Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

6 frågor/svar hittade

Värme [20590]

Fråga:
Vilket år upptäckte man Vintergatan?
/Rasmus T

Svar:
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100000 ljusår och är ungefär 12000 ljusår tjock. Man räknar med att det finns 200-400 miljarder stjärnor i Vintergatan. En av stjärnorna är solen, som befinner sig närmare periferin, ungefär 28000 ljusår från centrum. Det anses att det i Vintergatans centrum finns ett supermassivt svart hål kring vilket galaxen roterar. Ett galaktiskt år är cirka 226 miljoner år och är den tid det tar för solen att röra sig ett helt varv i sin bana runt Vintergatans centrum. (Vintergatan )

Eftersom man kan se Vintergatan med blotta ögat är Vintergatan känd sedan urminnes tider, det vill säga så länge det funnits människor på jorden. Man hade emellertid mycket fantasifulla föreställningar om vad Vintergatan var.

När man började använda teleskop (Galilei i början av 1600-talet, Galileo_Galilei#Milky_Way_and_stars ) såg man att Vintergatan var ett stjärnsystem av många stjärnor.

Man observerade även ett stort antal suddiga fläckar wilka senare visade sig vara stjärnsystem liknande Vintergatan. Denna hypotes bevisades på 1920-talet när man med större teleskop delvis kunde upplösa ljusfäckarna i stjärnor, och därmed bestämma avståndet, se Shapley-Curtisdebatten .

Se även Milky_Way#Astronomical_history , fråga 17197 och 20332 .

Nedanstående bild är en galax som antagligen är lik Vintergatan.



/Peter E

Nyckelord: galax [23]; Vintergatan [6];

*

Universum-Solen-Planeterna [20335]

Fråga:
Supermassiva svarta hål
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
I centrum av galaxer, t ex Vintergatan, finns det ett svart hål (sägs det). Har det svarta hålet varit med från galaxens "födelse" eller har det tillkommit senare?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Supermassiva svarta hål är förmodade svarta hål med massa motsvarande miljoner eller miljarder gånger solens massa. De flesta, kanske alla, galaxer tros ha ett supermassivt svart hål i sitt centrum. Det gäller även vår galax Vintergatan, där objektet Sagittarius A* i centrum med största sannolikhet är ett supermassivt svart hål. (Supermassivt_svart_hål )

Det finns ännu ingen etablerad detaljerad teori för hur galaxer bildas. Det är klart att galaxer uppstår ur kollapsande gasmoln och att stjärnorna uppstår när molnet fragmenteras och fragmenten kollapsar. På något sätt hjälper nog den mörka materien till i processen.

Om alla galaxer (åtminstone stora galaxer) innehåller ett supermassivt svart hål, är det nog naturligt att anta att detta uppkommer som en del av galaxbildningen. Kan t.ex. centrum av en blivande galax tänkas nå tillräcklig densitet utan att fusionsprocesser startas? Fusionprocesserna värmer ju upp gasen och om massan är stor dominerar strålningstrycket över gravitationen och den nybildade stjärnan slits itu. Men om massan är jättestor, eventuellt med hjälp av mörk materia (som inte fusionerar), kanske ett svart hål kan bildas.

I ett större antal aktiva galaxer och kvasarer (se fråga 13916 ), visar sig det supermassiva hålet genom kärnans aktivitet, nämligen genom den enorma mängd strålning som kommer från centrum, vilken tros härstamma från gas som cirkulerar in i hålet. Man antar att de flesta ljusstarka galaxer har ett supermassivt svart hål, men att de flesta är i "inaktivt" läge där de inte drar till sig speciellt mycket materia.

Det uppskattas att supermassiva svarta hål skapas om tillräckligt många stjärnor befinner sig på ett tillräckligt litet område i rymden eller tillräckligt många sugs in i ett ursprungligt svart hål, alternativt om flera svarta hål slås samman. De nödvändiga förutsättningarna för detta tros finnas allmänt i centrum av större galaxer. Teoretiska studier av kollapser av tunga stjärnor visar att extremt tunga stjärnor (flera hundra solmassor) kan kollapsa i sin helhet till svarta hål, vilket kunnat vara frön till supermassiva svarta hål. Så extremt tunga stjärnor tros bara kunnat bildas i frånvaro av grundämnen tyngre än helium, något som bara gällde den första tiden efter Big Bang.

Det finns exempel på galaxer som har mer än ett supermassivt svart hål. Dessa har troligtvis uppkommit genom sammanslagning av två galaxer. Galaxer är relativt stora jämfört med avståndet mellan dem, så kollisioner är ganska vanliga.

