Svar:
Atomer finns normalt i sitt grundtillstånd dvs det tillstånd som har lägst energi. Om man tillför energi så kan man få atomen att ta upp denna energi och den hamnar då i ett exciterat tillstånd.
1997-03-20

Svar:
Jag tycker inte att en enkel modell där fotonen liknas vid en boll som studsar är för enkel. Man kan ju göra en jämförelse med ett biljardbord där också reflektionslagen gäller.

Det finns mer avancerade förklaringar som bygger på kvantmekanik där de olika fotonerna interfererar med varandra. I denna teori kan man även elegant förklara dubbelspalten och gittret. Vill Du sätta Dig in i denna teori så läs den trevliga boken: QED The Strange Theory of Light and Matter. av Richard P. Feynman.
1997-03-20

Svar:
I sin artikel The Spectra of the Fluorescent Röntgen Radiations i Phil.
Mag 22 396 (1911) inför Charles G. Barkla beteckningarna K och L för de två observerade klart åtskilda serierna i den karakteristiska
röntgenstrålningen. I en not nämner han att dessa tidigare
betecknades med B och A (Proc. Camb. Phil. Soc. May 1909). Bokstäverna K och L är emellertid
lämpligare eftersom det är mycket troligt att serier av strålning
existerar som absorberas lättare eller är mer genomträngande. Det är att märka att Barkla i sin
nobelföreläsning 1918 för 1917 års nobelpris i fysik nämner att han
har troliga bevis för en energirik J-strålning. En sådan strålning har icke verifierats.

Varför Barkla just valde bokstäverna K och L kan vi gissa oss till.
I läroböcker från tidigt 20-tal finner vi att K och L relateras till
kort- och långvågig strålning. Det ligger nära till hands att tro att K och L är förkortningar
för kurz och lang, men 1911 hade man ännu inte mätt strålningens
våglängd. Dessutom var Barkla engelsman. Förmodligen är förklaringen att Barkla valt bokstäver
mitt i alfabetet för att få plats med oupptäckt strålning av både
mjukare och hårdare karaktär.
2000-04-06

Svar:
Elektronen har ju redan lyfts så det finns ingen ny elektron att lyfta till samma nivå. Den foton som kommer in och stimulerar utsändandet av en ny foton lämnar inte ifrån sig någon energi utan dess enda uppgift är just att stimulera utsändandet av en ny foton.
1997-03-20

Svar:
Protonerna i kärnan stöter visst bort varandra men det finns en ännu starkare kraft, den starka kraften, som endast verkar på mycket korta avstånd och som är attraktiv och gör att nettoresultatet blir att protonerna attraherar varandra.

Undersök: Hur stor är kraften mellan två protoner i en atomkärna?
1997-03-20

Svar:
Du kan förstå mycket av kärnfysik utan att kunna kvantmekanik. Om man däremot ska läsa en djupgående kurs på universitetsnivå då måste man lära sig kvantmekanik.

Atomkärnor är väldigt fascinarande bl a därför att det finns många olika sätt för en kärna att röra sig. De enskilda nukleonerna kan röra sig relativt varandra, hela kärnan kan vibrera och kärnan kan rotera som en snurrande boll. I det senare fallet borde man nog säga en amerikansk fotboll eftersom kärnan inte kan snurra om den är sfärisk!

Plancks konstant definieras av sambandet E = h·f som gäller för fotoner. Om vi t ex har en laserstråle med frekvensen f så kan vi beskriva den som sammansatt av en mängd partiklar, fotoner, vardera med en energi som ges av uttrycket ovan.

Läs: En bok om kärnfysik som inte kräver kvantmekanik är Sven Johansson: "Introduktion till kärnfysiken". Den finns säkert på biblioteket.
1997-03-20

Svar:
Rolig fråga! Svaret är att elektronen kan inte befinna sig i vila. Har en elektron "fått ihop det" med en proton så är den enligt kvantmekanikens lagar tvungen att röra sig.
1999-03-06

Svar:
112 stycken olika grundämnen finns eller har framställts på laboratorier. Det sist framställda är det med atomnummer 112. Det är så nytt att det ännu inte har fått ett namn.
1997-03-20

Svar:
En atom har en radie som är ungefär 0,000 000 000 01 m.
1997-03-20

Svar:
Man kan mäta massan på enskilda atomer genom att låta en stråle av joner passera genom ett magnetfält. De ändrar då rörelseriktning. Genom att mäta denna avböjning så kan man få reda på atomernas massa. Massenheten u är 1/12 av kolatomens massa.

Om man vet hur mycket en atom väger så kan man räkna ut hur många atomer det finns i en kropp genom att dela kroppens massa med en atoms massa. På detta sätt kan vi till exempel räkna ut hur många atomer det finns i en kub med kanten 1 cm. Sedan föreställer vi oss kuben uppbyggd av atomer som ligger tätt packade. På detta sätt kan man beräkna hur stor en atom är.

Med hjälp av avancerade mikroskop kan man faktiskt se konturerna av enskilda atomer!
1998-11-17