Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

15 frågor/svar hittade

Kraft-Rörelse [21319]

Fråga:
Jordrotationen saktar av succesivt om än långsamt. Varför jorden började rotera är väl kanske inte känt men dagens rotation upplever jag lite som ett gyroskop (??)

Frågan jag klurar på är då vad som sker när kraft tas ut denna rotation t ex genom vindkraftverk. Man kan ju inte "stjäla" kraft utan att det påverkar något annat.

Antag att 1 miljard (eller 10) större vindkraftverk byggs bör inte den kraft som då genereras (ett slags motstånd) påverka jordrotationen??
/Sven G, Onsala

Svar:
De fysikaliska lagarna för jordens rotation och ett gyroskop, är desamma, så det är inte förvånande att de liknar varandra.

Ja, jordens rotation minskar långsamt med tiden främst beroende på tidvatteneffekter, se fråga 13056 .

Jordens rotation har antagligen skapats genom att jorden kolliderat med en annan planet, se fråga 20350 och Theia_(hypotetisk_planet) .

Se fråga 814 för en diskussion om vågenergi och tidvattensenergi.

Vad gäller vindenergi så påverkar vindkraftverk rörelsemängdsmomentet (jordens rotation), men eftersom vinden växlar riktning med tid och position, så tar nettoeffekten till en stor del ut sig. Ingen fara alltså att dygnet blir längre med många vindkraftverk eftersom effekten är mycket liten och försumbar jämfört med naturliga orsaker.
/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15]; vindenergi [12]; jordens rotation [22];

*

Kraft-Rörelse [21015]

Fråga:
Hej! Jag undrar om det finns någon ''enklare'' matematisk förklaring för tidvatten?
/Elin J, Sandbackaskolan, Arvidsjaur

Svar:
Det är inte helt lätt, men i fråga 3520 har vi ingående diskuterat olika förklaringsmodeller.
/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15];

*

Blandat [20925]

Fråga:
Om man är på en plats hur mycket skiljer det mellan nipflod och springflod, jag gissar att svaret är olika på olika platser men skulle vilja veta hur mycket som skiljer mellan nipflod och springflod som max och i genomsnitt?
/Ben H, Pilängsskolan, Lomma

Svar:
Vi är inte experter på tidvatten, men vi har beskrivit grunderna hur tidvatten uppstår, se fråga 3520 .

Du har helt rätt att det varierar mycket beroende på plats.

Jag hittade en referens (Lectures on tides , sidan 11-12) där man presenterar mycket exakta data för en specifik plats. Amplituden för nipflod*) är 32.3 cm och för springflod*) är 72.2 cm. Solen bidrar med 19.9 cm och månen med 52.2 cm. Månens påverkan dominerar alltså - drygt en faktor 2. Detta är relativt konsistent med den gängse approximationen att solen bidrar med 1/3 och månen med 2/3 till tidvatteneffekten.

*) Se även Tidvatten där bland annat springflod och nipflod förklaras.
/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15];

*

Universum-Solen-Planeterna [20350]

Fråga:
Snurrade jorden fortare före månen bildades?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Snurrade jorden fortare före månen bildades?
/Nova A, Hemängskolan, Luleå

Svar:
Om man tror på hypotesen att månen bildades genom att en mindre planet, Theia, kolliderade med jorden kort efter att jorden bildats (för 4.6 miljarder år sedan) (Origin_of_the_Moon ) kan man inte svara på hur jorden roterade från början. Detta eftersom en så våldsam kollision sannolikt skulle ändra både jordens rotationshastighet och rotationsaxelns lutning mot jordbanans plan.

Enligt beräkningar (Earth%27s_rotation#Origin ) var jordens rotationstid c:a 5 timmar direkt efter kollisionen. När kollisionsresterna genom ömsesidig gravitation samlats ihop till månen bromsade stora tidvattenseffekter jordens rotation samtidigt som månen avlägsnade sig från jorden.