Se även Supermassive_black_hole .
/Peter E

Nyckelord: svart hål [35]; galax [23]; kvasar [3]; Vintergatan [6];

1 https://science.nasa.gov/astrophysics/focus-areas/black-holes/
2 http://www.spacetelescope.org/science/black_holes/

*

Universum-Solen-Planeterna [20332]

Fråga:
Vintergatan sedd från Gaia
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Idag fanns en tidningsartikel som meddelar att Vintergatan är 13,6 miljarder år gammal. Med tanke på universums ålder, max en miljard mera, undrar jag om det tillkommit nya galaxer sedan dess eller om Vintergatan och dess likar sitter i orubbat bo sedan dess? Är således antalet vintergator/galaxer fastlagt sedan dess!? Sker ingen nybildning?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Jag antar du syftar på artiklarna om publicerade Gaia-data, se t.ex. länk 1.

Det är korrekt att det finns experimentellt stöd för att stjärnor bidats redan c:a 200 miljoner år efter Big Bang. Perioden mellan frikopplingen av kosmiska bakgrundsstrålningen och begynnande stjärnbildning brukar kallas Dark Ages, se Chronology_of_the_universe#Dark_Ages .

Det är data från mycket gamla stjärnor (Be-halt) och från klotformiga stjärnhopar (stjärnutvecklingsmodeller) som ger åldersbestämningar på upp till 13.6 miljarder år (jämfört med universums ålder 13.8 miljarder år). Det är alltså troligt att vintergatan är mycket gammal, men att den vid bildandet naturligtvis såg helt annorlunda ut.

Än så länge finns det lite ny fysik från data från Gaia (det är bara data från ett år av minst fem år), men det är ganska säkert att fortsatta observationer kommer att ge mycket ny kunskap om vintergatans struktur och utveckling.

Länk 2 och Galaxy_formation_and_evolution beskriver hur galaxer bildats och observationer som bestämmer åldern. Se även Milky_Way#Formation .

För information om Gaia, se fråga 20027 . Bilden nedan (från http://sci.esa.int/gaia/) visar fördelningen av stjärnor sett från solsystemets position.

Jo, så länge det finns stoft/gas kvar bildas nya stjärnor och säkert galaxer, åtminstone dvärggalaxer.



/Peter E

Nyckelord: galax [23]; GAIA [3]; Vintergatan [6];

1 http://www.dn.se/arkiv/nyheter/har-ar-kartan-over-vintergatan/
2 http://www.universetoday.com/9828/estimating-the-age-of-the-milky-way/

*

Universum-Solen-Planeterna [19628]

Fråga:
Varför är Vintergatan spiralformad?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Varför är Vintergatan spiralformad?
/Philip A, Vibyskolan, Sollentuna

Svar:
De flesta galaxer har spiralstruktur. Exakt hur spiralstrukturen uppkommer vet man inte. Man har emellertid gjort stora numeriska simuleringar med kraftfulla datorer, se länk 1, och fått fram spiralstruktur med helt rimliga antaganden. Bilden nedan är från länk 1. Såvitt jag kan se har man inte tagit hänsyn till mörk materia. Detta måste ses som en svaghet eftersom den mörka materian är helt dominerande i galaxer. Se fråga 12396 .

Spiralarmarna är som tryckvågor, de uppstår genom att tätheten av stjärnor och gas är högre än i omgivande områden. Med högre gastryck ökar sannolikheten för att nya stjärnor skall bildas. Spiralarmarna rör sig alltså oberoende av stjärnornas rotation kring galaxcentrum. Det är som ett hinder på motorvägen: tätheten av bilar ökar nära hindret.

Se även Spiral_galaxy#Origin_of_the_spiral_structure och simuleringen av kolliderande galaxer i länk 2.



/Peter E

Nyckelord: galax [23]; Vintergatan [6];

1 http://www.cfa.harvard.edu/news/2013-10
2 http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/2002/11/video/a/

*

Universum-Solen-Planeterna [16776]

Fråga:
Kan ni förklara hur jorden, solsystemet och vintergatan rör sig i rymden?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
solen rör sej ju. åt vilket håll rör den sej den.jag menar om en människa står på solen och pekar åt det håll som solen rör sej åt. åt vilket håll skulle människan då peka åt?

Johan, Eriks pappa: Kan du också förklara hur solsystemet och vintergatan rör sig i rymden?
/erik b, färe, sibbhult

Svar:
Hej Erik och Johan! För det första är denna rörelse ganska komplicerat - man måste alltid ha klart för sig vad rörelsen är i förhållande till. Låt oss börja på jorden och se hur den rör sig och sedan gå succesivt utåt:

  1. Jordens rotation kring sin axel
  2. Jordens rörelse i en bana kring solen
  3. Solens (och solsystemets) rörelse kring vintergatans centrum
  4. Vintergatans rörelse i förhållande till den lokala gruppen av galaxer
  5. Den lokala gruppens rörelse i förhållande till "universum" (den kosmiska bakgrundsstrålningen).

