Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

14 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [21230]

Fråga:
Hej I torsdags 7/5 var det fullmåne och vi kunde se den tydligt vid 21.30. Idag lördag 9/5 bestämde vi oss för att ta en ”nattvandring” och se på månen. Så vi gick ut vid 22-tiden. Det var stjärnklart och vi såg massor av stjärnor. Men ingen måne? Vi googlade och man sa då att den inte kom att synas i Åhus då den bara vara 35 grader över horisonten. Hur kan det bli så när det var fullmåne för två dagar sedan och månen synlig kl 21.30? Med vänlig hälsning, Marieth
/Marieth J, Åhus

Svar:
Månens omloppstid är c:a 29 dygn. Det betyder att den flyttar sig ungefär 2 timmar österut (åt vänster om du är vänd mot söder) från 7/5 till 9/5 (2020). Det var nog så att månen inte hade gått upp när ni var ute den 9/5.

Se även fråga 19075 och 16602 .

Marieth var inte nöjd med mitt lite handviftande svar:

Hej
Men den gick inte upp. Vi var ute fram till 01-tiden. Jättekonstigt.

Länk 1 är en bra källa till upp- och nedgångsdata för solen och månen. Bilden visar måndata för 9/5. Månen gick upp 2357, så med en fri horisont åt sydost (Hanöbukten för dig) borde du sett den. Observera emellertid att månen vid den här tiden aldrig kommer högt över horisonten. Den 7/5 var maxhöjden 22 grader och den 9/5 var maxhöjden 13 grader. Det är troligen detta som gör att du inte kan se månen den 9/5. Du hade helt enkelt inte en tillräckligt fri horisont.

Se fråga 20442 för en diskussion om varför fullmånen ibland står högt (på vintern) och i bland står lågt (på sommaren).



/Peter E

Nyckelord: månens bana [14]; *verktyg [15];

1 https://www.timeanddate.com/moon/sweden/lund

*

Kraft-Rörelse, Universum-Solen-Planeterna [20807]

Fråga:
Om jorden hade haft två månar, hade dessa då synts från jorden på samma sätt?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! En teoretisk fråga inför ett projekt: Om jorden hade haft två månar, hade dessa då synts från jorden på samma sätt? Dvs hade de alltid legat i samma position - intill varann eller skulle den ena månen emellanåt synas längre bort och skulle båda månarna vara fulla eller nymånar osv? Tack på förhand!
/Maria N, Malmö

Svar:
Nej, två månar kan inte ligga bredvid varandra så att de har samma omloppstid och samma faser. Detta är inte ett stabilt system. Eftersom månarna attraherar varandra kommer de ganska snabbt att kollidera.

Man tror att månen bildats i en kollision med en liten planet, se fråga 20350 . Resterna från kollisionen har sedan samlats ihop av gravitationskraften och bildat månen. Genom tidvattenseffekter (se fråga 13056 ) har månen sedan flyttats längre bort.

Det finns emellertid ett antal andra satellitkonfigurationer som är stabila, se Banresonans .

Konstgjorda satelliter, t.ex. geostationära satelliter (se fråga 697 ) kan emellertid ha stabila banor nära varandra. Anledningen är att massan hos dessa är så liten att gravitationskraften mellan dem är försumbar.

I fråga 15179 beskrivs två system (exemplifierat av trojanerna och Jupiter). För dessa system är positionerna 60 grader före och 60 grader efter den andra kroppen stabila. Tillämpat på jorden-månen skulle en måne kunna hamna i en stabil konfiguration. Detta kräver emellertid att den tredje kroppen har mycket liten massa.
/Peter E

Nyckelord: satellitbana [15]; månens bana [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [20442]

Fråga:
Hej!

