Svar:
Meteorologi är komplicerat så vi går inte in i detaljer.

När solen värmer jorden och luften så blir det skillnad i lufttryck
på olika ställen. Då dras vinden från områden med högt tryck mot områden med lägre tryck; det blåser.

När det blåser mycket så har det uppstått stora tryck- och
temperaturskillnader. Speciellt vandrande lågtryck kan ge upphov
till mycket starka vindar.

Läs L Bosaeus och C Melin: Handbok för VÄDERBITNA eller P-G Andbert och G Mattsson: VÄDER och VIND.
/GO 1998-11-04

Svar:
En intressant och klassisk fråga! Newton skulle svarat ja på frågan (han ansåg världen vara deterministisk, DeterminismQuantum_mechanics_and_classical_physics),
men i dag vet vi att det finns två begränsningar: kaos och kvantmekanik.

Kaos: i praktiken kan man inte bestämma alla atomers exakta position, det finns alltid en osäkerhet. Om systemet är komplicerat,
så händer det ofta att om man ändrar begynnelsevärdena med mindre än
osäkerheten, så blir utvecklingen av systemet helt olika. Man säger
att man har ett "kaotiskt system". Detta kallas i meteorologin för "fjärilseffekten", och är anledningen till att man inte kan förutsäga väder för längre tid än ungefär 10 dagar, se länk 1. Nedan visas ett exempel på ett kaotiskt system kallat Lorenz_attractor. Se Chaos_theory för mer om kaotiska system.

Kvantmekanik: Heisenbergs obestämdhetsrelation förbjuder att man
bestämmer till exempel läge och hastighet (egentligen rörelsemängd) hos en partikel med stor noggrannhet. Detta var den del av kvantmekaniken som Einstein inte gillade och förde många diskussioner med Niels Bohr om. Senare experiment har visat att Einstein hade fel, se fråga [1513]. Se vidare Heisenberg_uncertainty_principle och OsäkerhetsprincipenTolkningar.

/Peter Ekström 1999-06-27

Svar:
En tornado uppstår i ett kraftigt åskväder. Särskilt kraftiga åskväder
uppträder i amerikanska mellanvästern, där tropikluften och
polarluften möts ganska obehindrat. Energin som driver ett sådant åskväder
kommer från kondensation av vattenånga. Energin värmer luften, som stiger.
Men luften blir kallare ju högre den kommer, och till slut fryser
vattnet till is. När isklumparna blivit tillräckligt stora ramlar de
ner (hagel). Den luften som stiger måste ju ersättas av luft från sidorna.
Om luften kring molnet från början har en svag rotation, blir rotationen
kraftigare när den dras inåt. I värsta fall bildas en kraftig virvelvind (tornado).

Har du sett en skridskoprinsessa som snurrar med armarna
utbredda? Vad händer om hon drar in armarna mot kroppen?  

/KS 2000-03-31

Svar:
Vi förutsätter att det är klart väder. Taket är varmare än natthimlen. Det kommer alltså mer värmestrålning från
taket än från himlen. Om du mäter glasrutans temperatur i de två fallen, finner du att den är lägre under bar himmel eftersom nettoutstrålningen (strålning ut - strålning in) blir större.

Alla vet att det är det kallare när det är klart än när det är molnigt? Samma anledning - mindre strålning in eftersom den högre atmosfären är kallare! Om vi dessutom tar hänsyn till att en molnfri atmosfär har lite materia som strålar, kan man säga att natthimlens temperatur är 2.7 K - temperaturen hos den kosmiska bakgrundsstrålningen!

Samma effekt gör att snön smälter snabbare under ett träd än utanför - området nära trädet är varmare.
/KS/lpe 2001-01-12

Svar:
Precis samma fenomen ser du en vacker sommardag med kumulusmoln
(vackertvädermoln). Solen värmer marken som värmer luften. Den varma
(och lättare) luften stiger, men inte överallt, det kan den inte göra.
Det bildas så kallade konvektionsceller där luften stiger. Ett kumulusmoln
markerar en sådan cell. Mellan cellerna sjunker luften. På så vis
transporteras värme upp.