1 Om du står på norra halvklotet och tittar mot söder så rör sig alla himlakroppar (solen, månen, planeter, stjärnor) långsamt från öster mot väster (från vänster till höger). Detta orsakas av jordens rotation i motsatt riktning (jorden roterar från väster till öster). Jorden roterar ett varv på 24 timmar (nästan definitionsvis eftesom sekunden utspungligen definierades efter jordens rotation så att dygnet skulle innehålla 24*60*60 = 86400 sekunder).

Vid ekvatorn motsvarar rotationen en hastighet av 0.5 km/s. Denna väst-östliga rotation är orsaken till att de flesta satelliter har banor från väster till öster - man vinner ju upp till 0.5 km/s (av erforderliga 8 km/s) om man skjuter upp satelliten i den riktningen.

2 Om vi kunde stå på solens "nordpol" skulle vi kunna se att jorden (den tredje, blå planeten i animeringen nedan) rör sig runt solen i en nästan cirkulär bana från höger till vänster (moturs). Hastigheten i banan är nära 30 km/s i förhållande till solen.

3 Solen går i en bana runt vintergatans centrum på ett avstånd av c:a 26000-28000 ljusår. Ett varv kring centrum tar 225-250 miljoner år med en hastighet av 220 km/s. Riktningen hos denna rörelse är mot stjärnbilden Herkules nära den ljusa stjärnan Vega. Se Milky_Way#Sun.27s_location_and_neighborhood för detaljer om denna rörelse.

4 I den lokala gruppen av galaxer rör sig vintergatan mot andromedagalaxen (M31) med en hastighet av 300 km/s. Trösten är att det tar mycket lång tid innan de kolliderar: Eftersom hastigheten är en tusendel av ljushastigheten och eftersom avståndet är 2.5 miljoner ljusår kommer det ta mer är 2 miljarder år innan M31 kolliderar med vintergatan.

5 Från studier av den kosmiska bakgrundsstrålningen kan man se att jorden, solen och vintergatan rör sig i förhållande till bakgrundsstrålningen med en hastighet av 552 km/s i riktning mot stjärnbilden Vattenormen (RA 10.5 h, Dekl -24o) på södra stjärnhimlen. Den översta bilden i fråga 15347 visar detta. Vi rör oss alltså från det röda området mot det blå. Om man så vill kan man definiera bakgrundsstrålningen som universum, så att rörelsen 552 km/s är en absolut hastighet i förhållande till universum.

Ja Erik, jag sa det var komplicerat! Jag hoppas du ändå fick ut något av svaret .

Se vidare Planetary Fact Sheets , Milky_Way och Andromeda_Galaxy för de olika rörelserna.

/*fa*
/Peter E

Nyckelord: solsystemet, avstånd och rörelse [3]; jordens rotation [19]; Vintergatan [6];

*

Universum-Solen-Planeterna [14982]

Fråga:
Jag har sett bilder på vintergatan som verkar tagna från utanför vintergatan. Hur är det möjligt?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
hej! på många hemsidor om galaxer påstås det att man tror att det finns någonting som ligger runt vintergatan, något man kallar halo. är det bara teorier eller är det så? jag undrar också om ni vet någon bra hemsida där man kan hitta information om galaxer och universum i övrigt, samt kanske några bilder.

jag har hört att det inte ska finnas bilder på vintergatan, med sedan hittat bilder som sägs förställa just vintergatan? tacksam för en liten förklaring.
/Jessica e, Göteborg

Svar:
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock. Man räknar med att det finns 200-400 miljarder stjärnor i Vintergatan. En av stjärnorna är solen, som befinner sig närmare periferin, ungefär 28 000 ljusår från centrum. (Vintergatan )

Ja, vintergatan och andra galaxer har halos. Dessa består delvis av gamla stjärnor och delvis av gas/stoft. Ganska säkert finns där också s.k. mörk materia, vilket är materia som ger sig tillkänna med gravitationskraften men inte syns, se fråga 15411. Man vet inte vad mörk materia består av. Astronomy notes , Observationell Astrofysik , The Electronic Sky och The Remote Sensing Tutorial är bra föreläsningar/resurser. Spitzer Space Telescope har många fina bilder av galaxer och nebulosor, se t.ex. den fantastiska bilden på Orion-nebulosan under länk 1. Hubble Space Telescope, bilder är också en guldgruva.

Eftersom vi befinner oss inne i vintergatan (visserligen i utkanten, men ändå) kan vi inte fotografera den utifrån. Bilden nedan (från länk 2) är tagen med satelliten COBE i infrarött ljus och är nog det närmaste man kan komma. Ungefär så ser nog vintergatan ut sett från en avlägsen galax.



/Peter E

Se även fråga 15411

Nyckelord: galax [23]; Vintergatan [6];

1 http://sscws1.ipac.caltech.edu/Imagegallery/image.php?image_name=ssc2006-21a
2 http://map.gsfc.nasa.gov/m_uni/uni_101mw.html

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.