Svar:
Du har förstått rätt.

Vi har tre krafter att ta hänsyn till

1 Gravitationskraften som vid jordytan är F=mg och är riktad nedåt.

2 Eventuell bromsande kraft t.ex. från jordytan eller luftmotstånd.

3 Kraften från en eventuell raketmotor.

Om kraften 2 och 3 saknas befinner du dig i fritt fall och du accelererar fullt ut. Du och din rymdkapsel accelererar med samma belopp och riktning så du har en känsla av tyngdlöshet.

Om du ger kapseln en ytterligare acceleration med en raketmotor så påverkas kapseln av summan (observera att acceleration är en vektor som har både värde och riktning, se fråga 20617 ) av de två krafterna. Om raketmotorn är riktad bakåt kommer accelerationen framåt att öka. Du kommer att känna av kraften från raketmotorn, så du bör sitta fastspänd i din stol.

Se fråga 282 för mer om tyngdlöshet.
/Peter E

Nyckelord: tyngdaccelerationen [16]; tyngdlöshet [13];

Svar:
Det beror på vad man menar med väger. Du har emellertid samma massa var du än befinner dig, bortsett från relativistiska effekter.

Om man menar påverkas en kropp som befinner sig halvvägs till månen av jordens gravitationskraft? Ja det gör den. Kraften går som 1/r², så kraften halvvägs är 4 gånger kraften vid månen. Om du står på toppen av en jättehög pelare är alltså din vikt 4 gången vikten vid månen.

Om du (vilket är det troligaste) befinner dig i fritt fall så är du tyngdlös, se fråga 282

Se även fråga 18512 .
/Peter E

Nyckelord: Newtons gravitationslag [12]; tyngdlöshet [13];

Svar:
Ett föremål sägs befinna sig i fritt fall om det endast påverkas av gravitationskrafter.

I början i fritt fall påverkas du bara av tyngdkraften. Vid uppbromsningen påverkas du dessutom av en uppåtriktad bromsande fraft från sätet. Se även fråga 1310 .

Ja, du upplever en kort tyngdlöshet under det fria fallet. Det skulle inte hända mycket med vattnet eftersom tyngdlösheten är så kort. Om tyngdlösheten vore längre skulle vattnet bilda en vibrerande boll som sakta skulle driva ut ut glaset. Se nedan hur en vattenbubbla uppför sig i tyngdlöshet.

Nyckelord: tyngdlöshet [13]; *nöjesparksfysik [12];

1) En låda står i ett rum och du sätter dig i den. Hur skulle lådans vikt påverkas om du var tyngdlös??
/Anna H, Linneskolan, Malmö

Svar:
Hejsan Anna! Har du försökt räkna får i stället? Jag brukar gå igenom mina slag under den senaste golfrundan. Jag brukar inte komma till slutet eftersom slagen oftast är så många .

Jag är inte säker på att jag förstått din fråga, men låt mig försöka svara: förutsättningarna är omöjliga. Om lådan har vikt så finns den i ett tyngdkraftsfält. I så fall kan du inte vara tyngdlös i lådan såvida du inte befinner dig i fritt fall. I det senare fallet påverkas lådan först när du träffar lådans golv - så länge du faller fritt påverkar du och lådan varandra bara med den ömsesidiga gravitationskraften och den är väldigt liten.

Se besläktade frågor 7928 om flugan i flygplanet och 15604 om fågeln i tåget.
/Peter E

Nyckelord: tyngdlöshet [13];

Om man hoppar utan falskärm från ett flygplan, kan man då först uppnå högsta möjliga hastighet och sedan vinkla/forma kroppen som en vinge för att rikta farten framåt/uppåt. Skulle ett sådant förfarande kunna göra att man kan landa i tex en sjö med så låg fart att man inte skadar sig?
/Christian H, Livets skola, Växjö

Svar:
Nej det går inte - fallhastigheten är alldeles för hög. Enligt Parachuting är fallhastigheten (sluthastigheten som bestäms av luftmotståndet) 190 km/timme när man håller ut armar och ben som man gör vid s.k. 'skydiving'.