I dag är ju dygnet 24 timmar och det förlängs med 1.7 millisekunder per århundrade genom tidvatteneffekter, se 13056 och 14911 .

För c:a 600 miljoner år sedan (ungefär när flercelligt liv uppkom på jorden) var dygnet enligt fossiler c:a 21 timmar, se Earth's_rotation#Tidal_interactions . Ökningen i dygnets längd är förvånande konstant:
100*(24-21)*3600*1000/600000000 = 1.8 millisekunder per århundrade.
/Peter E

Nyckelord: jordens rotation [22]; månens bana [14]; tidvatten [15];

*

Universum-Solen-Planeterna [18930]

Fråga:
Ian Morison svarar på en fråga i ett youtubeklipp om hur det känns att fritt falla in i ett svart hål. Han påstår att om hålet är tyngre än 1000 solmassor, lever man fortfarande efter att ha passerat händelsehorisonten. Vid fritt fall in i ett litet svart hål, bara några solmassor tungt, slits man sönder av tidvattenkrafterna. Men hur kan man ens passera händelsehorisonten då man har accelererat till ljusfarten, tiden närmar sig noll och massan oändligt? Jag trodde man fastnade i händelsehorisonten. Och vad händer innanför? Förenas man med singulariteten och pressas ihop till en del av det svarta hålet? Tack på förhand. Björn, Göteborg.
/Björn H

Svar:
Här är Ian Morisons föreläsning om svarta hål (mer material, bland annat utskrift, under länk 1):

Föreläsningen är mycket bra och lätt att följa. En originell syn som framföres är att det inte finns någon singularitet (oändlig densitet i en punkt) i ett svart hål. Jag tycker det är en rimlig syn, eftersom man ändå inte kan mäta på något som är innanför händelsehorisonten.

Händelsehorisonten är den (skenbara) yta kring ett svart hål som utgör gränsen mellan hålets innandöme och omvärlden. Ingenting, vare sig ljus eller materia, som befinner sig innanför händelsehorisonten kan lämna regionen innanför och en extern observatör kan därmed inte observera någonting innanför händelsehorisonten. Dess radie kallas Schwarzschildradien (Sr). (Se dock Hawkingstrålning i fråga 19164 .)

Om Jorden kollapsade till ett svart hål skulle Schwarzschildradien bli 9 mm. För solen skulle Sr bli 3 km. Supermassiva svarta hål med miljarder solmassor kan ha Sr på miljarder km. (Svenska Wikipedia)

Schwarzschildradien ges av

Sc = 2GM/c2

där G är Newtons universella gravitationskonstant, c är ljushastigheten och M är massan (se Schwarzschild_radius ).

Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft. Eftersom föremålet/kroppen som helhet accelererar på ett sätt som motsvarar den totala gravitationskraften, resulterar de något olika gravitationskrafterna på dess olika delar i differentialkrafter som tenderar att deformera den (eller t.o.m. bryta sönder den). (Svenska Wikipedia)

Tidvattenskraften är (Tidvattenkrafter ) proportionell mot

M/R3

Tidvattenkraften vid händelsehorisonten är alltså proportionell mot

M/M3 = 1/M2

Detta visar att svarta hål med små massor har stor tidvattenkraft och att stora svarta hål har mindre tidvattenkraft. Sedan tycker jag inte man skall fundera så mycket på hastigheter - man får mycket märkliga relativistiska effekter. Sett utifrån kommer tiden i det fallande objektet att stå stilla, se Black_hole#General_relativity .