Under gynnsamma betingelser kan man i stark förstoring se dessa celler
på solen. Mönstret kallas granulation. Det liknar ganska mycket
en satellitbild av kumulusmoln på jorden.
/KS 2001-04-05

Svar:
Snö reflekterar det mesta av solljuset, medan snöfri mark absorberar det
mesta. Marken värms då upp, som i sin tur värmer luften. I infrarött ljus
är snö faktiskt ganska svart, så en klar natt strålar snön ut mycket.
Det blir kallt nära marken. Å andra sidan är snö ganska bra värmeisolator,
så marken under snön blir inte så kall.

Fundera: Varför ser man inga cumulusmoln (vackertvädermoln) på vintern?
/KS 2001-11-22

Svar:
Jan! Det låter som en meteorologifråga, men corioliskraften orsakar ju rotationen hos lågtryck, högtryck och tropiska cykloner. Den påverkar även havsströmmar, passadvindar, jetströmmar, mm, som ju även de påverkar vädret. Se fråga [3160] för allmänt om corioliskraften.

Bilden nedan från Wikimedia Commons visar ett lågtryck över Island. I ett lågtryckssystem har man en luftström utifrån och inåt centrum. På grund av jordens rotation kommer på norra halvklotet en S-N gående luftström avlänkas mot öster och en N-S luftström att avlänkas mot väster, se CorioliseffektenCorioliskrafter_orsakade_av_jordens_rotation. (Alltid påverkan åt höger på norra halvklotet, åt vänster på södra.) Ett lågtryck på norra halvklotet får alltså en rotation moturs. För storskaliga system är som synes corioliskraften mycket betydelsefull, och man måste ta hänsyn till den för väderprognoser. Se vidare SMHIs webbsajt, t.ex. länk 1 och 2 nedan.

/Peter E 2010-11-13

Svar:
Anders! För det första måste vi skilja på klimat och väder. Väder beskriver temperatur, nederbörd och andra egenskaper hos atmosfären just nu eller under en kortare period. Klimat är det genomsnittliga vädret i ett visst område och hur det varierar under flera tiotals år.

Global uppvärmning innebär att medelvärdet av temperaturen över hela jorden ökar, dvs är ett mått på den totala energibalansen av instrålning/utstrålning. Nedanstående figur ofta kallad hockey-klubban (från NASA) visar den globala årsmedeltemperaturen från 1880 till 2009. Att medeltemperaturen har stigit med c:a 0.7^o går knappast att förneka, men man kan diskutera vad höjningen beror på. De flesta tror att höjningen framför allt beror på den av oss orsakade ökningen av växthusgasen CO₂ i atmosfären (se figuren i fråga [8254]).

Orsaken till det kalla vädret här hos oss vintern 2009-10 och i november-december 2010 är den nordatlantiska oscillationen (NAO, Nordatlantiska_oscillationen, North_Atlantic_oscillation), som är en naturlig svängning i atmosfären över nordatlanten. Den är lite besläktad (men inte helt analog) med El Nino (ENSO)som påverkar vädret på södra halvklotet.

Skillnader i klimatet från år till år i det nordatlantiska området beror på små fluktuationer i tryckskillnaden mellan det halvpermanenta Islandslågtrycket och det halvpermanenta Azoriska högtrycket. Tryckskillnaden kontrollerar styrkan och riktningen hos västvindarna och lågtrycken över nordatlanten. Vintern 2009-10 och november-december 2010 har västvindarna tagit en mer sydlig bana, vilket i Norden orsakat kallt (högtrycks)väder med nordliga vindar.

Se vidare länk 1 nedan.

