Hejsan!Satt och tänkte på Einsteins berömda uttalande gällande kvantmekaniken, som han ju satte sig emot. Hade han ändå inte rätt i grund och
botten då han sade att "Gud kastar inte tärning med oss"?För om jag förstått saken rätt så går hela kvantmekaniken ut på
en gräns,från vilken vi inte kan fastställa både en partikels läge och dess hastighet exakt. Vi är oförmögna att göra det, men det behöver välinte betyda att den inte har exakta värden på läge och hastighet?
/Nina Norreport, Ystad 1998-09-30
Här kommer du in på mycket spännande och grundläggande frågor, svåra också.
Det du beskriver kallas Heisenbergs obestämbarhetsrelation, och den har
varit under diskussion med ungefär de resonemang som du tar upp. Alltså,
det är en sak vad vi kan mäta, och en annan om det finns en "exakt" verklighet bakom.
Slumpmässigheten i kvantmekaniken är faktiskt mycket mer fundamental.
Man har på senare år kommit underfund med, att alla delar av universum, i en viss mening, tycks stå i ögonblicklig kontakt med varandra. Den som kom på det hette John Bell.
Det där låter som rena nippran, inget kan ju gå fortare än ljuset!
Det
som inte kan transporteras snabbare än ljuset är energi och information.
Vissa fysiker tror, att vi här kan få en djupare förståelse för
slumpmässigheten i kvantmekaniken. Den tycks behövas för vi inte ska
kunna skicka information ögonblickligen. Om det skulle ha varit möjligt, skulle universum ha sett helt annorlunda ut. Det här går nog inte att förklara så att du förstår allt. Kanske ingen kan förstå det riktigt.
Det finns ett annat exempel på denna gåtfulla fjärrkontakt, som varit
känd långt före kvantmekanikens tillkomst: Machs princip. Det finns
ingen absolut rörelse, men det finns absolut rotation. Sitter vi i en
roterande ihålig kula och inte kan se ut, kan vi inte avgöra om den
rör sig,
men vi märker att kulan roterar. Vi känner av centrifugalkraften. Vi måste alltså på något vis stå i kontakt med något utanför.
I den engelska tidskriften New Scientist, 22 augusti 1998, finns en artikel,
som tar upp dessa svåra, men intressanta frågor. Den har just
titeln"Why God plays dice" eller, på svenska "Varför Gud kastar tärning" (se bilden nedan).
Tillägg 2/3/05 (Peter E):
Som Kaj säger är detta en mycket djup och svårförståelig aspekt av kvantmekaniken. Under länk 1 nedan finns länkar till Einstein-Podolsky-Rosen (EPR) artikeln, Bells artikel och en beskriving av Aspects experiment. Bell's Theorem
är en relativt svår artikel som emellertid innehåller en länk till en förenklad analogi (länk 2 nedan). En varning dock igen: det är inte enkelt!
Sammanfattningsvis kan man säga att Aspects experiment (och flera senare) till 100% bekräftar kvantmekaniken. Vi får acceptera slumpmässigheten och det tycks inte vara något problem med relativitetsteorin eftersom man inte kan få fotonerna i försöket att överföra någon information.
Se även
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar