Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

4 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [19343]

Fråga:
vårt klimat är som vi vet olika beroende på de zoner som finns i närheten av ekvatorn. Min fundering är om solen är den värmekälla som ger oss olika temperaturer och vi befinner oss ca 150 mkm från solen så undrar jag om avståndet till solen från tex sverige en molnfri dag eller Kenya en molnfri dag kan göra någon skillnad ens mätbart. Hur kan då temperaturen bli så olika under dagen då sammma sol värmer båda dessa länder? En molning dag så är det ju uppenbart men de dagar då högtryck med blå himmel gäller så är ju dagstemperaturen här aldrig över 25 grader, medan det kan bli det dubbla i torra områden kring ekvatorn. tacksam för svar . Dan
/Dan S, Lerum

Svar:
Det beror på vilken vinkel solstrålningen faller in i. I Kenya kommer solstrålningen nästan vinkelrätt mot marken medan den i Sverige faller in snett. Strålningen fördelas alltså på en större yta i Sverige. Detta är samma effekt som orsakar årstider, se fråga 13917 .

Den lilla skillnaden i avstånd till solen är helt försumbar. Maximala värdet (förhållandet mellan avstånden i kvadrat) kan uppskattas som

(150000000-6370)/150000000)2 = 0.999915

vilket inte gör någon praktisk skillnad.

Man kan inte säga att 50oC är dubbelt så varmt som 25oC. Möjligen kan man det om man använder den absoluta temperaturskalan. Om man gör om temperaturerna till K får man förhållandet

(50+273)/(25+273) = 1.08

det vill säga c:a 8% skillnad.
/Peter E

Nyckelord: årstider [4];

*

Blandat [18460]

Fråga:
Hej! I februari, ungefär i mitten, kulminerar kylan (värmen/temperaturen ute passerar sitt bottenläge), och det börjar bli varmare ute. Är det så enkelt som att då, t ex 20 februari, börjar solinstrålningen per dygn (dagtid) bli större än värmeutstrålningen (som ju sker dygnet om)? Allt mätt på de svenska breddgraderna.
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Thomas! Det som orsakar att vi har årstider är att jordens axel inte pekar vinkelrätt mot jordbanan, se 13917 .

Egentligen borde alltså temperaturen vara lägst vid vintersolståndet 21-22 december. Anledningen till att det är kallast i slutet av januari eller början på februari är att vattenmassorna fungerar dämpande på kylan. Vatten har mycket hög specifik värmekapacitet och högt smältvärme, så haven innehåller mycket energi som måste transporteras bort innan temperaturen kan sjunka. Det är samma effekt som orsakar att man vid kusten har mildare vintrar och svalare somrar än i inlandet.

Se Seasonal_lag och länk 1 och 2 nedan.
/Peter E

Nyckelord: årstider [4];

1 http://www.pound360.net/2009/12/why-is-january-colder-than-december.html
2 http://www.wwu.edu/skywise/a101_seasons.html

*

Blandat [15884]

Fråga:
I Abu Simbel i Egypten lyser solen 2 ggr om året in på tre statyer inne i ett berg. Hur går det till?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
hej. Har precis varit i Abu Simbel i Egypten. Där solen 2 ggr om året lyser in på tre statyer inne i ett berg. Fick reda på att det bara är 4 platser på jorden där detta fenomen händer. Jag undrar vad beror detta på och vilka andra platser är det? Jag tror dom nämnde Australien och Sydamerika.
/Patrick A, Augustenborgsskolan, Malmö

Svar:
Patrick! Det saknas lite uppgifter i frågan för att man skall kunna ge ett vettigt svar - t.ex. vilka dagar det är frågan om. Informationen finns emellertid i länk 1, Abu_Simbel och Abu_Simbel .

Abu Simbel byggdes av Faraon Ramses II. När Assuandammen (som dämmer upp Nilen) byggdes skar man ut stenblocken och flyttade dem en bit upp.

Det är inget speciellt med platsen, motsvarande fenomen skulle kunna förekomma på många platser. Datumen kan emellertid inte väljas hur som helst. För att solen skall vara i samma riktning måste dess vinkelavstånd till himmelsekvatorn, deklination, vara densamma.