Du har antagligen sett bilder från formationshoppning. Det ser ut som om deltagarna flyger omkring obehindrat, men eftersom även kameramannen normalt befinner sig i fritt fall så är det endast relativa rörelsen (gångtakt, c:a 5 km/timme) man ser. Ovanpå denna långsamma rörelse finns alltså nästan 200 km/timme av konstant fallrörelse. Utan fallskärm blir det bara mos av en hoppare som träffar marken eller, vilket faktiskt är lika illa, vatten.

Hur känns det att falla genom luften? Jag har ingen egen erfarenhet - jag är nog för feg - men följande svar gavs på en skydive-sajt:

Free Fall is not the stomach churning feeling of a fun fair ride; because you are falling on a cushion of air like a hovercraft it is a feeling of buoyancy similar to being in the water, but with a much greater thrill.

Det är alltså något helt annat än tyngdlöshet eftersom man hela tiden påverkas av en uppåtriktad luftmotståndskraft motsvarande massan*g (fallhastigheten är ju efter några sekunder konstant).
/Peter E

Nyckelord: tyngdlöshet [13]; fallrörelse [31];

Fråga 2: I ett program handlar det om rymdresor hör man ibland talas om begreppet tynglöshet. Vad betyder detta begrepp och vad är det som gör att en rymdfarare upplever sig som tyngdlös.
/Karin J, Komvux Högbergsskolan, Tierp

Svar:
1. För att accelerera en bil med massan m måste du påverka den med en kraft F=m*a, där a är accelerationen (Newtons tröghetslag) plus friktionskraften. När bilen kommit upp i önskad hastighet behöver du endast påverka den med friktionskrften för att den skall behålla konstant hastighet.

2. Tynglöshet är ingen bra beteckning eftersom du även i rymden påverkas av gravitationskraften. Fritt fall beskriver bättre vad det är. Om du befinner dig i rymden i en raket med motorn avstängd faller du och raketen precis lika fort. Detta betyder att du inte känner något tryck mot golvet, utan kan sväva fritt i rummet. Detta utnyttjas t.ex. i designen av International Space Station, ISS: i vissa korridorer har man förvaringsskåp på alla fyra väggarna. Se vidare länken nedan.
/Peter E

Nyckelord: tyngdlöshet [13];

Svar:
Astronauterna är tränade att klara tynglösheten. Vanliga aktiviteter som att äta och duscha är lite besvärliga, men det går att lösa relativt lätt. Värre är att bristen på träning gör att musklerna förtvinar och skelettet urkalkas. Därför har alla astronauter ett ganska omfattande träningsprogram.

Det gäller alltså att se till att det inte finns något löst som svävar omkring fritt. Man har speciella fästen (ofta Velcro kardborreband) för utrustning och man undviker t.ex. smulig mat. Toalettbestyr klaras av med ett speciellt fläkt-system, se Rymdtoalett och Space_toilet .
/Peter E

Se även fråga 12037 och fråga 7341

Nyckelord: tyngdlöshet [13];

Svar:
Hej Nettan!

För att en simbassäng skall fungera som den bör måste den påverkas av tyngdkraften så att man får en vattenyta. En rymdstation befinner sig i "fritt fall". Vattnet och rymdstationen påverkas av tyngdkraften men lika mycket.

Om "bassängen" fanns i ett slutet rum på rymdstationen, så skulle man inte få den efterstävade vattenytan, utan vattnet skulle på grund av ytspänningen bilda små runda droppar som svävade omkring i rummet.

Man skulle naturligtvis kunna ordna "artificiell tyngdkraft" genom att låta rymdstationen rotera. Detta tänkte man sig på 50-talet när man började med att fundera på konstruktion av rymdstationer. Werner von Braun (tysk raketkonstruktör som även låg bakom konstruktionen av Apollo som färdades till månen), tänkte sig en rymdstation som såg ut som ett cykelhjul (se fråga 16329 nedan). Genom att låta hjulet rotera kring navet, skapas artificiell gravitation riktad utåt.

