Svar:
Mycket trevlig fråga. Vi är nog många som gjort denna iakttagelse. Denna fråga har lett till omfattande diskussioner och försök beroende på att det finns två olika förklaringar:

Den första går ut på att duschen drar med sig luften så att det blir en nedåtgående luftström längs draperiets insida. Man får då samma effekt som på en flygplansvinge: På ovansidan där luften strömmar snabbare där är trycket lägre (bernoullieffekten).

Pröva: Tag en tesked och håll lätt i den längst ut i skaftet. För in baksidan av skeden i en vattenstråle från en vanlig kran och känn hur skeden "dras in" i strålen.

Den andra förklaringen kan vi kalla för "skorstenseffekten". När Du duschar så uppvärms luften inne i duschen och denna varma luft stiger varvid trycket sjunker längst ned.

Pröva: Du kan testa teorierna själv genom att duscha med olika varmt (kallt) vatten!

Se vidare Bernoulli's_principle.

Bilden nedan (från Wikimedia Commons) visar tydligt att trycket i den vänstra delen av röret är lägre eftersom luften där rör sig snabbare (röret är smalare). Apparaten kallas Venturirör och används för att mäta gasflöde. En liknande anordning används för att mäta flygplans hastighet, se Pitot_tube.

/GO/lpe 1999-06-20

Svar:
Hej Johan!

Nej, jag kan inte förklara problemet. Men jag tror inte heller att olika material skruvar åt olika håll. Tänk t.ex. på en golfboll och en pingisboll. Båda påverkas på samma sätt av underskruv - de påverkas av en kraft uppåt. Detta trots att de har helt olika ytor: golfbollen är knottrig vilket ger turbulent strömning och pingisbollen är slät vilket ger laminär strömning kring bollen. Dessutom finns det ju fotbollar både av plast och av läder, och jag tror en spelare skulle bli mycket förvånad om en ny boll skruvade åt fel håll :-).

Skruv och lyft hos roterande bollar förklaras av den s.k. Magnuseffekten som bygger på Bernoullis ekvation - högre hastighet hos luften ger lägre tryck (Bernoulli's_principle). Se även Magnus_effect.

En helt annan effekt är skruvade kast i kricket, men där har man en asymmetri hos bollen och skruven är riktad i samma riktning som asymmetrin - en underskruvad kricketboll avviker i sidled i stället för i höjdled. Se Swing_bowling.

Se skruvad boll, golfboll och en artikel om fotbollsfysik under länk 1.

Tillägg januari 2017

Magnuseffekten är ett fysikaliskt fenomen som uppträder för roterande kroppar. Effekten innebär att en kropp som rör sig genom en fluid (en vätska eller en gas) samtidigt som den roterar accelereras vinkelrätt mot rörelseriktningen, det vill säga att rörelseriktningen "böjs av". Det är den fysikaliska kraft som gör att roterande bollar får så kallad skruv inom olika bollsporter, se Magnuseffekten och fråga [754].

Video som visar och förklarar Magnuseffekten:



Jag kan inte, trots omfattande sökningar, hitta något väldokumenterat exempel på att materialet i bollen skulle ha någon betydelse. Strukturen på ytan påverkar storleken på Magnus-kraften (dimplarna på en golfboll ökar t.ex. effekten betydligt), men att ett alternativt material skulle ändra kraftens riktning låter inte sannolikt.

Enligt beskrivningen ovan är det plastbollen som uppför sig som väntat. En höger utsida roterar bollen medurs, vilket ger en avvikelse åt höger (den av golfaren fruktade slicen). Kan det vara så att en läderboll är lite asymmetrisk pga en söm (se cricketbollen ovan)? Problemet med denna förklaring är att skruven skulle bero på hur bollen placeras på marken.
/Peter E 2006-08-17