Ja, när en massa (du?) passerat händelsehorisonten blir den en del av det svarta hålet.
/Peter E

Nyckelord: svart hål [51]; tidvatten [15]; händelsehorisont [4];

1 http://www.gresham.ac.uk/lectures-and-events/black-holes-no-need-to-be-afraid

*

Universum-Solen-Planeterna [18235]

Fråga:
Friktion mellan tidvattnet och tidjorden bromsar ner jordens rotation och ökar därmed rotationstiden med 0,000 000 02 sekunder per dygn. Resultatet blir att om hundra år ökar ett dygn med 0,00073 sekunder.I medeltal är dagarna om hundra år 0,000 36 sekunder längre än idag (fel i tidräkningen 13 sekunder per hundra år). Min fråga är följande: Hur ska man göra för att räkna ut hur långt ett dygn blir om 200år, 300år osv? Finns det någon formel man kan använda sig av om man vill sammanställa en tabell?
/Lenh D, Mälardalens högskola, Eskilstuna

Svar:
Vi är inte så insatta i detta ganska komplexa ämne, och det finns utmärkt dokumentation i Wikipedia: Length_of_day och Tidal_acceleration . Se fråga 13056 för hur månens tidvattenseffekt orsakar uppbromsning av jorden.

Jag vet inte var dina värden på ändringen i dygnets längd kommer ifrån. Enligt Wikipedia är ökningen i dygnets längd 20 mikrosekunder per år.

Sedan finns det även tillfälliga ändringar beroende på landhöjningen efter istiden. Även tillfälliga händelser som jordbävningen 2004 (som orsakade Tsunamin i Indiska Oceanen) kan påverka dygnets längd (3 mikrosekunder). Orsaken till dessa förändringar i dygnets längd är att jordens tröghetsmoment ändras, varvid rotationshastigheten ändras för att rörelsemängdsmomentet skall vara konstant.

Eftersom ändringen i månens avstånd är c:a 4 m per århundrade (4 cm/år) kan du för åtskilliga hundra år använda ett linjärt samband, dvs 2 ms/100 år ger 4 ms/200 år osv.
/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15]; rörelsemängdsmoment [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [17290]

Fråga:
Varför finns det i stort sett inget tidvatten längs de svenska kusterna. Jag har googlat kring denna fråga och hittat några påståenden men vilka är egentligen sanna av dessa? Vad är rätt?

- Tidvattenvariationerna styrs av latituden och ju längre norrut desto mindre variationer.

- Tidvattenvariationerna styrs av den lokala topgrafin.

- Tidvattenvariationerna motverkas av landhöjningen.
/tea e, Kungshöga, Mjölby

Svar:
Tea! Se fråga 3520 för hur tidvatten uppkommer. Här skall vi bara behandla några komplikationer. Det finns en hel serie orsaker som gör att tidvattenseffekten varierar från den enkla modellen som ger en maximal effekt på c:a 0.8m nära ekvatorn.

Nedanstående figur från Wikimedia Commons (Tide#Phase_and_amplitude ) visar tidvattenseffekten från månen på olika platser på jorden. Dessa storskaliga variationer orsakas av att kontinenterna "ligger i vägen" för tidvattenvågen och kustlinjens form och vattendjup orsakar förstärkning/försvagning/fördröjning av tidvatteneffekten. Dessa variationer är komplexa och inte helt förstådda teoretiskt.

På en lite mindre skala är variationer lättare att förstå. En vik med ett trångt inlopp bromsar tidvattnet så att effekten blir liten. Nordsjön/Östersjön är ett exempel på detta. Vi har ju nästan ingen skillnad mellan ebb och flod på svenska västkusten. På norska västkusten är emellertid tidvatteneffekterna större och på franska västkusten är de så stora att man anlagt tidvattenskraftverk (fråga 814 och Rance_tidal_power_plant ).

Om man har en vik som smalnar av ju längre in man kommer, så får man en förstärkning av tidvatteneffekten beroende på att vattnet i flodvågen får mindre och mindre plats, så det tvingas uppåt. Ett exempel på detta är Bristol-kanalen där tidvattnet kan bli upp mot 15m, se Bristol_Channel .

Andra orsaker till tidvattenvariationer är jordaxelns lutning och månbanans lutning i förhållande till ekliptikan.

