Svar:
Elektrostatisk laddning använder triboelektricitet: Triboelektrisk effekt uppstår när material gnids mot varandra och elektroner hoppar mellan anliggningsytorna. Är dessa av olika material, kommer den ena ytan att få överskott av elektroner, medan den andra får underskott. Det leder till en elektrostatisk uppladdning av ytorna. (Triboelektricitet )

Om ballongerna är samma material (som impliceras i frågan), är det inte så enkelt. Antag att ballongerna är av gummi som laddas negativt. Jag vet inte om det fungerar, men du kan försöka att gnida ballongerna med olika material (se tabellen till höger i Triboelectric_effect#Triboelectric_series ), ett triboelektriskt positivt och ett negativt.

Se även länk 1.
/Peter E

Nyckelord: statisk elektricitet [12];

1 https://aplusphysics.com/community/index.php?/blogs/entry/1110-how-do-balloons-stick-to-walls/

Vi har i klass 4a gjort det klassiska experimentet med att ladda en ballong genom att gnugga den mot håret för att se hur den attraherar en tunn vattenstråle.

Klassen har gjort det som en hemundersökning och sedan har vi pratat om resultatet. De flesta eleverna fick som förväntat resultatet att ballongen attraherade vattenstrålen men två elever fick resultatet att vattenstrålen repellerades av ballongen. Vi har sökt med ljus och lykta efter en förklaring till att de fick ett avvikande resultat men hittar inget tyvärr.

Det enda vi har lärt oss är att vattenmolekylen är en dipol som vänder sin positiva sida mot ballongen som är negativt laddad. Finns det någon förklaring till varför det är den positiva polen som attraheras mot ballongen hellre än att den negativa polen repelleras av ballongen. Går det att provocera fram resultatet som de två eleverna fick eller är det den mänskliga faktorn som är anledningen på något sätt?

Mvh Petri Matalamaa
/Petri M, Paulinska skolan, Strängnäs

Svar:
Hej Petri!

Nej, det måste vara den mänskliga faktorn. Om experimentet utförs på samma sätt så måste resultatet bli detsamma.

Ballongen får negativ laddning från håret, se fråga 17276 som innehåller länk till en tabell med olika ämnens egenskaper var gäller statisk elektricitet.

Vad skulle hända om man genom att ta andra material får "fel" laddning på ballongen, positiv i stället för negativ? Enda skillnaden skulle vara att vatten-dipolerna skulle vända sig så att den negativa polen skulle vara närmast ballongen. Den positiva ballongen skulle då fortfarande attrahera vattenstrålen.

Varför tar den attraktiva kraften på dipolen över? Anledningen är helt enkelt att kraftverkan på en dipol avtar mycket snabbt (snabbare än 1/r²) med avståndet och för en negativ ballong ligger den positiva polen närmast.

Här är en bra video av experimentet med en bra förklaring (tyvärr på engelska):

Nyckelord: ballong [25]; statisk elektricitet [12]; elektrostatik [4];

Svar:
Inget vidare! Det är osannolikt att både ballongen och väggen innehåller (ferro)magnetiska material. Det är ganska säkert fråga om statisk elektricitet.

Se vidare fråga 16048 och 17276 .
/Peter E

Nyckelord: statisk elektricitet [12];

Jag har en ganska stort dilemma. Jag har väldigt höga fotvalv och behöver typ foppatofflor och att dämpa för fötterna när jag går inomhus. Mitt stora problem är nu att när jag har dem och tex sitter i soffan och tar på mig dem är det jättestor risk för att jag ger någon annan en stöd. Det är som om att jag laddas upp i soffan och tofflorna isolerar för att jag sedan laddas ut när jag tar i någon eller i något elektroniskt. Detta har bidragit till att min man är rädd för att pussa mig och nu när vi fått en baby vågar ja inte ha på mig tofflorna i risk för att ge henne en stöt. Så mina fötter bokstavligen lider då jag behöver ha något stöd för dem. Hjälp!! Vad ska jag göra???
/Rebecca J, Helsingborg

Svar:
Problem med statisk elektricitet uppstår främst när luftfuktigheten är låg, så det enklaste är att använda en luftfuktare. Man kan även jorda fötterna genom att klä in tofflorna med aluminiumfolie, men detta är inte så praktiskt.

