Svar:
Den kan knappast explodera men har man otur slår det gnistor mellan metallen och väggen vilket kan skada mikrovågsugnen. Gnistorna uppstår därför att det elektriska fältet blir starkt. Metallglasering på porslin (som gamla fat med guldkant) kan också ta skada.

För övrigt är det opraktiskt att försöka värma något i ett metallkärl i mikron, även om det inte skulle bli några gnistor. Mikrovågorna kan nämligen inte tränga igenom metallen utan maten värms bara uppifrån om den ligger i exempelvis en plåtburk.
1999-06-27

Svar:
Glödtråden inne i lampan fungerar som en antenn. Mikrovågorna (som är elektromagnetisk strålning som ger starka och varierande elektriska och magnetiska fält) accelererar elektronerna inne i denna tråd så att man får en växelström med hög frekvens som värmer tråden vilket gör att den börjar glöda.

Testa: Pröva gärna själv med en glödlampa i mikrovågsugnen men tänk då på följande:

1 Ha alltid ett glas vatten i ugnen som kan ta upp energin annars kan ugnen förstöras.

2 Se till att inte metallen på glödlampan är bar, sätt t ex glödlampan i glaset med vatten.

Om man är oförsiktig kan lampan t.o.m. explodera eftersom glödtråden kan bli så varm att den skapar ett övertryck i lampan, se länk 1. Se även fråga 16292 nedan.

1999-06-27

Svar:
Glödlampor och lysrör fungerar på helt olika sätt. I glödlampan är det en tråd som upphettas så att den glöder av en ström. Detta sker mycket snabbt.

I lysröret så sker en urladdning av elektroner som rusar genom en tunn gas. När elektronerna stöter på gasatomerna så blir dessa exciterade och utsänder ljus. Detta ljus omvandlas sedan till andra våglängder i ett (fluoriscerande) skikt på lysrörets insida. Det tar en viss tid innan urladdningen i lysröret har stabiliserats och då kan det bli blinkningar. En del typer av lågenergilampor fungerar i princip som lysrör.

Undersök: Med hjälp av ett gitter eller en enkel spektrometer kan man undersöka ljuset från olika lampor. Vad är det för skillnad på ljuset från en
vanlig lampa och från ett lysrör?
1999-06-27

Svar:
Mycket trevlig fråga. Vi är nog många som gjort denna iakttagelse. Denna fråga har lett till omfattande diskussioner och försök beroende på att det finns två olika förklaringar:

Den första går ut på att duschen drar med sig luften så att det blir en nedåtgående luftström längs draperiets insida. Man får då samma effekt som på en flygplansvinge: På ovansidan där luften strömmar snabbare där är trycket lägre (bernoullieffekten).

Pröva: Tag en tesked och håll lätt i den längst ut i skaftet. För in baksidan av skeden i en vattenstråle från en vanlig kran och känn hur skeden "dras in" i strålen.

Den andra förklaringen kan vi kalla för "skorstenseffekten". När Du duschar så uppvärms luften inne i duschen och denna varma luft stiger varvid trycket sjunker längst ned.

Pröva: Du kan testa teorierna själv genom att duscha med olika varmt (kallt) vatten!

Se vidare Bernoulli's_principle.

Bilden nedan (från Wikimedia Commons) visar tydligt att trycket i den vänstra delen av röret är lägre eftersom luften där rör sig snabbare (röret är smalare). Apparaten kallas Venturirör och används för att mäta gasflöde. En liknande anordning används för att mäta flygplans hastighet, se Pitot_tube.

/GO/lpe 1999-06-20

Svar:
Det var en mycket trevlig fråga! Man kan faktiskt göra ett försök i klassrummet eftersom tyngdkraften försvinner i alla fritt fallande system i enligt med Einsteins ekvivalensprincip.

Försök: Tag en glasburk typ honungsburk och gör hål i locket så att luften kan cirkulera. Sätt ett värmeljus i burken och låt burken falla fritt. Vad
händer med lågan? (Naturligtvis får man ha någon, t ex handbollsmålvakt, som kan fånga burken så att den inte går sönder.)

Varför slocknar lågan? Eftersom det inte finns någon tyngdkraft i den fallande burken så stiger inte de varma gaserna som har lägre densitet. Lågan dör snabbt av syrebrist.