Som synes i figuren längst ner i fråga 3520 så är tidvattenbulan mindre vid höga latituder. Tidvattnet påverkas av den lokala topografin som beskrevs ovan. Landhöjningen är alldeles för långsam för att på kort sikt påverka tidvattnet.

Länk 1 innehåller en bra och omfattande beskrivning av flera aspekter på tidvatten.



/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15];

1 http://oceanservice.noaa.gov/education/tutorial_tides/welcome.html

*

Universum-Solen-Planeterna [13526]

Fråga:
Varför roterar Venus så långsamt?

Mars och Jorden roterar ungefär med samma hastighet, Venus däremot är mycket långsam, varför?

Har Venus blivit träffad av eller störd av någon tung kropp, eller kan det bero på tidvattenkrafter från Solen? Själv tror jag inte på det senare.

Vilken årslängd skall en planet har kring Solen för att påverkas så tydligt av tidvattenkrafter från Solen att den hinner stanna eller bli så långsam att det förstör livsmöjligheterna, innan solsystemet går under när Solens livslängd som stabil stjärna är slut?
/Anna B, Lund

Svar:
Man vet inte orsaken till Venus underliga rotation: dygnet är lite längre än venusåret med rotationen är baklänges (retrograd). Kanske har rotationsaxeln flippat över. Venus har en mycket tät atmosfär, och detta kan vara en orsak till att rotationen bromsats upp. Se länk 1 för mer information om Venus.

Man kan inte utan vidare ge en gräns för hur nära solen en planet behöver vara för att rotationen skall vara bunden (planeten vänder alltid samma sida mot solen). Det beror också på hur planeten är uppbyggd.

Tidvatteneffekten (som orsakar bunden rotation) är proportionell mot centralkroppens massa och omvänt proportionell mot kuben på avståndet till centralkroppen. Avståndet är alltså viktigare än massan. Månen utövar mer tidvattenkraft på jorden än vad solen gör trots att solens massa är enormt mycket större än månens. Se vidare Myths about Gravity and Tides . Hur effektivt tidvatteneffekten bromsar in planeten beror helt på hur planeten är uppbyggd.

En illustration på det faktum att det är avståndet som är viktigast vad gäller tidvattenseffekter är att nästan alla månar i vårt solsystem har bunden rotation i förhållande till sin planet.
/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15]; Venus [11];

1 http://www.nineplanets.org/venus.html

*

Universum-Solen-Planeterna [13056]

Fråga:
Jag har hört att jordens rotationshastighet långsamt saktas ner. Varför?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag har hört att jordens rotationshastighet långsamt saktas ner, en sådan minskning (även om den är nära oändligt liten) tycks orimlig för mig eftersom rymden är som bekant vakuum, vilket betyder att inget kan bromsa upp oss. Har jag rätt, eller, minskar vår hastighet (om än mycket litet)?
/Christoffer F, Norra Real, Stockholm

Svar:
Det behövs ingen friktion som konstgjorda satelliter utsätts för - dessa bromsas av rester av jordens atmosfär och faller till slut ner på jorden.

För månen händer följande: månen orsakar två tidvattens-bulor - se bilden nedan och fråga 3520 . Pga jordens rotation ligger dessa inte exakt under månen, utan lite österut (mycket överdrivet på bilden). Orsaken är att jorden roterar från väster till öster, och rotationen "drar med" tidvattens-bulorna åt öster.

Månens gravitation verkar på bulorna och försöker hindra dem att dras åt öster. Friktionen mellan bulorna och resten av jorden orsakar en liten uppbromsning av jordens rotation.

Samtidigt försöker bulorna dra månen framåt i banan (se att det finns en liten komposant av kraften i månens rörelseriktning efterom den "övre" bulan är närmare månen än den "undre"). Detta medför att månbanans radie ökar. Minskningen i jordens rotation och det ökande avståndet till månen gör att det totala rörelsemängdsmomentet (se fråga 12527 ) för systemet jorden-månen bevaras.