De aktuella datumen är 22 februari, Faraos födelsedag och 22 oktober, dagen då han kröntes till Farao. Dessa datum är ganska osäkra och man kan ha fixat till dem i efterhand. Om bara solen finns i en viss riktning så gäller det bara att borra hål i templet på rätt ställe för att statyerna skall belysas, se bilden nedan.

Med hjälp av tabellfunktionen i Sky View Café kan man ta fram solens deklination för de aktuella dagarna. Den är -10.4o för 22/2 och -11.2o för 22/10. Med tanke på osäkerheterna i datum och solens synbara storlek (0.5o) så fungerar säkert belysningen utmärkt. Eftersom solens deklination vid ovanstående datum ändras med endast c:a 20'=0.33o så kan man säkert observera fenomenet även på närliggande dagar.

Observera alltså att det är inte platsen som är speciell utan valet av datum nummer två. När man bestämt det första datumet är solens deklination given. I princip finns det bara en annan dag för vilken solens deklination är densamma. Solen rör sig ju pga jordens rotation i dagliga cirklar. Eftersom ekvatorn lutar med 23o mot jordens banplan (ekliptikan), så vandrar solen långsamt upp och ner i deklination mellan -23o (vintersolstånd på norra halvklotet), 0o (vårdagjämning), +23o (sommarsolstånd) och 0o (höstdagjämning).



/Peter E

Nyckelord: dagjämning [6]; årstider [4];

1 http://witcombe.sbc.edu/sacredplaces/abusimbel.html

*

Universum-Solen-Planeterna [13917]

Fråga:
Varför har vi årstider?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Alla planeter som har en lutning har årstider. Men borde inte själva årstiderna bero på att ett område får olika mängd energi ifrån solen beroende på vart i året dom är. Och jag undrar också om det är möjligt att räkna ut hur mycket energy en plats får som är X° från ekvatorn, och planeten lutar Y°. är det möjligt?
/zelos j, rudbeck, örebro

Svar:
Jo, primärt beror årstiderna på att solenergin sprids ut på olika stora ytor beroende på vinkeln mellan jordytans plan och riktningen till solen, se figuren nedan. Vi kan även uttrycka det så att instrålningen (effekten hos inkommande strålning) beror på hur högt solen står på himlen. Dessutom påverkas naturligtvis instrålningen av att dagens längd varierar. En ytterligare effekt som påverkar temperaturen är jordytans albedo (reflektionsförmåga). Is/snö har högt albedo och tederar alltså att sänka temperaturen.

Eftersom man har utbyte av värme mellan olika delar av jorden (havsströmmar och vindar) blir det i själva verket mycket mer komplicerat att beräkna temperaturen vid en viss breddgrad för en given tid på året.

Om man placerar en yta på en kvadratmeter vinkelrätt mot solen utanför jordatmosfären kommer ytan att motta effekten 1370 W. Detta är vad man kallar solarkonstanten (1370 W/m2). Om vinkeln mellan ytan och riktningen till solen är i, så kommer effekten per kvadratmeter bli 1370*sini, dvs uppvärmningen blir mindre ju mindre i blir.

Tillägg om solarkonstanten

Man kan beräkna solarkonstanten från solens utvecklade effekt (luminositet) P (för detta värde och jordbanans radie R se Planetary Fact Sheets ):

solarkonstanten = P/(4pR2)

Uttrycket i nämnaren är ytan av ett klot med jordbanans radie. Med insatta värden får vi

solarkonstanten = 384.6*1024/(4p*(149.6*109)2) = 1368 W/m2.

Anmärkning: I själva verket har man bestämt solarkonstanten och från denna räknat ut solens utvecklade effekt.

Se fråga 16846 hur man uppskattar jordens medeltemperatur från solarkonstanten. I länk 1 uppskattas solens utstrålade effekt med hjälp av Stefan Boltzmans lag.

Se vidare solarkonstanten och Solar_constant .



/Peter E

Nyckelord: årstider [4]; solarkonstanten [6]; solenergi [14]; #ljus [63]; solens energiproduktion [9];

1 http://www-vaxten.slu.se/amnesingang/Naturvet/ovningar/solarkonst.htm

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7180 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-09-23 11:27:37.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.