Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

6 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [18013]

Fråga:
Är årstiderna lika långa?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Jag kunde inte svara på en fråga från elev om längden på årstiderna. Eftersom jordens bana runt solen är svagt elliptisk borde hastigheten följa keplers lagar. Jorden borde därvid susa på snabbare när den är närmare solen och då tillryggalägga en större bit av varvet på samma tid jämfört med när jorden är längre bort från solen. Då borde också årstiderna vara olika långa. Är årstiderna olika långa till följd av den svagt eliptiska banan runt solen? Om ja, hur mycket skiljer det?

Jag noterade också att det är 178 dagar från höstdagjämning till vårdagjämning medan det är 187 dagar mellan vårdagjämning och höstdagjämning. Kan man då påstå att sommaren är längre än vintern? Det skulle resultera i ett omvänt förhållande på södra halvklotet.
/Per W, Göteborg

Svar:
Årstider är inte väldefinierat eftersom de definieras av temperaturer och därmed varierande väder. För din fråga är det bättre att tala om sommar- och vinterhalvår. Dessa definieras som skillnaden mellan vår- och höstdagjämningar, det vill säga de tidpunkter när solen passerar himmelsekvatorn.

I artikeln Equinox finns en tabell med tidpunkter för vår- och höstdagjämningar.

Sommarhalvåret 2011 är från 20/3 kl. 23:21 till 23/9 kl. 09:04 dvs 186 dagar och 10 timmar.

Vinterhalvåret 2011-12 är från 23/9 kl. 09:04 till 20/3 kl. 05:14 dvs 178 dagar och 20 timmar.

(Länk 1 innehåller en kalkylator för tidsintervall.)

Låt oss först kontrollera att intervallen är korrekta: 178d 20t + 186d 10t = 364d 30t = 365d 6t = 365.25

vilket stämmer bra med årets längd (en skottdag vart fjärde år).

Efter att ha etablerat sommar- och vinterhalvårets längd, tillbaka till frågan. Sommarhalvåret är alltså ungefär 7 dygn längre än vinterhalvåret.

Det beror på att jorden är närmast solen den 3 januari (nära vintersolståndet den 21 december) och längst ifrån den 4 juli (Earth#Axial_tilt_and_seasons ).

Jorden rör sig alltså lite snabbare i sin bana i januari än i juli. Medelhastigheten över halvåret blir då större under vinterhalvåret, varför detta blir kortare.

Den bakomliggande orsaken är Keplers andra lag (se fråga 12644 ) som innebär att en planet rör sig snabbare när den är nära solen än när den är längre ifrån. Med ett modernt synsätt beror detta på att den potentiella energin är lägre när avståndet är litet varför rörelseenergin blir större.

Om jorden är närmast solen i januari, borde vi då inte få mildare vintrar och svalare somrar på norra halvklotet än på södra? Eftersom halvkloten är så olika (södra är nästan uteslutande hav, norra har flera stora kontinenter) är det inte meningsfullt att jämföra somrar/vintrar på de två halvkloten.

I fråga 830 diskuteras orsaken till istiderna. Det är alltså till en del den varierande excenticiteten (avlångheten) hos jordens bana som orsakar istiderna.

/*fa2012_1
/Peter E

Nyckelord: dagjämning [6]; Keplers lagar [13];

1 http://datedifference.com/

*

Blandat [15884]

Fråga:
I Abu Simbel i Egypten lyser solen 2 ggr om året in på tre statyer inne i ett berg. Hur går det till?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
hej. Har precis varit i Abu Simbel i Egypten. Där solen 2 ggr om året lyser in på tre statyer inne i ett berg. Fick reda på att det bara är 4 platser på jorden där detta fenomen händer. Jag undrar vad beror detta på och vilka andra platser är det? Jag tror dom nämnde Australien och Sydamerika.
/Patrick A, Augustenborgsskolan, Malmö

Svar:
Patrick! Det saknas lite uppgifter i frågan för att man skall kunna ge ett vettigt svar - t.ex. vilka dagar det är frågan om. Informationen finns emellertid i länk 1, Abu_Simbel och Abu_Simbel .