Alternativ förklaring. Precis som du säger finns det inget "uppåt" för lågan, alla riktningar har lika "värde". Därför sker inte heller någon transport av syre till lågan.

Man har utfört experimentet på rymdskytteln (länk 1), se CANDLE FLAMES. Bilden nedan är från den sidan.

/GO/lpe 2003-12-26

Svar:
Väldigt bra fråga! Svaret är ja. Vi kan förklara det med att luften i planet bär fågeln och flygplanet bär luften i kabinen.

Tänk på: Det är kanske lättare att tänka sig ett akvarium med fiskar i. Om du bär akvariet så bär Du ju också fiskarna oberoende av om de ligger
och sover på botten eller om de simmar omkring.

Experiment: Sätt en skål med vatten på en hushållsvåg. Vad händer med vågens utslag om Du sticker ner handen i vattnet? Fundera innan Du gör försöket. Förklara varför vågens utslag blir som det blir!
1997-03-20

Svar:
Du kan börja med att läsa artikeln om åska i Nationalencyklopedin. Sedan kan du ta kontakt med Institutionen för högspänningsforskning vid Uppsala universitet. Denna institution är den ledande i Sverige inom denna forskning.
1997-03-20

Svar:
Pi har alltid samma värde, men omkretsen på en skiva som roterar är mindre än 2·pi·radien. Det kan man förstå med hjälp av relativitetsteorin.

Föremål som rör sig blir kortare i rörelseriktningen men inte i andra riktningar. En bil som kör är kortare men har samma höjd. Tänk nu på en skiva som roterar! Om vi mäter radien så får vi samma värde som om skivan inte roterar. Mäter vi däremot omkretsen så blir den kortare än då skivan är i vila eftersom vi mäter parallellt med rörelseriktningen.
1997-03-20

Svar:
Om vi vill ange läget på en yta, säg jordytan, så behöver vi ange två tal, till exempel longitud och latitud. Ytan är tvådimensionell, därför behövs det två tal för att ange läget. Betrakta nu ett flygplan. För att ange dess läge så måste vi använda tre tal: longitud, latitud och höjd över havet. Luftrummetär alltså tredimensionellt. Låt oss gå vidare och betrakta händelser som är lokaliserade i tid och rum. Vi kan som exempel ta händelsen att en motor iflygplanet stannar. För att ange var och när detta sker så anger vi fyra tal: longitud, latitud, höjd och tidpunkt. Alltså är tiden den fjärde dimensionen. I "vanlig"geometri kan vi ju vrida oss: Då blir begrepp som vänster och höger beroende av observatören. På motsvarande sätt kan tid och rum delvis blandas irelativitetsteorin.

Nu till den elfte dimensionen!
Låt oss först göra ett tankeexperiment: Anta att vi levde i en tvådimensionell värld. Då visste vi inget om den tredje rumsdimensionen. Vågutbredningen idenna värld skulle bli annorlunda än i en tredimensionell värld. En dag upptäcker en fysiker att det blir lättare och vackrare om han/hon "låtsas" att världen ärtredimensionell när man räknar på vågor. Teorin och beräkningarna görs alltså i ett abstrakt rum som har högre dimension än det "riktiga". För att göraförutsägelser i det "vanliga" rummet måste man på något sätt projicera från det större rummet till den verkliga världens två dimensioner.

På samma sätt är det med alla dimensioner som är större än fyra. Det var bland annat den svenske fysikern Oscar Klein som först betraktade fem-dimensionella rumi fysikaliska sammanhang. För närvarande är det i den så kallade strängteorin som man laborerar med rum av hög dimension. Den elfte dimensionen är alltså etträknetekniskt hjälpmedel.

Se vidare String_theory.
1999-05-06

Svar:
Vi skulle inte kunna leva speciellt länge. Temperaturen i atmosfären skulle sjunka mycket snabbt.

Tänk På natten sjunker temperaturen ofta med 10 grader. Hur lång tid tror du det skulle ta innan temperaturen var under -50 grader?

Om vi gick djupt ner i en gruva och hade med oss massor av konserver och bränsle att elda med kanske vi skulle kunna klara oss en månad.

1999-05-06