Ursprunglig fråga:
Hej! När jag flyger min radiostyrda helikopter så har jag observerat följande:När jag gasar upp till en viss reglagenivå så flyger helikoptern upp till en höjd och stannar där. Skjuter jag upp reglaget lite till så accelererar helikoptern upp till ny höjd och stannar där. En riktig helikopter beter sig likadant enligt en mekaniker jag har pratat med. Varför slutar stigningen när man har kvar gasen på samma punkt som helikoptern steg på förut? MVH Alvin
/Alvin S, Kastellegårdsskolan, Kungälv

Svar:
Intressant fråga Alvin! Vi är inte experter på hovrande helikoptrar, så vi fick börja med att studera information på webben. Där står inget om den stabilitet du talar om. Man får i stället intrycket att problemet är ganska komplicerat och att hovrande kräver skickligt samtidigt manipulerande av tre reglage. Länk 1 beskriver detaljerat de tre reglage man behöver för att hovra med en helikopter. Det tycks inte vara helt lätt.

Vi begränsar diskussionen till det viktigaste: lyftkraften. Denna beror i ett idealt system utan vind av rotorns varvtal, rotorbladens vinkel och luftens densitet.

Om vi antar att de första två är konstanta, så skulle man kunna tänka sig att luftens med höjden avtagande densitet skulle vara stabiliserade. Om helikoptern flyger högre är luftens densitet lägre, och lyftkraften minskar. Tvärtom, ger lägre höjd, högre luftdensitet och större lyftkraft.

Det borde alltså finnas en optimal höjd där lyftkraften är lika med helikopterns tyngd, vilket är kravet för att helikoptern skall hovra. Man kan beräkna luftens densitet med appen i länk 2. Densiteten på 10m och 20m höjd är 1.22382 respektive 1.22265 kg/m³. Skillnaden är alltså 0.00117 kg/m³ eller c:a en tusendel. Det är knappast troligt att denna lilla effekt kan vara förklaringen.

Hovring är emellertid stabilare nära marken på grund av den så kallade markeffekten (Ground_effect_(aerodynamics) ). Luftströmmen från rotorn skapar ett övertryck när den träffar marken. Övertrycket ger ökad lyftkraft. Eftersom effekten avtar snabbt med ökande höjd bör man vänta sig en stabiliserande effekt vad gäller höjden. Problemet här är emellertid att detta endast fungerar på mycket låg höjd, ungefär ett rotorblad upp, och det är inte effekten du beskriver.

Lyftkraft visar hur man beräknar lyftkraften.

Här är några fler länkar:

https://www.rchelicopterfun.com/nose-in-hover.html
https://www.theguardian.com/notesandqueries/query/0,5753,-2666,00.html
https://www.decodedscience.org/why-is-it-so-difficult-to-hover-a-helicopter/22946
http://www.maunaloahelicopters.com/how-to-hover-a-helicopter/
http://www.dynamicflight.com/aerodynamics/ground_effect/
/Peter E

Nyckelord: flygplansvinge [8];

1 https://www.quora.com/Do-rescue-helicopters-have-a-hover-button-that-allows-it-to-hover-on-its-own-as-seen-in-the-movie-San-Andreas-If-so-how-does-it-work
2 https://www.digitaldutch.com/atmoscalc/

Kan en flygplansvinge alstra någon lyftkraft i färdriktningen?
/Anders N, Kristinebegskolan, Åmål

Svar:
Om man ställer en flygplansvinge vertikalt blir den ju i princip ett segel. Det går ju att segla snett emot vinden (se figuren nedan), så man har en kraftkomponent i färdriktningen. Det räcker emellertid inte att vrida en vinge för att åstadkomma en segelbåt. En segelbåt har en köl som verkar mot vattnet och därmed hindrar en drift i sidled.

Hur kan man segla 90 grader i förhållande till vinden? Man ställer seglet i c:a 45 grader i förhållande till vinden. Vinden kommer då att avlänkas mot aktern. Kraften som böjer av vinden måste ha en motkraft (Newtons tredje lag, fråga 15642 ) som verkar i framåtriktningen. Så det är huvudsakligen två komponenter som driver segelbåten framåt: seglet och kölen.

Den framåtriktade kraften accelererar båten framåt, men med ökande hastighet får man ett ökande motstånd på skrovet (engelska drag). Sluthastigheten bestäms av balansen mellan den framåtriktade kraften och motståndet. Vindhastigheten är inte en absolut gräns för hastigheten om bara skrovet är konstruerat för litet motstånd. Två faktorer som påverkar hastigheten positivt är långsmal form och om skrovet kan lyfta och vattenplana så att bogvågen minimeras.