Abu Simbel byggdes av Faraon Ramses II. När Assuandammen (som dämmer upp Nilen) byggdes skar man ut stenblocken och flyttade dem en bit upp.

Det är inget speciellt med platsen, motsvarande fenomen skulle kunna förekomma på många platser. Datumen kan emellertid inte väljas hur som helst. För att solen skall vara i samma riktning måste dess vinkelavstånd till himmelsekvatorn, deklination, vara densamma.

De aktuella datumen är 22 februari, Faraos födelsedag och 22 oktober, dagen då han kröntes till Farao. Dessa datum är ganska osäkra och man kan ha fixat till dem i efterhand. Om bara solen finns i en viss riktning så gäller det bara att borra hål i templet på rätt ställe för att statyerna skall belysas, se bilden nedan.

Med hjälp av tabellfunktionen i Sky View Café kan man ta fram solens deklination för de aktuella dagarna. Den är -10.4o för 22/2 och -11.2o för 22/10. Med tanke på osäkerheterna i datum och solens synbara storlek (0.5o) så fungerar säkert belysningen utmärkt. Eftersom solens deklination vid ovanstående datum ändras med endast c:a 20'=0.33o så kan man säkert observera fenomenet även på närliggande dagar.

Observera alltså att det är inte platsen som är speciell utan valet av datum nummer två. När man bestämt det första datumet är solens deklination given. I princip finns det bara en annan dag för vilken solens deklination är densamma. Solen rör sig ju pga jordens rotation i dagliga cirklar. Eftersom ekvatorn lutar med 23o mot jordens banplan (ekliptikan), så vandrar solen långsamt upp och ner i deklination mellan -23o (vintersolstånd på norra halvklotet), 0o (vårdagjämning), +23o (sommarsolstånd) och 0o (höstdagjämning).



/Peter E

Nyckelord: dagjämning [6]; årstider [4];

1 http://witcombe.sbc.edu/sacredplaces/abusimbel.html

*

Universum-Solen-Planeterna [13995]

Fråga:
Jag har funderat över precessionen. Enligt beräkningar så bildar jordens poler tänkta cirklar på ungefär 26 000 år. En konsekvens av det måste ju bli att årstiderna förskjuts i relation till vår kalender. Innebär detta att vi kommer ha mörker och kyla på midsommarafton om 13000 år eller har någon åtgärd satts in för att undvika detta? Isåfall vilken?
/Anders F

Svar:
Gregorianska kalendern. Med en precessionstid på 26000 år skulle man komma fel på en dag efter 26000/365=71 år. Det är uppenbart att detta skulle ställa till det med årstiderna.

Det år som ligger till grund för tidmätning är inte jordens omloppstid i förhållande till stjärnorna utan omloppstiden i förhållande till vårdagjämningspunkten, det s.k. tropiska året.

Priset man fått betala för att årstiderna skall ligga fast är att stjärnbilden för t.ex. vårdagjämningen förskjuts. Men eftersom astrologi ändå är nonsens, så gör det inte så mycket .

Se vidare fråga 13840 som visar hur förskjutningarna korrigeras med lämpligt insatta skottår.
/Peter E

Se även fråga 13840

Nyckelord: dagjämning [6];

*

Universum-Solen-Planeterna [13840]

Fråga:
Dygnets längd och kalendern
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Vi har ju fyra olika solstånd under året. Dock så inträffar alla solstånden tidigare och tidigare. Skulle det betyda att vi till exempel får sommar i december på norra halvklotet, i ett längre perspektiv? Jag har sett att solstånden förskjuts nästan ett dygn tillbaka, på 100 år. Vi har ju också inte exakt 365,25 dagar på ett år...
/Anders J, Forum Ystad, Ystad

