Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

11 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [21449]

Fråga:
Hej! Kan ni inte skicka ut en sond full av blommor och växter till planeten Venus? Då kan det bli syre på Venus. De tar ju hand om koldioxid och gör luft. Kan man bo där då? Hälsningar Alex 8 år
/Alex N, Lund

Svar:
Intressant förslag, men tyvärr är förhållandena på Venus yta alltför extrema för liv.

För det första så är temperaturen ungefär 500oC på grund av den höga halten koldioxid (se fråga 20231 ). Dessutom saknas vatten, åtminstone i flytande form.

Se nedanstående länk för mer om planeten Venus.
/Peter E

Nyckelord: Venus [11];

*

Universum-Solen-Planeterna [20677]

Fråga:
Hej! Ändringar i jordbanans form anses ligga bakom istiderna. (Påverkan från de stora planeterna.) Jorden anses vid någon tid ha varit nästan helt nedisad. Samma påverkan torde ha funnits på t ex mars och Venus. Har Venus resp Mars någonsin haft en temperatur som varit "mänsklig"? Venus haft inlandsis?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Istiderna och "snöbollsjorden" (Snowball_Earth ) är helt olika fenomen. Istiderna tros, som du säger, styras av små oregelbundenheter i jordbanan. Om jorden i några perioder varit istäckt (därom tvistar de lärde) så beror det snarare på att koldioxidhalten varit mycket låg.

Utan växhusgaser skulle jordens medeltemperatur vara -24 grader och inte nuvarande +15 grader (se fråga 16846 ). Det bör alltså finnas ett stabilt tillstånd med jorden helt täckt av is. Detta tillstånd avbryts när koldioxidhalten stiger genom att CO2-halten stiger pga vulkanisk aktivitet.

Från början hade Venus gott om vatten, men antagligen alltför mycket CO2 för att det skulle bildas ett istäcke.

Se fråga 20231 och 20222 för mer om Venus' atmosfär.

Vag gäller Mars har den pga sin storlek haft svårt att behålla en atmosfär, se fråga 7646 och 20231 . Det finns indikationer på att det har funnits oceaner på Mars, se Mars_ocean_hypothesis . Dessa oceaner kan antagligen varit frusna. I dag är det väl etablerat att det finns fruset vatten under ytan.

Om stabilitet hos planetbanor: 17160 .
/Peter E

Nyckelord: växthuseffekten [36]; istider [8]; Mars [12]; Venus [11];

1 https://physics.stackexchange.com/questions/283322/why-is-venus-cloud-covered-but-not-in-an-ice-age

*

Universum-Solen-Planeterna [20231]

Fråga:
Varför är Venus', jordens och Mars' atmosfärer så olika?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Solvinden tär på jordens atmosfär, såg jag i en skrift, så att atmosfären blir tunnare, om än långsamt. Samma sak har väl då hänt med Mars och borde ha hänt med Venus, speciellt med Venus, som ligger närmare solen och utsätts för starkare vind. Ändå lär lufttrycket vara större på Venus. Hur kommer det sig?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Anledningen till att jordens atmosfär innehåller så lite koldioxid är att kontinentaldriften för ner, bland annat, i havet sedimenterat CaCO3 till jordens inre (se fråga 17321 ). Denna transport är i jämvikt med kodioxid som frigöres vid vulkanutbrott. Vår förbränning av fossila bränslen (olja, kol, fossilgas) stör jämvikten så att koldioxidhalten och därmed jordens temperatur ökar. Det är detta som kallas global uppvärmning.

Mars är ganska liten och saknar magnetfält som skyddar atmosfären från solvinden. Mars förlorade sin atmosfär ganska tidigt, se Mars#Atmosphere . För flera miljarder år sedan hade Mars antagligen hav av vatten, men de försvann med atmosfären.

Venus (se bilden nedan) atmosfär är emellertid helt annorlunda: mest koldioxid med ett tryck på nära 100 atmosfärer. Detta ger en extrem växthuseffekt med en yttemperatur på omkring 500oC, se Venus#Atmosphere_and_climate .

Från början hade Venus hav av vatten. Solens utstrålning ökar sakta och vattenångan i atmosfären gör att temperaturen ökar ytterligare genom växthuseffekten (se fråga 12668 ). Den succesivt ökande mängden vattenånga i atmosfären ger högre temperatur, vilket ger mer vattenånga osv, Venus får en accelererande växthuseffekt, se Runaway_greenhouse_effect#Venus .

Till sist försvinner haven. Vattenångan i atmosfären spjälkas av solens UV-strålning till väte och syre. Vätet är mycket lätt och har därför hög hastighet i den termiska rörelsen. Det betyder att vätet sliter sig loss från Venus gravitationsfält och försvinner. Syret försvinner genom att oxidera ämnena på ytan, och så småningom byts växthusgasen vatten ut mot koldioxid från Venus inre.