Undrar varför månen syns så högt upp på himlen på norra halvklotet och varför månskuggan lutar. Hittade en väldigt cool film på Nasas hemsida "Moon Phase and Libration, 2016" https://svs.gsfc.nasa.gov/cgi-bin/details.cgi?aid=4404. Men jag har ändå inte riktigt koll på hur man ska förstå var månen är i förhållande till jorden och där man står. Kan förstå varför människor långt tillbaka i historien bygggt modeller av stjärnhimlen och planetarier. Kunde skuggans lutning hjälpa vid navigering förr i tiden över land och hav?

Mvh Mikael Hjelm
/Mikael H

Svar:
Månen står ibland lågt och ibland högt på himlen. Detta gäller både norra och södra halvklotet. Om du avser fullmånen på vintern är det emellertid korrekt. Månens bana ligger nära jordbanans plan (ekliptikans plan). Jordaxeln lutar emellertid 23 grader mot ekliptikans plan. På vintern ligger solen lågt. Fullmånen ligger i rakt motsatt riktning nära ekliptikan, som där är på sin maximala höjd.

Månens maximala höjd i Lund när den står i söder blir på vintern approximativt 90-56+23=57 grader. På sommaren är maximala höjden 90-56-23=11 grader.

Jag förstår inte vad du menar med skuggans lutning. För navigering är det lätt att bestämma latituden från t.ex. maximala solhöjden, medan longituden var svårare eftersom det krävdes en noggrann klocka, se History_of_longitude . Pendelur, som var vad som fanns, fungerade inte så bra på gungande båtar.
/Peter E

Nyckelord: månens bana [14];

1 https://svs.gsfc.nasa.gov/cgi-bin/details.cgi?aid=4404

*

Universum-Solen-Planeterna [20390]

Fråga:
Hej! I en populärvetenskaplig tidning stod det: "Om flera miljarder år kommer dygn och månad att ha samma längd och månen stå över samma punkt på jordytan hela tiden. Då upphör tidvattnet." Det var uppenbart en korrigering eller förtydligande av något från ett tidigare nummer. Men stämmer det som står i korrigeringen?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Ja och nej! Det är korrekt att om c:a 50 miljarder år har den nuvarande tidvatteneffekten (se fråga 13056 ) bromsat ner jordens rotation så att den är bunden i förhållande till månens rörelse, se Orbit_of_the_Moon#Tidal_evolution .

Problemet är att då finns varken jorden eller månen som vi känner dem. Om ungefär 5 miljarder år är vätet i solens centrum slut och solen expanderar och bli en röd jätte, se solens utveckling . Det är troligt att jorden/månen slukas av solen.

Beräkningarna för tidvattenuppbromsningen beror mycket på jordens struktur - uppbromsningen skulle vara mycket mindre om inte världshaven och kontinenterna fanns.
/Peter E

Nyckelord: månens bana [14]; jordens rotation [22];

*

Universum-Solen-Planeterna [20350]

Fråga:
Snurrade jorden fortare före månen bildades?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Snurrade jorden fortare före månen bildades?
/Nova A, Hemängskolan, Luleå

Svar:
Om man tror på hypotesen att månen bildades genom att en mindre planet, Theia, kolliderade med jorden kort efter att jorden bildats (för 4.6 miljarder år sedan) (Origin_of_the_Moon ) kan man inte svara på hur jorden roterade från början. Detta eftersom en så våldsam kollision sannolikt skulle ändra både jordens rotationshastighet och rotationsaxelns lutning mot jordbanans plan.

Enligt beräkningar (Earth%27s_rotation#Origin ) var jordens rotationstid c:a 5 timmar direkt efter kollisionen. När kollisionsresterna genom ömsesidig gravitation samlats ihop till månen bromsade stora tidvattenseffekter jordens rotation samtidigt som månen avlägsnade sig från jorden.

I dag är ju dygnet 24 timmar och det förlängs med 1.7 millisekunder per århundrade genom tidvatteneffekter, se 13056 och 14911 .

