Svar:
Linus! Galaxer som sådana är lätta att upptäcka. Redan på 1700-talet såg William Herschel galaxer med sitt stora teleskop som suddiga ljusfläckar. Bilden nedan (från Hubble-teleskopet) visar massor med avlägsna galaxer - nästan alla ljusfläckar är galaxer, bara pricken med strålar är en närbelägen stjärna.

Från början kallade man ljusfläckarna nebulosor och trodde att de var en del av vårt stjärnsystem vintergatan. Under första hälften av 1900-talet kom man fram till att vissa av de objekt man kallat nebulosor var stjärnsystem som vintergatan. Wikipedia har en bra sammanfattning av historien (Galax#Idé-_och_lärdomshistoria ):

Mot slutet av 1700-talet sammanställde Charles Messier en katalog över de 110 ljusaste nebulosorna, och senare gjorde William Herschel en liknande katalog som innehöll 5 000 nebulosor. År 1845 konstruerade Lord Rosse ett teleskop som kunde åtskilja elliptiska och spiralliknande nebulosor ... Men nebulosor blev dock inte allmänt accepterade som avlägsna självständiga galaxer förrän Edwin Hubble i början av 1920-talet använde sig av ett bättre teleskop. Han lyckades urskilja enskilda stjärnor i de yttre armarna av vissa spiralformade nebulosor, och identifierade bland dem några cepheidvariabler, vilket gjorde det möjligt att uppskatta avståndet till nebulosan. Han fann därvid att de låg alltför långt borta för att kunna vara en del av Vintergatan.

Bilden i fråga 14982 visar så gott det är möjligt (vi befinner oss ju inne i vintergatan) hur vintergatan ser ut. Om det är riktigt mörkt kan du se en galax, M31, med blotta ögat, se fråga 561 .

Se vidare galax .

Nyckelord: galax [28];