/Peter E

Nyckelord: växthuseffekten [36]; Venus [11]; Mars [12];

1 http://csep10.phys.utk.edu/astr161/lect/venus/greenhouse.html
2 https://www.aip.org/history/climate/Venus.htm

*

Universum-Solen-Planeterna [20222]

Fråga:
Hej! De stora planeterna påverkar jordens bana periodiskt så att istider är "normala" på jorden. Finns samma påverkan och fenomen belagda på mars resp venus?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Här är lite om hur banorna ändras: 17160 . Framför allt banans excentricitet (avlånghet) påverkar temperaturen. För Mars och Venus finns det inte några data liknande de för jorden (830 ) för storleksordningen ett antal 100-tusen år eftersom man inte har geologiska data som för jorden -- man har hittills bara krafsat lite på ytan.

Från början (flera miljarder år sedan) bör Venus, jorden och Mars ha haft liknande atmosfärer. Venus drabbades av en skenande växthuseffekt och fick en mycket tät koldioxidatmisfär med uppemot 500 graders temperatur. Mars har antagligen haft hav med vatten, men dessa har försvunnit med atmosfären. Det är möjligt att man kan bestämma temperatur och atmosfärens sammansättning genom att som på jorden analysera bubblor i polarisen. För detta behöver vi nog åka dit.
/Peter E

Nyckelord: istider [8]; Mars [12]; Venus [11];

*

Blandat [19176]

Fråga:
Vad har den vulkaniska aktiviteten har betytt för livets uppkomst?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag undrar på vilket sätt "livet på jorden" har vulkanismen att tacka och vad egentligen den vulkaniska aktiviteten har betytt för jorden uppkomst?
/Emelie A, Lars Kaggskolan, Kalmar

Svar:
Mja, kanske inte direkt men kombinationen hav och kontinentaldriften har en stabiliserande verkan på koldioxidhalten och därmed på jordens temperatur, se fråga 17321 .

Venus, som saknar hav och kontinentaldrift har en atmosfär med koldioxid av 90 atmosfärers tryck och därmed, genom en extrem växthuseffekt, en yttemperatur på uppemot 500oC, en temperatur som omöjliggör liv som vi känner det.

Det är möjligt att domänen arkéer (se Arkéer ) är ursprunget till liv i s.k. "black smokers" (se Hydrothermal_vent ).

Vulkanism har även antagligen orsakat massutdöenden som stimulerat utvecklingen av nya arter (se Massutdöende ).
/Peter E

Nyckelord: *geologi [16]; Venus [11]; växthuseffekten [36]; vulkanism [5]; *biologi [20];

*

Universum-Solen-Planeterna [18367]

Fråga:
Hej alla experter! Jag undrar hur man kan räkna ut avståndet till solen och venus med hjälp av parallaxmetoden under venuspassagen?
/Peter E, Stockholm

Svar:
Principen är mycket enkel: från olika punkter på jorden bestämmer du exakt tidpunkt för när Venus passerar solranden, se nedanstående figur från Wikimedia Commons. Från dessa mätningar kan man beräkna parallaxen och därmed avståndet till Venus. En komplikation man måste ta hänsyn till är att även parallaxen för solen är betydande, så man bygger en modell med solen, Venus och jorden med relativa värden på halva storaxlarna a från Keplers tredje lag (12644 ) a3/P2 = konstant (P är omloppstiden vilken är enkel att mäta). Genom att mäta a för en planet kunde man även beräkna solens massa.

Parallaxmätningar i solsystemet är numera endast av historiskt intresse eftersom man kan göra mycket mer exakta mätningar med radar.

Se vidare Venus_transit och Venuspassage . Dokumentet länk 1 är fortfarande ganska aktuellt (någon länk kan ha försvunnit).

Länk 2 är en mycket omfattande sajt som i stor detalj beskriver ett mätning som genomfördes av amatörer vid venuspassagen 2004. Man erhöll som slutresultat bland annat att en astronomisk enhet (halva storaxeln hos jordbanan) är

149 608 708 km ± 11 835 km

vilket är ungefär en standardavvikelse från det mer exakta värdet från radarmätningar.



/Peter E

Nyckelord: parallaxmetoden [4]; Venus [11];

1 http://www.fysik.org/WebSite/showPage.asp?ch=17&it=290
2 http://www.eso.org/public/outreach/eduoff/vt-2004/

*

Universum-Solen-Planeterna [15291]

Fråga:
Hej! jag har sett en stjärna i öster varje kväll i snart 4 månader. Den lyser väldigt starkt och jag har varit orolig att det var en komet. Men min fråga till er är vad är det för något och vad heter den/det??
/Johanna o, centralskolan, staffanstorp

Svar:
Hej Johanna! Menar du inte i väster? I öster finns ingen särskilt stark stjärna. Om det är i väster (där solen gått ner), så är det planeten Venus. Denna är efter solen och månen det ljusstarkaste objektet på himlen (undantagandes konstgjorda satelliter och andra tillfälliga objekt). Om du tittar på Venus med ett litet teleskop (du behöver nog minst 20 gångers förstoring), så kan du se att Venus har faser som månen. Just nu ser Venus ut så här: ) (Nåja, lite tjockare än en parentes).
/Peter E