Månen rör sig alltså långsamt allt längre från jorden (se fråga 8359 ) och kommer till sist att göra sig helt fri. Observera att om jorden roterat i motsatt riktning till månens banrörelse så skulle månen dras mot jorden och till slut kolliderat med den.

Se vidare Tidal_acceleration och Tide .



/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15]; jordens rotation [22]; månens bana [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [12980]

Fråga:
Jag har hört att det finns ett fenomen som kallas tidjord, som är motsvarande tidvatten fast i marken. Vad är det? Hur fungerar det? Och var kan jag hitta mer information om det?
/Linda E, Åsö Komvux, Stockholm

Svar:
Nationalencyklopedin beskriver tidjord som "periodisk deformation av jordklotet p.g.a. gravitationen från månen och solen". Den maximala variationen i jordskorpans höjdläge är 48 cm. Effekten orsakas av månen och solen, precis som tidvatten.

Se vidare artiklar om tidvatten i Nationalencyklopedin , OUR RESTLESS TIDES , Myths about Gravity and Tides och nedanstående frågor.
/Peter E

Se även fråga 3520 och fråga 8766

Nyckelord: tidvatten [15];

*

Universum-Solen-Planeterna [8359]

Fråga:
Ökar månens avstånd från jorden?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur mycket tar månen avstånd från jorden för varje år?
/Pernilla K, Fiskebäcksskolan, V: Frölunda

Svar:
Ja, avståndet mellan månen och Jorden ökar för varje år som går. Detta beror på att tidvattnet bromsar upp Jordens rotation (se tidvatten ), så att dygnets längd ökar. Jordens minskade rotationshastighet kompenseras av att månens avstånd ökar. Detta därför att det s.k. rörelsemängdsmomentet i systemet Jorden-Månen måste bevaras. Man har mätt upp ökningen i avståndet till 3,82 cm/år.

Se vidare fråga 13056 och Moon_orbit .
/KS

Nyckelord: månens bana [14]; tidvatten [15];

*

Energi [10156]

Fråga:
vad är tidvattenkraft och vad används det till? Hur många försörjer sig på det? var finns det i vilka länder? Tack på förhand
/sarah o, Mont. Casa, göteborg

Svar:
Det enda tidvattenkraftverk vi känner till ligger vid franska atlantkusten. Det lönar sig bara att anlägga sådana, där det är mycket stor skillnad mellan ebb och flod. Vid svenska västkusten är tidvattnet för litet.
/KS

Se även fråga 814 och fråga 5569

Nyckelord: tidvatten [15];

*

Universum-Solen-Planeterna [3520]

Fråga:
Varför orsakar månen två tidvattensbulor?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Att det blir flod på den sidan av jorden som är vänd mot månen pga dess dragningskraft är väl förhoppningsvis rätt uppfattat. Men samtidigt blir det ju flod på andra sidan av vårt kära klot, alltså den sidan som är vänd bort från månen. Förklaras det också utav månens dragningskraft?
/Hans F, Kvarnbyskolan, Mölndal

Svar:
Låt oss börja med att definiera tidvatten: Tidvatten (ebb och flod) är periodiska rörelser i havet som beror på månens och solens dragningskraft. Verkan av månens dragningskraft är dominerande eftersom månen befinner sig så nära jorden. Solens inverkan är att förstärka tidvatteneffekten när solen, jorden och månen ligger i en linje och försvaga den när vinkeln solen-jorden-månen är 90o.

Problemet med de två bulorna är en klassisk besvärlig fråga eftersom man använder två till synes olika modeller som förklaring. Mer om detta nedan; här är först den förklaring jag föredrar från den engelska versionen av Wikipedia, Tide , där även bilderna nedan kommer ifrån:

Titta på den översta bilden. En partikel på jordytan närmast månen påverkas av en kraft som är lite större än en kraften på en partikel i centrum, som i sin tur påverkas av en större kraft än en partikel på frånsidan eftersom gravitationskraften avtar som 1/r2. I stället för krafter kan vi uppfatta pilarna som accelerationer som orsakas på en massa m (F=ma). Om vi subtraherar accelerationen i jordens masscentrum får vi kvar accelerationer enligt den nedre figuren: på närsidan en liten rest riktad mot månen och på bortre sidan en rest riktad från månen. Denna subtraktion innebär att vi väljer ett koordinatsystem som är i vila i förhållande till jordens masscentrum.