Se vidare Static_electricity#Removal_and_prevention_of_static_electricity , Humidifier och fråga 15711 .
/Peter E

Nyckelord: statisk elektricitet [12];

Svar:
I fråga 14880 finns länk till en tabell med hur elektroner påverkas av olika ämnen. Plast och jeans är inte så väl bestämt, men bomull (cotton) är lite positivt och plast (vinyl) är negativt. Så du blir nog positivt laddad, samma som håret i fråga 17276 . Plast tar alltså gärna till sig elektroner.
/Peter E

Nyckelord: statisk elektricitet [12];

Stämmer detta? Eller är det istället så att sniglarna av någon annan anledning (ej elektrisk)skyr metallen koppar (om de nu gör det, jag har inte provat)? Varför skulle det uppstå statisk elektricitet?
/Curt J, Huddinge

Svar:
Du har helt rätt. Det låter konstigt!

För att få statisk elektricitet behöver man något som laddar upp en isolerad ledare eller en isolator. Såvida inte snigeln är statiskt laddad och koppartejpen jordad.

Jag kan inte hitta någon trovärdig dokumentation om koppartejpen över huvud taget håller sniglar borta. Att de, som sägs på något ställe, skulle dödas av elektrisk shock är inte trovärdigt (såvida man inte ansluter 230 V till två koppartejpar ).

Om tejpen fungerar tror jag snarare att det är en kemisk/elektrokemisk reaktion. Koppar är i många sammanhang giftigt, och snigeln kanske kan få i sig kopparjoner via slemmet den har på undersidan.

Se även länk 1, 2 och Slug#Human_relevance .
/Peter E

Nyckelord: statisk elektricitet [12];

1 http://www.gardenmyths.com/how-to-get-rid-slugs-with-copper/
2 https://www.youtube.com/watch?v=rIWtfZsx44Q

Svar:
Hej Jennifer! Det beror på plastmaterialets och hårets relativa position i den triboelektriska serien, se fråga 14880 .

Jag skojar, det var ju inte mycket till förklaring! Men det är ofta så i fysiken att även till synes enkla fenomen har komplicerade orsaker. Om du tittar på tabellen till höger i Wikipedia-artikeln Triboelectric_effect ser du att Human hair ligger rätt långt upp på den positiva sidan medan Polystyrene (en typisk plast) ligger längre ner på den negativa sidan. Man väntar sig alltså att plasten blir negativt laddad och håret positivt.

Det är alltså helt enkelt så att plasten attraherar elektroner mer än hår. Vid beröring kommer då en del elektroner att gå från håret till kammen. Kammen blir alltså negativt laddad.

Lägg märke till att i tabellen i Wikipedia-artikeln är alla extrema ämnen (positiva längst upp och negativa längst ner) isolatorer. Metaller befinner sig i mitten (neutrala) och ämnen som innehåller vatten (ost, morötter) förekommer inte alls. Eftersom dessa ämnen leder ström utjämnas eventuell laddning innan kontakten förloras. Detta gäller även om den omgivande luften har hög luftfuktighet - detta miskar problem med statisk elektricitet.

Se även nedanstående länkar.
/Peter E

Nyckelord: statisk elektricitet [12];

1 http://www.school-for-champions.com/science/static_materials.htm
2 http://www.school-for-champions.com/science/static_cling.htm

Svar:
Hej Jonas! Det låter mycket konstigt! Om trådarna är av samma material så måste de uppföra sig lika. Färgen kan inte ha någon betydelse.
/Peter E

Nyckelord: statisk elektricitet [12];

Svar:
Anonyma Linda! Det beror på statisk elektricitet . Du eller att annat föremål får en elektrisk laddning. Om två föremål med olika laddning kommer i kontakt, så får man en elektrisk urladdning (en mini-blixt).

Om två föremål av olika beskaffenhet, t.ex. ett kattskinn och en ebonitstav (se fråga 14880), så kommer laddning att överföras mellan föremålen. Om man sedan håller ebonitstaven nära ett jordat föremål (t.ex. ett värmeelement) kan man få en liten urladdning mellan staven och elementet.

Eftersom fuktig luft leder stöm lite grann så är det när luften är torr (t.ex. uppvärmda rum på vintern) som effekten av statisk uppladdning är tydligast. Effekten beror även på vad man har på fötterna - gummisulor isolerar och hindrar statisk uppladdning att försvinna. I övrigt har det betydelse vad man har för kläder. Material som lätt ger ifrån sig laddning ökar effekten av statisk elektricitet.

Statisk elektricitet är i normalfallet ofarlig (om än lite obehaglig). Ett undantag är att man måste vidta speciella åtgärder som att jorda sig innan man hanterar känslig elektronisk utrustning, t.ex. datorkomponenter.