Nyckelord: Venus [11];

*

Universum-Solen-Planeterna [14059]

Fråga:
Hur beräknar man hur lång rotationstid en planet har runt sin egen axel?
/Torbjörn R, Alströmergymnasiet, Alingsås

Svar:
Man kan inte beräkna det, men det går ofta att mäta. Mätningen kan ske på olika sätt, men det vanligaste är att man observerar en karakteristisk struktur (mörk fläck eller ett berg) på ytan av planeten och ser hur lång tid det tag för strukturen att återvända till samma läge. Detta är inte alltid helt lätt: Venus´ rotationstid har mätts till 17 timmar och 244 dygn eftersom det är svårt att observera genom den tjocka atmosfären. Det senare värdet visade sig vara korrekt när man kunde mäta med radar.
/Peter E

Nyckelord: Venus [11];

*

Universum-Solen-Planeterna [13526]

Fråga:
Varför roterar Venus så långsamt?

Mars och Jorden roterar ungefär med samma hastighet, Venus däremot är mycket långsam, varför?

Har Venus blivit träffad av eller störd av någon tung kropp, eller kan det bero på tidvattenkrafter från Solen? Själv tror jag inte på det senare.

Vilken årslängd skall en planet har kring Solen för att påverkas så tydligt av tidvattenkrafter från Solen att den hinner stanna eller bli så långsam att det förstör livsmöjligheterna, innan solsystemet går under när Solens livslängd som stabil stjärna är slut?
/Anna B, Lund

Svar:
Man vet inte orsaken till Venus underliga rotation: dygnet är lite längre än venusåret med rotationen är baklänges (retrograd). Kanske har rotationsaxeln flippat över. Venus har en mycket tät atmosfär, och detta kan vara en orsak till att rotationen bromsats upp. Se länk 1 för mer information om Venus.

Man kan inte utan vidare ge en gräns för hur nära solen en planet behöver vara för att rotationen skall vara bunden (planeten vänder alltid samma sida mot solen). Det beror också på hur planeten är uppbyggd.

Tidvatteneffekten (som orsakar bunden rotation) är proportionell mot centralkroppens massa och omvänt proportionell mot kuben på avståndet till centralkroppen. Avståndet är alltså viktigare än massan. Månen utövar mer tidvattenkraft på jorden än vad solen gör trots att solens massa är enormt mycket större än månens. Se vidare Myths about Gravity and Tides . Hur effektivt tidvatteneffekten bromsar in planeten beror helt på hur planeten är uppbyggd.

En illustration på det faktum att det är avståndet som är viktigast vad gäller tidvattenseffekter är att nästan alla månar i vårt solsystem har bunden rotation i förhållande till sin planet.
/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15]; Venus [11];

1 http://www.nineplanets.org/venus.html

*

Universum-Solen-Planeterna [13151]

Fråga:
Hej! Nu läser vi om rymden i klass 2. I tidningen har vi sett att 8 juni ska man kunna se Venus framför solen. På många ställen läser vi att man dock inte får titta rakt mot solen utan solfilter. Vår fråga är nu kan man på ett billigt och enkelt sätt bygga någon "kikare" med solfilter så att vi kan titta på Venus denna dag? Hälsningar 2a via Lotta.
/Lotta L, Mellanvångsskolan, Staffanstorp

Svar:
Hej 2a! Ni skall inte experimentera med solfilter och kikare! Det kan vara farligt eftersom värmen kan förstöra filtret. Använd projektion på en skärm. Jag har länge tänkt skriva en sida om denna unika händelse (venuspassage), och tack vare er fråga blev det äntligen av, se länk 1 nedan.
/Peter E

Nyckelord: Venus [11];

1 http://www.fysik.org/WebSite/showPage.asp?ch=17&it=290

*

Universum-Solen-Planeterna [10855]

Fråga:
Hej Jag undrar var jag kan hitta information om hur vädret har och kommer att förändras? Vilka teorier finns det mm Tacksam för svar mvh Sofie
/Sofie P, Stagneliusskolan, Kalmar

Svar:
En del information om detta kan du hitta i denna databas. Sök på växthuseffekten. Solens strålning ökar långsamt på grund av inre förändringar som ytterst orsakas av höjd heliumhalt. Någon gång långt i framtiden (kanske om 1000 miljoner år) kommer troligen jorden råka ut för en skenande växthuseffekt med ett sluttillstånd som liknar förhållandena på Venus. Atmosfär av nästan ren koldioxid med 100 atmosfärers tryck och en temperatur på 450 oC vid ytan. Moln av svavelsyra och inget vatten.
/KS

Nyckelord: växthuseffekten [36]; Venus [11];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2022-05-21 17:33:39.

 

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.