En segelbåt kan inte färdas i rak motvind eftersom det av symmetriskäl inte finns någon framåtriktad kraft på seglet. Det optimala är att färdas i 90 grader mot vinden eftersom den framåtriktade kraften är maximal. Så snart båten färdas med vinden kommer effektiva vindhastigheten minska vilket minskar hasigheten, se länk 1.

Se även länkarna nedan och fråga 8182 och 13364 .

Nyckelord: segling [5]; flygplansvinge [8]; *idrottsfysik [42];

1 http://www.real-world-physics-problems.com/physics-of-sailing.html
2 http://www.sailguide.com/forum/viewtopic.php?t=1342

Ursprunglig fråga:
Hur kan en Formel 1 bil dra fördel av luftmotståndet?
/alexander Å, IES Lund, Lund

Svar:
Kul fråga Alexander! Ja, en F1-bil är helt beroende av luftmotståndet! Utan det hade bilen kört av i den första kurvan!

Det man först tänker på är att luftens rörelse i förhållande till bilen ger en bromsande kraft (engelska drag), vilket naturligtvis inte är positivt. Det finns emellertid gott om effekt i motorn för att motverka motståndet. Avgörande för snabbheten hos F1-bil är inte motorstyrkan utan väggreppet.

Karossen på bilen designas för att minimera "drag" (som uppkommer genom turbulens) och för att maximera nedåtkraften (engelska downforce). Nedåtkraften skapas av en konstruktion som liknar en flygplansvinge (se fråga 12891 ) fast upp-och-ner.

Nedåtkraften adderas till tyngdkraften och utgör normalkraften. Friktionen, dvs väggreppet, är ju proportionellt mot normalkraften. Så större normalkraft ger bättre väggrepp vilket påverkar både acceleration, bromsförmåga och kurvtagning.

För att ytterligare öka "downforce" har F1-bilen vingar både fram och bak, se bilden nedan från Wikimedia. Man kan med en optimal kaross och vingar åstadkomma en "downforce" som överskrider tyngdkraften på bilen. Den skulle alltså teoretiskt kunna köras i taket!

De senaste åren har man infört en möjlighet att justera den bakre vingen under loppet. Detta kallas DRS (Drag Reduction System). När man vill köra om på en raksträcka kan man reducera "drag" och därmed få bättre acceleration. Man förlorar lite "downforce", så DRS deaktiveras automatiskt när man bromsar inför nästa kurva.

Se vidare Formula_One_car#Aerodynamics och Drag_reduction_system .

Nyckelord: friktion [53]; formel 1 [2]; flygplansvinge [8];

Svar:
Det är egentligen inte konstigare än att man kan skruva en boll. Bumerangen är konstruerad så att delar av den fungerar som en flygplansvinge. Detta orsakar en lyftkraft som inte går igenom tyngdpunkten. Detta får bumerangen att svänga av, och den kan svänga så mycket att den faktiskt kommer tillbaka till utgångspunkten om den är korrekt konstruerad och kastad på rätt sätt. Länk 1 är en mycket bra beskrivning av hur bumerangen fungerar - som du ser är det ganska komplicerat !

Boomerang innehåller historia och konstruktion, men beskrivningen av bumerangens bana är helt felaktig. Under länk 2 finns bland annat video-snuttar av bumerangkast, och där kan man se att banan är en cirkelrörelse på i stort sett konstant höjd över marken.
/Peter E

Nyckelord: flygplansvinge [8]; skruvad boll [10];

1 http://plus.maths.org/issue7/features/boomerangs/index.html
2 http://www.boomerangklub.dk/

Angående simmuleringsprogrammet FoilSim http://www.fysik.org/website/links/redirect.asp?ID=326 har jag frågor om följande:

1) I programmet (på Airfoil) finns ett reglage under namnet "Camber", vad är Camber på vingen i detta fall och hur kan man mäta den?

2) Det finns också ett reglage för "Thickness" som ordagrant översätts till "Tjocklek" men vad är det exakt i detta fall och hur kan man mäta den?

3) Hur räknar dom ut arean på vingen? I programmet används dessutom enheten "slugs/cu ft" för densitet, vad är detta i gram per kubikcentimeter?

Våra formelsamlingar har på gymnasienivå inte speciellt bra omräkningar från engelska enheter t ex punds - kilogram, ni vet ingen bra sida på internet för detta? ("formler" åsyftas)

Jag personligen samt Östanå vore väldigt tacksamma om ni på Lund skulle kunna hjälpa oss med frågorna och jag ber så mycket om ursäckt för att ställa fler småfrågor på rad så här.
/Oscar S, Östanå gymnasium, Eksjö

Svar:
Oscar! För det första: vi är inte experter på aerodynamik och det är ett mycket komplext ämne. Appletversionen under Foilsim - simulering av vinge kan ställas in på SI enheter. Det finns flera olika versioner av programmet - både avancerade och mer elementära.