För c:a 600 miljoner år sedan (ungefär när flercelligt liv uppkom på jorden) var dygnet enligt fossiler c:a 21 timmar, se Earth's_rotation#Tidal_interactions . Ökningen i dygnets längd är förvånande konstant:
100*(24-21)*3600*1000/600000000 = 1.8 millisekunder per århundrade.
/Peter E

Nyckelord: jordens rotation [22]; månens bana [14]; tidvatten [15];

*

Universum-Solen-Planeterna [19434]

Fråga:
Om jordaxelns stabilitet
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! För ett antal år sedan gick på teve ett inslag om månens betydelse för bl a jordaxelns stabilitet. Om/När månen försvinner från jorden, så jorden blir en pkanet som Venus eller Mars,så kommer jordaxeln inte att vara stabil utan vingla runt nästan slumpartat med stora konsekvenser för klimat och dygnsrytm mm. De andra planeterna i solsystemet saknar månar som är så stora som vår relativt moderplaneten. Har man observerat vinglande rotationsaxlar på dessa? Finns precession/nutation hos de andra planeterna?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Eftersom jorden roterar kring sin axel är den inte helt klotformig utan en ellipsoid med utbuktningen vid ekvatorn. Månen befinner sig nära ekliptikans plan (jordens banplan i sin rörelse kring solen). Månen kommer alltså att motsätta sig en ökning i jordaxelns lutning. Man har gjort realistiska simuleringar med och utan månen med olika resultat vad gäller jordaxelns stabilitet, se Axial_tilt#Long_term .

Vad gäller andra planeter i solsystemet finns lite information i stycket Axial_tilt#Other_objects_of_the_Solar_System . Nedanstående figur visar att rotationsaxelns lutning mot banplanet varierar mycket.

Se även fråga 14911 .



/Peter E

Nyckelord: månens bana [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [19292]

Fråga:
Varför ligger månskäran ner på sydliga breddgrader?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Mauretanien ligger nära Ekvatorn i Afrika. Flaggan representeras av månskäran och den femuddiga stjärnan. Som du vet ligger månskäran som en båt. Där vi bor i Sverige står månskäran upprätt. Finns det en naturvetenskaplig förklaring? Isåfall, vad? (Tacksam för ett icke så komplicerat svar)
/Maria W, Pajala Centralskola, Pajala

Svar:
Hej Maria, jag skall försöka att inte krångla till det!

Först några förutsättningar:
* När månskäran är tunn så är månen nära solen på himlen.
* Effekten är endast intressant när månen är nära horisonten (månen högt kan inte relateras till något).
* Vi kan anta att månens bana ligger i jordbanans plan (ekliptikan) - avvikelsen är bara 5o.
* I nedanstående bild är solen precis under horisonten.

I bilden visas hur månens nedgång ser ut för c:a 35 grader nordlig bredd, dvs norra Afrika. På vintern lutar skäran mycket. I Sverige lutar den ännu mer.

I Mauretanien, som ligger längre söderut kan månen gå ner vinkelrätt mot horisonten, dvs månskäran ser ut som en båt (som på flaggan). Mellan vändkretsarna kan ju solen vara i zenit (rakt upp). Det är vid dessa tillfällen som solen (och månen) går upp och ner vinkelrätt mot horisonten.

En märklighet med flaggan är att stjärnan ligger på månen. Om det varit en riktig stjärna skulle den skymmas av månen.



/Peter E

Nyckelord: månens bana [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [19075]

Fråga:
Hej! Har funderat lite på månens faser och bana runt jorden. Månen syns inte på några dagar har jag märkt och det behöver inte vara för att det är nymåne utan kan det vara för att månen då befinner sig på andra sidan jordklotet alltså på södra natthimlen?
/sofie J

Svar:
För att månens skall synas behövs två saker. Att den visar upp en tillräckligt stor belyst yta (alltså att den inte är alltför nära riktningen till solen) och att den är över horisonten. Eftersom jordaxeln lutar 23 grader i förhållande till jordbanan (och månbanan lutar lite mot jordbanan) är månen över horisonten endast en del av tiden. Det är alltså precis som du säger.

