Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

3 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [19438]

Fråga:
Försvinner solen eller månen snabbast vid horisonten. Förutsatt samma vinkel mot horisonten?
/Conny E, Ltu, Luleå

Svar:
De har ju samma form och synbara storlek, så det är frågan om hur mittpunkterna rör sig. Solen och månen påverkas lika av jordens rotation -- daglig rörelse från öster till väster. Solen rör sig även pga jordens banrörelse ett varv åt öster på ett år. Månens banrörelse kring jorden är också den från väster till öster, men med en period av en månad (27.3 dygn). Månens rörelse mot öster är alltså snabbare än solens. Detta betyder att månens totala dagliga rörelse är lite långsammare än solens, så det tar lite länge för månen att gå ner.

Om solen eller månen går ner vinkelrätt mot horisonten tar det (eftersom diametern är 0.5o)

(0.5/360)*24*60 = 2.0 minuter.

Solens rörelse pga jordens banrörelse under 2 minuter blir 0.0014o och månens pga banrörelsen 0.018o. Det är alltså frågan om en mycket liten skillnad.
/Peter E

Nyckelord: solsystemet, avstånd och rörelse [3];

*

Universum-Solen-Planeterna [16776]

Fråga:
Kan ni förklara hur jorden, solsystemet och vintergatan rör sig i rymden?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
solen rör sej ju. åt vilket håll rör den sej den.jag menar om en människa står på solen och pekar åt det håll som solen rör sej åt. åt vilket håll skulle människan då peka åt?

Johan, Eriks pappa: Kan du också förklara hur solsystemet och vintergatan rör sig i rymden?
/erik b, färe, sibbhult

Svar:
Hej Erik och Johan! För det första är denna rörelse ganska komplicerat - man måste alltid ha klart för sig vad rörelsen är i förhållande till. Låt oss börja på jorden och se hur den rör sig och sedan gå succesivt utåt:

  1. Jordens rotation kring sin axel
  2. Jordens rörelse i en bana kring solen
  3. Solens (och solsystemets) rörelse kring vintergatans centrum
  4. Vintergatans rörelse i förhållande till den lokala gruppen av galaxer
  5. Den lokala gruppens rörelse i förhållande till "universum" (den kosmiska bakgrundsstrålningen).

1 Om du står på norra halvklotet och tittar mot söder så rör sig alla himlakroppar (solen, månen, planeter, stjärnor) långsamt från öster mot väster (från vänster till höger). Detta orsakas av jordens rotation i motsatt riktning (jorden roterar från väster till öster). Jorden roterar ett varv på 24 timmar (nästan definitionsvis eftesom sekunden utspungligen definierades efter jordens rotation så att dygnet skulle innehålla 24*60*60 = 86400 sekunder).

Vid ekvatorn motsvarar rotationen en hastighet av 0.5 km/s. Denna väst-östliga rotation är orsaken till att de flesta satelliter har banor från väster till öster - man vinner ju upp till 0.5 km/s (av erforderliga 8 km/s) om man skjuter upp satelliten i den riktningen.

2 Om vi kunde stå på solens "nordpol" skulle vi kunna se att jorden (den tredje, blå planeten i animeringen nedan) rör sig runt solen i en nästan cirkulär bana från höger till vänster (moturs). Hastigheten i banan är nära 30 km/s i förhållande till solen.

3 Solen går i en bana runt vintergatans centrum på ett avstånd av c:a 26000-28000 ljusår. Ett varv kring centrum tar 225-250 miljoner år med en hastighet av 220 km/s. Riktningen hos denna rörelse är mot stjärnbilden Herkules nära den ljusa stjärnan Vega. Se Milky_Way#Sun.27s_location_and_neighborhood för detaljer om denna rörelse.

4 I den lokala gruppen av galaxer rör sig vintergatan mot andromedagalaxen (M31) med en hastighet av 300 km/s. Trösten är att det tar mycket lång tid innan de kolliderar: Eftersom hastigheten är en tusendel av ljushastigheten och eftersom avståndet är 2.5 miljoner ljusår kommer det ta mer är 2 miljarder år innan M31 kolliderar med vintergatan.

5 Från studier av den kosmiska bakgrundsstrålningen kan man se att jorden, solen och vintergatan rör sig i förhållande till bakgrundsstrålningen med en hastighet av 552 km/s i riktning mot stjärnbilden Vattenormen (RA 10.5 h, Dekl -24o) på södra stjärnhimlen. Den översta bilden i fråga 15347 visar detta. Vi rör oss alltså från det röda området mot det blå. Om man så vill kan man definiera bakgrundsstrålningen som universum, så att rörelsen 552 km/s är en absolut hastighet i förhållande till universum.

Ja Erik, jag sa det var komplicerat! Jag hoppas du ändå fick ut något av svaret .

Se vidare Planetary Fact Sheets , Milky_Way och Andromeda_Galaxy för de olika rörelserna.

/*fa*
/Peter E

Nyckelord: solsystemet, avstånd och rörelse [3]; jordens rotation [20]; Vintergatan [6];

*

Universum-Solen-Planeterna [3608]

Fråga:
Hej! Jag undrar om det finns något relativt enkelt sätt att mäta upp avståndet till solen, utan att använda sig av allt för avancerad utrustning. Jag har ett teleskop i alla fall.
/Robin S, S:T Jacobi, Stockholm

Svar:
Det finns inga bra metoder att mäta avståndet till solen direkt. Det är bättre att satsa på indirekta metoder. Känner vi ett avstånd i planetsystemet, kan vi räkna ur alla andra avstånd. Det gör vi med Keplers lagar, som ju kan härledas ur Newtons gravitationsteori. Lättast är ju att mäta det kortaste avståndet.

Venus är den planet som kommer oss närmast. Storleken på himlen är då ungefär 1/30 av månens. I ett teleskop ser Venus då ut som en nymåne, fast utan tecken på ytan, eftersom Venus alltid är molntäckt. Venus är då nära solen på himlen. Därför är det ganska besvärligt att kika på den.

Mäter vi Venus läge på himlen (i förhållande till bakomliggande stjärnor) från olika platser på jorden, kan vi ur detta räkna ut avståndet. Det kallas triangulering.

Du behöver en kompis med ett teleskop långt borta, till exempel en amatörastronom i Sydafrika. Ni bör kika på Venus samtidigt, när Venus är nära Jorden och samtidigt är nära en ljusstark stjärna. Ni kommer då att märka, att Venus läge är ungefär en halv venusdiameter olika. Ur denna vinkel, och avståndet mellan er, kan man räkna ut avståndet till Venus, och därmed avståndet till solen. Men särskilt lätt är det inte, Venus är nära solen på himlen, och det är inte ofta Venus kommer nära en ljusstark stjärna.

Det är faktiskt så det har det faktiskt gått till, historiskt. Mätningarna har hela tiden förbättrats, fast långsamt. Så kom på 1960-talet ett drastiskt språng, man lyckdes få radarekon från Venus. Genom att mäta tiden mellan radarpulsen och ekot, kunde man räkna ut avståndet med hög precision. Numera använder man en rymdsond som transponder. Man skickar ut en radiopuls till rymdsonden, som omedelbart skickar tillbaka den igen. Tidsskillnaden ger avståndet med en osäkerhet av kanske 10 m.

I stället för Venus kan man använda en asteroid, som kommer nära Jorden.
/KS

Nyckelord: solsystemet, avstånd och rörelse [3];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7203 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-11-19 11:33:22.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.