Svar:
Det är inte korrekt att solstånden och dagjämningarna förskjuts nämnvärt. Jordens tropiska (från vårdagjämning till vårdagjämning) omloppstid är enligt Planetary Fact Sheets 365.242 medelsoldygn. Om det varit skottår exakt vart fjärde år skulle året vara 365.25 medelsoldygn. Men enligt den gregorianska kalendern vi använder har endast sekelskiften delbara med 4 skottdag. 1700, 1800, 1900 var alltså inte skottår, men 2000 var det. Detta ger medelårets längd över 400 år (365.25*400-3)/400=365.2425. Detta är alltså en skillnad på 0.0005 dygn = 43 sekunder. Vi får alltså mindre än en minuts förskjutning på 400 år!

Figuren nedan visar tidpunkten för vårdagjämningen (dag i mars, 20.5 är t.ex. 1200 den 20 mars) beräknad med Sky View Café . Vi har alltså på grund av skottdagen en periodisk diskontinuitet vart fjärde år. Lägg också märke till att diskontinuiteten saknas för år 1900 eftersom detta inte var skottår.

En oberoende beräkning av vårdagjämningen finns på Vårdagjämning . Se även Gregorian_calendar och länk 1.



/Peter E

Nyckelord: dagjämning [6]; gregorianska kalendern [1];

1 http://scienceworld.wolfram.com/astronomy/GregorianCalendar.html

*

Universum-Solen-Planeterna [12161]

Fråga:
Hur kommer det sig att höstdagjämningen infaller på olika datum år till år men inte vårdagjämningen?
/Robin L, Grimsta, Upplandsväsby

Svar:
Det är inte korrekt att vårdagjämningen alltid infaller på samma dag. Anledningen till förskjutningen är att ett år (den tid det tar för jorden att gå från en vårdagjämning till nästa) är 365.24 dagar. Efter några år har vårdagjämningen förskjutits till ett annat datum. Detta kompenseras vart fjärde år genom att man lägger in en skottdag.

Vårdagjämningen infaller den 20/3 eller 21/3 och höstdagjämningen den 22/9 eller 23/9. Se beräkningar av dagjämningarna på Vårdagjämning och Höstdagjämning .
/Peter E

Nyckelord: dagjämning [6];

*

Universum-Solen-Planeterna [11734]

Fråga:
Vid vårdagjämningen skall dag och natt vara lika långa, liksom vid höstdagjämningen, 12h var. Samtidigt går då solen upp vid nordpolen och går inte ner förrän vid höstdagjämningen. Kan man då säga att det är 12 h dag resp natt vid nordpolen? Om inte, hur långt söderut måste man vara för att 'tolvtimmarsregeln' skall kunna sägas gälla? I tidningen stod det 12 h dag ett dygn tidigare än vad jag uppfattade som vårdagjämningen; vad beror det på? Är det avrundningsfel vad gäller minuter och sekunder eller beror det på att Uppsala inte ligger på havsytans nivå? (Är vårdagjämningstidberäkningarna beroende av höjden över havet ? I så fall bör Sydpolen få än mera speciella beräkningar !!)
/Thomas Å, Märstagymnasiet, Märsta

Svar:
Ska man vara strikt inträffar vårdagjämningen när solen vandrar från södra stjärnhimlen till den norra. Vårdagjämningen inträffar alltså vid en bestämd tidpunkt. År 2003 var det 21 mars kl 14:31.

Refraktionen (ljusbrytningen) i atmosfären komplicerar frågan om dagens och nattens längd. Står man vid havsstranden och ser halva solen över horisonten, är i själva verket hela solen under horisonten (geometriskt sett). Det innebär också att hela solen är över horisonten vid nordpolen (och sydpolen) under vårdagjämningsdygnet. Vidare innebär det att dagen i medeltal är längre än 12 timmar och att natten i medeltal är kortare än 12 timmar.
/KS

Se även fråga 5062

Nyckelord: dagjämning [6];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7203 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-11-19 11:33:22.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.