Se även fråga 16602 och figuren nedan.



/Peter E

Nyckelord: månens bana [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [17322]

Fråga:
Du står på månens yta. Ser det då ut som om jorden rör sig runt månen? På ungefär samma sett som månen tycks rör sig runt jorden om vi står på jorden. Eller eftersom månen alltid vänder samma sida mot jorden så är jorden fix på "månhimlen", bara ändrar ljusstyrka dag och natt /Bosse
/Bo J, Nyköpings gymnasium, Nyköping

Svar:
Eftersom, som du säger, månen har bunden rotation så står jorden i stort sett stilla sett från månytan. Jorden genomlöper då under en månad alla faser utan att förflytta sig. Man får alltså inget direkt intryck av rörelse, utan man måste lägga till mer kunskaper för en korrekt tolkning. Observera att man från månens baksida (sidan som vetter ifrån jorden) aldrig kan se jorden.

Bilden nedan (från NASA) visar "fulljord" från månytan i samband med den senaste månfärden med Apollo 17.



/Peter E

Nyckelord: månens bana [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [16602]

Fråga:
1 Varför är varvet månen tar runt jorden kortare än tiden mellan två fullmånar?

En relaterad fråga från Ingrid I:

2 Finns det någon sida där man kan se i vilket väderstreck månen står under årets dagar.
/Emma W, Kungsgårdsskolan, Ängelholm

Svar:
1 Månen rör sig under en månad ett varv moturs (för oss på norra halvklotet) runt jorden, se nedanstående bild. Under tiden mellan två fullmånar (position 5) har jorden rört sig undefär 1/12 varv runt solen. Jorden rör sig moturs, dvs uppåt i figuren. Eftersom det är riktningen till solen som bestämmer fasen på månen, måste månen rotera lite till innan vi ser en fullmåne.

2 Det behövs egentligen inte om man bara kan skapa sig en bild av hur månen och jorden rör sig. I de flesta almanackor finns det små symboler för nymåne, tilltagande halvmåne, fullmåne och avtagande halvmåne. Från nedanstående bild kan man sedan se var månen finns i förhållande till solen. Tilltagande halvmånen finns alltså 90 grader öster (till vänster om du tittar mot söder). Fullmånen hittar man 180 grader från solen, dvs den står i söder kl 24 eftersom solen (ungefär) står i söder kl 12.

Observera alltså - något som inte alla vet - att man kan se månen även på dagen. När den är t.ex. i position 2 syns den 45 grader till vänster om solen.



/Peter E

Nyckelord: månens bana [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [14911]

Fråga:
Har fått en fråga från en elev som har varit svår att finna ett tydligt svar på från internet. Vad skulle hända om månen försvann? Finns det några teorier om när månen kommer att försvinna?
/Maria C, Altorpskolan, Herrljunga

Svar:
Maria! För det första, är det realistiskt att månen försvinner? Månen avlägnsnar sig visserligen pga tidvatten effekten med 4 cm per år, se fråga 8359 . Det betyder att på en miljard år har månen avlägsnat sig 109*4*10-2 = 4*107 m. Eftersom månens nuvarande avstånd är 380000 km = 3.8*108 m, kan vi se att denna effekt är näst intill försumbar. Se även fråga 814 om tidvattenenergi.

Vad skulle hända om månen försvann? För det första skulle tidvatteneffekten bli betydligt mindre än i dag. Detta skulle kraftigt påverka miljön i gränsområdet mellan hav och land. Dessutom så har månen möjligen en stabiliserande inverkan på jordaxelns lutning. Om jordaxelns lutning mot jordbanans plan varierar mycket mer än vad den gör i dag skulle jordens klimat kunna påverkas och vi skulle kunna få en istid över hela jorden.