Den internationella rymdstationen (International Space Station (ISS) ), se bilden nedan, är inte alls av denna tänkta konstruktion, utan är noggrannt stabiliserad i rymden. Anledningarna är flera:

• Det har visat sig att människan kan anpassa sig relativt väl till "tyngdlöshet", man klarar sig med daglig träning
• Observationer av objekt utanför rymdstationen skulle bli besvärliga
• Man eftersträvar i själva verket tyngdlöshet bland annat för framställning av vissa unika material, se Microgravity

Se även fråga 16329

Nyckelord: Internationella rymdstationen [6]; tyngdlöshet [13];

Svar:
Ett sätt är att låta ett flygplan flyga i en kastparabel. Då råder tyngdlöshet (fritt fall) inne i flygplanet, men högst en halv minut.
/KS

Nyckelord: tyngdlöshet [13];

1 http://www.rymdstyrelsen.se/fuglesangnybrev_26.shtml

Svar:
I fritt fallande system, till exempel en hiss som faller, kan man under kortare tid uppleva tyngdlöshet. Sådana "fallande hissar" finns på en del nöjesfält. Enligt tidningsuppgifter skall det installeras en sådan attraktion på Gröna Lund i Stockholm denna sommar.

Fundera: Du står i en hiss som faller fritt. Vad händer när Du släpper äpplet som du håller i handen?

Beräkna: En "fritt fallande hiss" på ett nöjesfält faller 20 m och bromsas under 10 meter. Hur lång tid är man tyngdlös? Hur känns det under de sista 10 meters fall?

Man kan även simulera tyngdlöshet i flygplan som flyger i kastparabler. Då kan man komma upp i någon minuts tyngdlöshet. Om detta räcker för att spela in film är tveksamt. De har nog använt något trick.

Not 1: Numera finns fritt-falls hissar både på Gröna Lund och Liseberg.

Not 2: De amerikanska astronauterna tränar i flygplan i kastparabler. De kallar flygplanet the Vomit Comet (vomit är kräkas och Comet var ett av de första stora jetplanen), se Christer Fuglesangs nyhetsbrev, länk 1.
/GO/lpe

Nyckelord: tyngdlöshet [13]; rymdfärder [23];

1 http://www.snsb.se/sv/Astronauter/Christer-Fuglesang/Nyhetsbrev-STS-116/Nyhetsbrev-nr-26/

Svar:
Tyngdlöshet är ett tillstånd i fritt fall, se tyngdlöshet och tyngdlöshet . Begreppet har en olycklig benämning eftersom det knappast finns någon punkt i universum där inte gravitationskraften (tyngdkraften) verkar.

Du har rätt i att jordens dragningskraft även verkar långt utanför jorden. Man kan säga att tyngdlöshet egentligen är en skenbar effekt. För att förklara detta får vi göra ett experiment. Gå upp och ställ dig på ett bord och släpp ett suddgummi och en nyckelknippa samtidigt. Som du ser faller båda lika snabbt! Detta är en mycket viktig egenskap hos tyngdkraften. Alla kroppar faller lika fort.

Tänk dig att du är i en hiss i ett mycket högt hus. Antag vidare att hissen får falla fritt. (Förhoppningsvis så bromsas den mjukt innan den träffar golvet! ) Nu står du i hissen som faller och släpper ett äpple. Både du, hissen och äpplet faller lika fort, du upplever det som om det inte fanns någon tyngdkraft. På samma sätt är det med astronauter i rymdskepp. Både astronauten och rymdskeppet rör sig på samma sätt i tyngdkraftfältet och skenbart är det tyngdlöst.
/Gunnar O

Nyckelord: tyngdlöshet [13];

Svar:
Man tränar framförallt på två sätt: i simbassänger med grodmansutrustning och för korta övningar i flygplan som flyger så att man får tyngdlöshet under mindre än en minut. Träning under vattenytan är mycket viktig, eftersom man får träna att arbeta utan ordentligt fotfäste.
/Peter Ekström

Nyckelord: tyngdlöshet [13];

Svar:
I princip kan du hoppa upp från hissgolvet innan detta når marken. Din hastighet relativt jorden kommer då att vara mindre än om du står still i hissen. Du kommer att landa mjukare men du kommer säkert att slå dig ändå så pröva inte!

Kommentar 1: Om du kan hoppa en meter och hissen faller från 10 meter kan du säkert förstå att ditt hoppande gör mycket liten skillnad!

Kommentar 2: Det är inte så lätt att hoppa från hissgolvet eftersom man är tyngdlös inne i en fritt fallande hiss.
/GO

Nyckelord: tyngdlöshet [13];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.