Låt oss föreställa oss jorden med hav överallt. De resulterande krafterna kommer då att lyfta havet med ett litet belopp h så att mgh (m är massan av, säg, en cm3 vatten) är lika med den resulterande tidvattenskraften. Höjden h är c:a 0.54 m och, om man även tar med solens maximala påverkan, 0.79 m. När väl denna justering av havsytans form skett, råder jämvikt och jordens form är fix.

Tidvatten kan emellertid på vissa platser vara upp till 10 m. Anledningen till denna stora avvikelse är att jorden bara delvis är täckt av hav och att kustlinjerna kan ge en stor förstärkning av effekten, se Lectures on tides . Det kan dessutom förekomma resonansfenomen (se nedan) eftersom tidvattenskrafterna är periodiska. I Tide#Phase_and_amplitude finns en karta över fas och amplitud his tidvattnet över hela världen.

Om det inte fanns något vatten på jorden skulle jordens form ändå anpassa formen efter tidvattenskrafterna, men mindre eftersom fast material gör större mekaniskt motstånd.

Figuren i mitten nedan visar vad som händer i en godtycklig punkt A på havsytan. Eftersom avståndet MA' är större än MA kommer kraften i A vara större än kraften i A' (nedre triangeln). Vi får alltså i detta fall en resulterande kraft riktad uppåt till höger.

Motsvarande beräkning för hela klotet ger resultatet i den nedre figuren. De resulterande krafterna kommer att deformera klotet så att vi får en rotationsellipsoid med storaxeln riktad mot månen. Observera att de resulterande krafterna finns på den odeformerade jorden. När vattnet anpassat sig kommer den extra höjden på vattenpelaren att kompensera kraften och vi har jämvikt.

Vi har här bortsett från jordens rotation. Om man även tar hänsyn till denna och friktionen kommer ellipsoiden att vridas, se fråga 13056 .

Experiment med resonans

Ta en balja eller en spann och fyll i vatten till några centimeters djup. Skaka baljan fram och tillbaka med jämn rytm. Pröva med olika rytmer. Vid vissa skakningsrytmer blir det bara små vågeffekter. Vid andra rytmer blir vågorna bara större och större, så att det till slut skvalpar ut. Det fenomenet kallar vi resonans.

Diskussion av till synes olika förklaringar

En del förklaringar till tidvattenseffekten involverar centrifugalkraften, t.ex. The Cause of Tides (easy version) och OUR RESTLESS TIDES , medan andra som ovan inte gör det.

Anledningen till skillnaden är vilket koordinatsystem man föredrar. Ovan har vi föredragit jordens masscentrum. I detta har vi ingen acceleration (vi står förhoppningsvis stadigt på jordytan) och deformationen orsakas av skillnaden i gravitation i olika punkter på jorden.

Om vi i stället betraktar systemet jorden-månen från deras gemensamma masscentrum (som ligger c:a 1/4 jordradie under jordytan), så accelereras jorden hela tiden (roterar kring masscentret), och vi måste ta hänsyn till centrifugalkraften.

Observera är deformationen inte uppkommer bara vid rotationsrörelse, utan jorden skulle vara en ellipsoid även om den föll fritt mot månen, se Tidal_force för exempel på denna effekt.

Se även Tidvatten och länk 1 och 2.