Jag tror inte att människans genererande av strålning påverkar vädret. För de första måste vi skilja på de magnetiska polerna och rotationsaxeln. De magnetiska polerna (Earth's_magnetic_field) vandrar omkring lite grann (några 10-tals km), men rotationsaxeln är mycket stabil. Orsaken till variationerna i jordens magnetfält ligger i den flytande järnkärnan i jordens centrum, och är inte orsakad av våra aktiviteter. Den lilla ändring i magnetfältet som förekommer har ingen påverkan på klimatet. Se fråga [17557] för en diskussion om stabiliteten hos jordens magnetfält.

Att jorden skulle slungas ur sin bana av ändring i elektromagnetiska fält är helt omöjligt från bevarandet av rörelsemängden. Det behövs en extern kraft för detta - t.ex. en stor planet som kommer nära jorden.

Ja, du har fel i ditt domedagsscenario. Att jorden skulle slungas ur sin bana och att våra svaga elektromagnetiska fält skulle påverka jordmagnetiska fältet är helt omöjligt. Likatänkande vetenskapsmän finns knappast: de som hyser åsikter som strider mot etablerade fysikaliska lagar är knappast vetenskapmän. De sysslar med ovetenskap eller pseudovetenskap.

Det är inte så i naturvetenskap att alla åsikter och teorier har samma värde. Naturvetenskap är inte demokrati! De teorier som stämmer med observationer och innefattar minst godtyckliga antaganden är de som accepteras. Se fråga [14237] för mer om vetenskaplig metod
kontra pseudovetenskap.

/Peter E 2010-12-25

Svar:
Hej Elina! Bra att du har höga ambitioner! Det är en meteorologifråga, så vi är inte experter (även om vi numera utbildar meteorologer i Lund), så du får ett fysikersvar. För övrigt är meteorologer också fysiker - säkert den variant som syns mest i samhället.

Det behöver inte alltid vara så att vindarna är starkare i ett lågtryck, även om det oftast är så. Det är emellertid utan tvekan så att de starkaste vindarna uppstår i en sorts lågtryck (orkaner).

I ett högtryck (anticyklon) tenderar vinden vara svag och blåsa medurs (på norra halvklotet), se nedanstående bild från länk 1. Luften transporteras nedåt, varför den blir varmare. Detta reducerar sannolikheten för att moln skall bildas, vi får svaga vindar, inga moln och stabilt väder.

I ett lågtryck stiger luften och blåser moturs (på norra halvklotet) omkring lågtrycket. När luftmassan stiger kyls den och kondenserar och bildar moln. Detta är anledningen till att lågtryck ger ostadigt väder med nederbörd.

Anledningen till att luften inte går rakt från högt till lågt lufttryck är jordens rotation och Coriolis-kraften, se fråga
[17487].

Att flytta luft som beskrives ovan kostar energi. Var kommer denna energi ifrån? Låt oss titta på ett extremt lågtryck, en tropisk orkan (se Tropisk_cyklon) för att förstå drivmekanismen. En orkan uppstår ovanför en varm vattenyta (minst 26,5 °C). Vattnet värmer luften och en del av vattenmolekylerna avdunstar. Eftersom varm luft har lägre densitet än kall luft så stiger luften. Då trycket minskar med höjden avkyls luften varvid vattenångan kondenseras till moln. När vattenånga kondenseras till vattendroppar frigörs energi (ångbildningsvärme, se fråga [14203]). Luften värms upp och fortsätter stiga.

Värmen från solen värmer alltså vattenytan och den stigande vattenångan transporterar värmet uppåt. Om det finns tillräckligt med vattenånga och värme kan denna process bli mycket våldsam, och vi har en tropisk cyklon som i varma delar av Atlanten kallas orkan.

Vanliga lågtryck på våra breddgrader (och över land) uppstår och drivs på liknande sätt som orkaner, skillnaden är att energimängden bara räcker för att bilda en "mini-orkan" - ett lågtryck.

Se vidare länk 1 och 2.

/Peter E 2016-12-15