Vad gäller övriga frågor får du försöka läsa i dokumentationen eller länk 1. Camber har att göra med den relativa "bulligheten" på över och undersidan, som jag sa i svaret till fråga 14442. Exakt hur den definieras i programmet vet jag inte.

Eftersom problemet, som sagt, är komplext tycker jag att du hellre bör arbeta experimentellt än teoretiskt. Även för professionell flygplansdesign använder man vindtunnelmätningar!
/Peter E

Se även fråga 14442

Nyckelord: flygplansvinge [8];

1 http://www.grc.nasa.gov/WWW/K-12/airplane/

Svar:
Frågan är mycket intressant, inte minst eftersom det förekommer många olika och tyvärr ofta felaktiga uppfattningar om exakt hur en flygplansvinge ”fungerar”! Lift_(force)#Description_of_lift_on_an_airfoil ger en mycket bra beskrivning av lyftkraften. Den innehåller även en bra bild av luftens hastighet på ovan- och undersidan av vingen, se nedanstående resonemang.

Som vi redan svarat (se t.ex. svaret till fråga 12127 ) så är den primära orsaken till lyftkraft att – så länge vingen har en viss vinkel i förhållande till den inkommande luftströmmen - luften rör sig snabbare på vingens ovansida än undertill, vilket resulterar i ett lägre lufttryck på ovansidan och därmed ett ”lyft”. Därtill kommer observationen att ju böjdare vingens ovansida är, desto större blir lyftkraften. Men, frågar man sig, VARFÖR strömmar luften snabbare på översidan? Och vilket kommer egentligen först – sänkningen av lufttrycket eller skillnaden i hastighet?

Låt oss alltså undersöka närmare vad som egentligen händer när man placerar en vinge i ett luftflöde med en viss hastighet! Till vår hjälp tar vi det mycket trevliga simuleringsprogrammet Foilsim - simulering av vinge , som låter oss utforska hur lyftkraft påverkas av en massa olika parametrar. Bilderna nedan är tagna från Foilsim, och visar luftströmningen runt den valda vingprofilen, och hur trycket och lufthastigheten varierar från framkanten till bakkanten.

Om vi tittar på hur luften rör sig runt vingprofilen ser vi att luftströmmen som lämnar bakkanten på vingen är riktad nedåt. Vi ser också att förhållandena på vingens ovan- och undersida skiljer sig kraftigt åt: på ovansidan är lufttrycket lägre än det omgivande atmosfärstrycket (markerat av mig med en liten röd pil) och lufthastigheten betydligt högre än flygplanets nominella hastighet gentemot lufthavet (också markerat med en röd pil), medan situationen på undersidan i stort sett är tvärtom – något högre tryck än atmosfären, och i regel mycket lägre lufthastighet.

Hur hänger allt detta ihop? Den ”klassiska” förklaringen är att eftersom luftströmmen i vingens bakkant ju ”tvingas” nedåt (som en konsekvens av vingens vinkel och vingprofilens utseende) kommer vingen att i motsvarande grad ”tvingas” uppåt - enligt Newtons sats hör ju till varje kraft en motriktad reaktionskraft. Hur påverkar detta trycket? Jo, återigen måste vi ha balans i systemet, denna gång gentemot den omgivande atmosfärens tryck. Den största skillnaden får vi nära framkanten, där luftströmmens riktning ändras kraftigast. På undersidan får vi en liten tryckökning, medan vi på ovansidan observerar en kraftig trycksänkning vid vingytan. (Längre bort från ytan blir effekten mindre.) Ju närmare vi kommer vingens bakkant, desto mindre blir tryckskillnaden gentemot atmosfären, och en kort bit bakom vingen är trycket återigen normalt.

Vi kan nu förstå skillnaden i luftströmningshastigheten på vingens olika sidor som en direkt följd av variationen i lufttryck. På undersidan orsakar den lilla tryckförhöjningen vid vingens framkant att lufthastigheten allra först minskar rejält, men allteftersom trycket närmar sig det normala på väg mot bakkanten jämnar hastigheten ut sig. På översidan, därimot, orsakar det låga trycket vid framkanten en kraftig acceleration av luftflödet där, och vi uppnår mycket snabbt en betydligt högre lufthastighet (vid vingytan) än flygplanets ”egenhastighet” genom luften. När vi närmar oss bakkanten bromsas dock luften av och hastigheten sjunker gradvis för att till sist, strax bakom vingen, återgå till den ”normala”.