/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15]; centrifugalkraft [15];

1 https://www.grundskoleboken.se/wiki/Tidvatten
2 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/tidvatten-1.321

*

Energi [814]

Fråga:
Är vågenergi och tidvattenenergi förnyelsebara energikällor?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag har läst om att det finns olika kraftverk som heter vågkraftverk och tidvattenkraftverk och jag vill gärna ha information om det eftersom jag hade tänkt arbeta med det i skolan på fysiken.
/Joakim O, Ölycke, harlösa

Svar:
Vågkraftverk tar till vara på den energi som finns i havsvågor. Man kan till exempel ha ett föremål som flyter och som varje gång en våg kommer rör sig upp och ner.

Denna upp-och nedgående rörelse omvandlas till rotation (jämför cykelpedaler) som driver en elektrisk generator. Sådana kraftverk får placeras på ställen där vågorna är speciellt höga.

Tidvattenkraftverk bygger på tidvattnets höjning och sänkning. Man bygger en damm över en vik där man vill ha ett tidvattenkraftverk. När tidvattnet stiger låter man vattnet gå igenom och driva en turbin ("vattenhjul"). När tidvattnet vänder och vattnet vill gå ut ur viken igen så vänder man på turbinen och tar energi ur vattnet en gång till. Det finns sådana kraftverk vid den franska atlantkusten.

Var kommer energin ifrån? Är våg- och tidvattenenergi förnybar?

Energin måste ju bevaras!

Vågenergi liksom vindenergi får anses förnyelsebara eftersom vågorna drivs av vindar som i sin tur skapas av solens värme. Vindarna går i alla riktningar, så inflytandet på jordens rotation är försumbart. Detta gäller emellertid inte tidvattenenergi.

För tidvattenenergi tar man energin från jordens rotationsenergi: jorden kommer alltså att rotera långsammare och dygnet kommer att bli längre, visserligen långsamt men ändå. Samtidigt som jordens rotation blir långsammare så kommer månen att tvingas längre ifrån jorden, så tidvatteneffekten kommer att bli mindre, se fråga 13056 . Tidvattenenergi är alltså till skillnad från vågenergi inte förnyelsebar. Påpekas bör dock att förekomsten av några tidvattenkraftverk inte ger särskilt stort bidrag till uppbromsningen av jordens rotation och ökningen av månens avstånd.

Ta reda på: Hur ofta är det flod respektive ebb?

Se Vågkraftsprojekt för mer om vågenergi och länk 1 om tidvattenenergi (på engelska). Se även Wave_power , Tidvattenkraftverk och Tidal_power .
/Peter E

Nyckelord: vågenergi [3]; tidvatten [15]; vindenergi [12];

1 http://home.clara.net/darvill/altenerg/tidal.htm

*

Universum-Solen-Planeterna [259]

Fråga:
Skillnaden mellan ebb och flod avgörs av kustens utseende, långa vikar, djup mm storleken på havet utanför kusten, - har jag lärt mig.

Efter en segeltur runt Nordatlanten och i Karibien kan jag konstatera att detta inte stämmer. Finns det fler faktorer som avgör storleken på tidvattnet?
/

Svar:
Ebb och flod är ganska komplicerade fenomen som beror på en rad faktorer som Du anger. En av de viktigaste faktorerna är om det kan uppstå stående vågor på havet.

Försök: Fyll ett handfat nästan fullt med vatten. Rör handen fram och tillbaka i handfatet. Om handen rörs fort så blir det små vågor men om handrörelserna har samma frekvens som den fram och återgående vågen i handfatet så kan man enkelt få en stor amplitud. Man har resonans.

Om ett område på havet kan fungera som en balja i vilken orsaken till tidvattnet kan orsaka sådana stående vågor kan man få väldigt högt tidvatten. Dessa "baljor" i havet är inte de små vikar eller bukter som man ser när man är ute och seglar.

Läs: I Hans-Uno Bengtssons bok "Fysik för Akrobater" finns en fyllig genomgång av tidvattenfenomenet.

Nyckelord: tidvatten [15];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2022-05-21 17:33:39.

 

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.