Se vidare en bra Wikipedia-artikel: Static_electricity
/Peter E

Se även fråga 14880

Nyckelord: statisk elektricitet [12];

Svar:
Se Static Electricity - What causes static shocks? . I Wikipedia-artikeln Triboelectric_effect ges en lista på olika materials förmåga att dra till sig elektroner. Enligt denna torde ebonitstaven bli negativt laddad.
/Peter E

Nyckelord: statisk elektricitet [12];

Svar:
Hej Jim! Det är en mycket bra fråga som man brukar säga när man inte kan svara ! Nåja, lite kan man säga ändå - problemet är att vi har säkert att göra med flera olika effekter som med ett gemensamt namn kallas adhesion:

1 Statisk laddning

När man river av folien blir den statiskt laddad. Det märker du eftersom den dras till andra föremål. Hur kan det komma sig att den även dras mot föremål som bör vara oladdade, t.ex. en plastburk direkt från skåpet? Jo, det beror på att laddningen hos plastfilmen attraherar den motsatta laddningen i plastburken. Om plastfilmen är positivt laddad och burken oladdad ser det schematiskt ut så här:

++++ plastfilm ++++   -+plastburk

Eftersom plastfilmens plusladdning är närmare plastburkens negativa laddning än dess positiva, så får vi en attraktion. Att laddningarna separeras i plastburken kallas dielektrisk polarisation.

2 van der Waals-krafter

Om två ytor kommer mycket nära varandra kan man få en attraktion som beror på att molekylerna polariseras - en effekt som liknar den ovan beskrivna inducerade polarisationen.

3 Lufttrycket (sugkoppseffekten)

Om man stryker plastfilmen så att den ligger tätt an till ytan (kan vara metall, glas eller plast), så hindrar lufttrycket plastfilmen att släppa taget mot ytan. Lufttrycket motsvarar på varje cm² tyngdkraften på 1kg, så filmen sitter bra fast.

Jag misstänker att 3 är den viktigaste effekten eventuellt i kombination med 2 som hindrar plastfilmen från att glida i sidled. Initialt för att få filmen att fästa är 1 utan tvekan viktig.

Gladpackens fysik är emellertid ett outforskat område där det fortfarande finns mycket att göra. Man skulle kunna testa min teori genom att sätta in ett glas med fastsatt plastfolie i en vakuumkammare (en förångningsanläggning med en sådan där fin glaskupa så man kan se vad som händer) och pumpa vakuum. Om plastfilmen ramlar av är min teori korrekt, annars får vi komma på något bättre! Skriv gärna ett inlägg i diskussionsforumet om du gjort experiment med gladpack.
/Peter E

Nyckelord: plastfolie [1]; statisk elektricitet [12];

Ursprunglig fråga:
Om jag håller handen på skolans bandgenerator så står mitt hår rakt ut, varför gör det det? Och vad är skillnaden mellan när håret dras till min kam och när det står upp av bandgeneratorn?
/Stina H, Vikingaskolan, Lund

Svar:
Hej Stina! Bra fråga, varför uppför sig håret olika?

Bandgeneratorn transporterar bort elektroner från kulan och dig - vi förutsätter att du står på något som isolerar. Du blir då positivt laddad. De positiva laddningarna repellerar varandra, de vill alltså vara så långt från varandra som möjligt. Detta är de om de samlas på ytan. De positiva laddningarna på hårstråna vill också vara så långt från varandra som möjligt. Därför kommer håret att stå rakt ut så att hårstråna är långt ifrån varandra. Mer om bandgeneratorn finns under länk 1.

Vad gäller kammen så sker följande: kammen sliter loss laddningar från håret. Håret och kammen får olika laddningar. Håret och kammen kommer alltså att dras mot varandra.

Skillnaden är alltså att i ena fallet har vi bara att göra med en laddning (den andra finns i jorden). I det andra fallet har vi två olika laddningar som attraherar varandra.

En bandgenerator fungerar så att man laddar ett transportband med positiva laddningar. Dessa laddningar transporteras upp till en isolerad kula, som alltså blir positiv i förhållande till jord. Laddningen av bandet sker med vad man kallar triboelektricitet, se fråga 14880 och Triboelectric_effect . Vissa ämnen har när man gnider dem mot en yta tendensen att bli positivt laddade och vissa har tendensen att bli negativt laddade. Man väljer alltså material för bandet och laddningselektroden för att åstadkomma en positiv laddning.

För lite större bandgeneratorer (se Van_de_Graaff_generator ) som används för att accelerera partiklar använder man ett speciellt högspänningsaggregat för att åstadkomma en tillräckligt stor laddningsström.

Nyckelord: statisk elektricitet [12]; bandgenerator [3];

1 http://science.howstuffworks.com/vdg.htm

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.