Ursprunglig fråga:
Vi har ju fyra olika solstånd under året. Dock så inträffar alla solstånden tidigare och tidigare. Skulle det betyda att vi till exempel får sommar i december på norra halvklotet, i ett längre perspektiv? Jag har sett att solstånden förskjuts nästan ett dygn tillbaka, på 100 år. Vi har ju också inte exakt 365,25 dagar på ett år...
/Anders J, Forum Ystad, Ystad

Svar:
Det är inte korrekt att solstånden och dagjämningarna förskjuts nämnvärt. Jordens tropiska (från vårdagjämning till vårdagjämning) omloppstid är enligt Planetary Fact Sheets 365.242 medelsoldygn. Om det varit skottår exakt vart fjärde år skulle året vara 365.25 medelsoldygn. Men enligt den gregorianska kalendern vi använder har endast sekelskiften delbara med 4 skottdag. 1700, 1800, 1900 var alltså inte skottår, men 2000 var det. Detta ger medelårets längd över 400 år (365.25*400-3)/400=365.2425. Detta är alltså en skillnad på 0.0005 dygn = 43 sekunder. Vi får alltså mindre än en minuts förskjutning på 400 år!

Figuren nedan visar tidpunkten för vårdagjämningen (dag i mars, 20.5 är t.ex. 1200 den 20 mars) beräknad med Sky View Café . Vi har alltså på grund av skottdagen en periodisk diskontinuitet vart fjärde år. Lägg också märke till att diskontinuiteten saknas för år 1900 eftersom detta inte var skottår.

En oberoende beräkning av vårdagjämningen finns på Vårdagjämning . Se även Gregorian_calendar och länk 1.

Nyckelord: dagjämning [6]; gregorianska kalendern [1];

1 http://scienceworld.wolfram.com/astronomy/GregorianCalendar.html