, naturgas. De kallas fossila därför att de finns i gamla geologiska formationer, och skulle ha blivit kvar där, om inte vi hade plockat upp dom för att elda med (naturgas borde alltså i konsekvensens namn kallas fossilgas). Problemet är att vi därmed ökar koldioxidhalten i atmosfären. Detta kan ge upphov till en temperaturhöjning med svåröverskådliga följder, den så kallade växthuseffekten . Fördelen är att de är relativt lättillgängliga, lättanvända och billiga.

Motsatsen kallas fönybara bränslen, som trä, halm, biogas, etanol, rapsolja. De gröna växterna tar ju upp koldioxid ur luften. När vi eldar trä frigörs visserligen kodioxid, men det blir inget nettotillskott eftersom trädet har tagit upp lika mycket när det växte. Se fråga 1129 för det mer generella begreppet förnybara energikällor.

Wikipedia säger om bildandet av fossila bränslen:

Enligt den biogeniska teorin har jordens petroleumtillgångar bildats då förhistoriska alger och plankton lagt sig på sjöars och havs botten under syrefria förhållanden. Detta organiska material har begravts under stora lager sediment. Genom högt tryck och hög temperatur har det omvandlats kemiskt, först till kerogen och sedan genom ytterligare tryck och värme till kolväten i gas- eller vätskeform (det vill säga naturgas och petroleum).

Växter på land bildar dock främst kol. Stora delar av jordens kolreserver härstammar från den geologiska perioden karbon.

Kol kommer alltså antagligen från jättestora ormbunksliknande träd, se den fantasifulla illustrationen nedan från Wikimedia Commons.

Alla fossila bränslen kommer alltså från växter/alger som med hjälp av solljus omvandlar koldioxid och vatten till kolhydrater:

CO2 + H2O + energi (solljus) --> CH2O + O2

CH2O är en förenklad formel för ett kolhydrat. Under lång tid och vid högt tryck och hög temperatur omvandlas sedan kolhydraterna till kolväten (olja, fossilgas) eller kol. Energin i dessa bränslen är alltså inget annat än lagrat solljus!

Se vidare länk 1, Fossila_bränslen och Fossil_fuel .

Fundera: Hur är det med torv? Är torv fossilt eller förnyelsebart?

Tillägg 13/12/2013:

Ovanstående beskrivning av bildandet av fossila bränslen är mycket väl etablerat i vetenskapen. Det finns emellertid en liten minoritet som tror på ett icke-biologiskt scenario.

Det mest direkta argumentet för biologiskt ursprung är att 13C/12C-förhållandet i organiskt material är mindre än i oorganiskt kol. Fossila bränslen har detta lägre förhållande, se fråga 19264 .

Här är ett utdrag av Bradley J Dibble (länk 2) som argumenterar för den traditionella synen med argumentet att fossila bränslen innehåller fossila biomarkörer (identifierbara rester av växter/djur).

The abiotic theory is controversial and has a number of flaws, however. For one, it doesn’t predict deposits of oil as well as the biogenic theory does. Oil deposits are typically found close to fault lines because that’s where two tectonic plates meet, and ocean sediments can be more easily buried in those regions. Also, oil deposits usually have biomarkers, little telltale signs of life. For the abiotic theory to work, those markers have to be explained somehow; it fills in that hole by suggesting microbes must have been feeding on the petroleum. The biogenic theory easily explains why such evidence of life would be present, however, given that they originated from the remains of once-living plants.


/KS/lpe

Nyckelord: energikällor [24]; fossila bränslen [13]; *geologi [16]; växthuseffekten [30];

1 http://www.energyquest.ca.gov/story/chapter08.html
2 http://bradleydibble.authorsxpress.com/2012/04/29/the-origin-of-coal-oil-and-natural-gas-fossil-fuels-or-something-else/

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7179 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-09-20 12:13:24.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.