En viktig sak att komma ihåg är att resonemanget ovan egentligen bara gäller om vi har så kallat ”laminärt” luftflöde – alltså att luften strömmar i ”skikt” i stället för i virvlar (”turbulent” flöde). Om flödet är laminärt kan man använda Bernoullis lag för att räkna ut precis hur lufthastighet och (förändringen av) lufttrycket hör ihop.

Pröva själv: Kör appletversionen av Foilsim - simulering av vinge (kräver att Java är installerat i bläddraren) och pröva själv vad som händer med lyftkraften när du ändrar förutsättningarna! Bland parametrarna man kan ändra hittar man: lufthastighet (”air speed”), flyghöjd (”altitude”), attackvinkeln (”angle”), genomsnittstjocklek (”thickness”), böjform (”camber”) och vingyta (”area”). Programmet kommer med ett antal ”lektioner” som går igenom diverse samband.

Fundera på: Varför spelar flyghöjden in? Vad händer om man böjer vingen åt ”fel håll”? Varför har flygplan som specialdesignas för aerobatikmanövrer nästan platta vingar?

Se även How Airplanes Work och länk 1 och 2.

Nyckelord: flygplansvinge [8]; bernoullieffekten [6];

1 http://iopscience.iop.org/0031-9120/38/6/001
2 http://www.planeandpilotmag.com/component/zine/article/289.html

Svar:
Detta är ganska knepigt att reda ut ordentligt. Det finns två effekter

1 Dels så strömmar luften snabbare relativt vingen på ovansidan (bernoulli-effekten ger lägre tryck)

2 Dels så finns det en liten vinkel mellan vingen och luften (luftströmmen trycker vingen uppåt)

Denna vinkel (som kallas anfallsvinkel, se länk 2 och Angle_of_attack ) är olika vid långsam flygning och snabb flygning.

Många flygplan använder vid landning s.k. klaffar (se Flap_(aircraft) och nedanstående figur from Wikimedia Commons). Dessa ger, när de riktas nedåt, dels en uppbromsning och dels ökad lyftkraft så att flygplanet kan flyga långsammare.

Man kan förstå att punkt 1 inte är hela sanningen eftersom de flesta flygplan faktiskt kan flyga upp-och-ner!

Det finns ett mycket trevligt simuleringsprogram: Foilsim - simulering av vinge . Där kan man bland annat ändra vingprofil och vinkel och se vad som händer med lufttrycket på vingens ovan- och undersida.

Se även snackset Flyg med Bernoulli och länk 1.

Nyckelord: flygplansvinge [8]; bernoullieffekten [6];

1 http://travel.howstuffworks.com/airplane.htm
2 http://science.howstuffworks.com/airplane12.htm

Svar:
Det är ingen lätt fråga att ge ett kort och uttömmande svar på. Effekten kallas för magnuseffekten. I många böcker finns det missvisande "förklaringar" till fenomenet. Se länk 1 för en avancerad beskrivning av magnuseffekten och aerodynamisk lyftkraft för en flygplansvinge. I Magnus_effect finns en parametrisering av storleken på lyftkraften.

Låt oss i den följande diskussionen anta att vi har slagit en underskruvad boll. Tänk på bordtennis eller golf! Bollen får då en uppåtriktad kraft på grund av rotationen.

En viktig princip i strömningslära är att luften häftar vid bollen. Vid bollens yta finns alltså ett tunt luftlager som följer med bollen.

Det är rätt lätt att övertyga sig om att luften strömmar fortare ovanför än under bollen. (Vi betraktar luftens hastighet relativt bollen.) Luften som går snabbare över bollen måste accelereras. För detta krävs en tryckskillnad. Trycket är alltså lägre rakt över bollen än långt bort från bollen. Med samma argument visar man att trycket är högre strax under bollen. Tryckkrafterna påverkar alltså bollen uppåt! Se nedanstående figur.

Ett annat sätt att se problemet är att bollens rotation "drar isär" luften på ovansidan och "trycker ihop" luften på undersidan. Vi får alltså lågt tryck på ovansidan och högt tryck på undersidan. Denna tryckskillnad ger upphov till en lyftkraft.

Experiment: Be en kamrat slå en bordtennisboll hårt med mycket underskruv. Stå vid sidan och studera bollbanan. En golfboll beter sig likadant men är svårare att studera.

Nyckelord: golfboll [15]; skruvad boll [10]; *idrottsfysik [42]; flygplansvinge [8];

1 http://www.mathpages.com/HOME/kmath258/kmath258.htm

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.