Se även Orbit_of_the_Moon#Tidal_evolution .
/Peter E

Nyckelord: månens bana [14];

1 http://www.howeverythingworks.org/page1.php?QNum=212

*

Universum-Solen-Planeterna [13056]

Fråga:
Jag har hört att jordens rotationshastighet långsamt saktas ner. Varför?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag har hört att jordens rotationshastighet långsamt saktas ner, en sådan minskning (även om den är nära oändligt liten) tycks orimlig för mig eftersom rymden är som bekant vakuum, vilket betyder att inget kan bromsa upp oss. Har jag rätt, eller, minskar vår hastighet (om än mycket litet)?
/Christoffer F, Norra Real, Stockholm

Svar:
Det behövs ingen friktion som konstgjorda satelliter utsätts för - dessa bromsas av rester av jordens atmosfär och faller till slut ner på jorden.

För månen händer följande: månen orsakar två tidvattens-bulor - se bilden nedan och fråga 3520 . Pga jordens rotation ligger dessa inte exakt under månen, utan lite österut (mycket överdrivet på bilden). Orsaken är att jorden roterar från väster till öster, och rotationen "drar med" tidvattens-bulorna åt öster.

Månens gravitation verkar på bulorna och försöker hindra dem att dras åt öster. Friktionen mellan bulorna och resten av jorden orsakar en liten uppbromsning av jordens rotation.

Samtidigt försöker bulorna dra månen framåt i banan (se att det finns en liten komposant av kraften i månens rörelseriktning efterom den "övre" bulan är närmare månen än den "undre"). Detta medför att månbanans radie ökar. Minskningen i jordens rotation och det ökande avståndet till månen gör att det totala rörelsemängdsmomentet (se fråga 12527 ) för systemet jorden-månen bevaras.

Månen rör sig alltså långsamt allt längre från jorden (se fråga 8359 ) och kommer till sist att göra sig helt fri. Observera att om jorden roterat i motsatt riktning till månens banrörelse så skulle månen dras mot jorden och till slut kolliderat med den.

Se vidare Tidal_acceleration och Tide .



/Peter E

Nyckelord: tidvatten [15]; jordens rotation [22]; månens bana [14];

*

Universum-Solen-Planeterna [8359]

Fråga:
Ökar månens avstånd från jorden?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur mycket tar månen avstånd från jorden för varje år?
/Pernilla K, Fiskebäcksskolan, V: Frölunda

Svar:
Ja, avståndet mellan månen och Jorden ökar för varje år som går. Detta beror på att tidvattnet bromsar upp Jordens rotation (se tidvatten ), så att dygnets längd ökar. Jordens minskade rotationshastighet kompenseras av att månens avstånd ökar. Detta därför att det s.k. rörelsemängdsmomentet i systemet Jorden-Månen måste bevaras. Man har mätt upp ökningen i avståndet till 3,82 cm/år.

Se vidare fråga 13056 och Moon_orbit .
/KS

Nyckelord: månens bana [14]; tidvatten [15];

*

Universum-Solen-Planeterna [4007]

Fråga:
Hej fysikexperter! Jag undrar hur det är med månens faser. Är det som min kollega tror, att jorden skuggar månen och att det är därför vi ser månen som hel och halv osv? Eller är det som jag menar så att månen alltid är belyst på ena sidan men att det beror på hur vi ser det infallande ljuset på månen? Min teori tycker jag verkar bra, men då borde ju månen hamna i skugga av jorden, allafall om solen, jorden och månen ligger i linje - gör de det? Förklara!
/Björn M, Bockstensskolan, Varberg

Svar:
Din teori om månens faser håller, se bilden nedan av António Cidadão. Faserna beror på att vi i olika delar av månbanan ser olika stora bitar av den av solen belysta halvan av månen. Men visst kan det hända att jorden kastar sin skugga på månen. Det kallar vi månförmörkelse, se Lunar_eclipse .



/KS/lpe

Se även fråga 3979

Nyckelord: månens bana [14];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2022-05-21 17:33:39.

 

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.