15 frågor / svar hittades
Varför står det ibland att den geografiska nordpolen och den magnetiska nordpolen är på samma sida (Illustrerad vetenskap) och ibland att de är på
motsattsida.
Finns det sydsken, i så fall varför står det aldrig om det?
1997-01-20
Det är så att polen på norra halvklotet är en magnetisk
sydpol men den kallas ofta lite slarvigt för den magnetiska nordpolen.
Ja, det finns sydsken men man kan bara se det på södra halvklotet och man måste åka långt söderut för att kunna se det.
1998-11-10
Jag läste i nr 10 -97 av Illustrerad Vetenskap och fann en artikel behandlande ljusts hastighet. Enligt artikeln hade fysiker sprängt ljusvallen i ett flertal tester. Det skrevs att den sk tunneleffekten låg bakom resultatet som 4,7 gånger ljusets hastighet. Kan detta vara möjligt???
/Per-Emil E, ABB Industrigymnasium, Västerås 1997-11-22
Detta experiment har inte diskuterats färdigt. Jag är övertygad om
att det kommer att visa sig att detta är en mycket speciell
effekt som endast kan uppträda på små avstånd.
Men det är alltid spännande med försök som utmanar "etablerade sanningar".
1997-11-27
hej, jag läste en intressant artikel i illustrerad vetenskap
om att använda väte som lagringsmedium för energi. Bl a stod det att Mercedes hade stora projekt på gång. Jag undrar
bara var man kan finna mer information om detta sätt att lagra
energi. Som jag personligen tycker verkar vara mycket bra trots riskerna som alltid finns när man har med väte att göra.
/Simon J, Tycho brahe, helsingborg 1998-02-06
Precis som du säger är väte ett mycket intressant alternativ förlagring av energi. Vätet kan man t ex få från solenergi eller kärnenergisom först omvandlats till elektrisk energi.
Det bästa sättet att lagra väte är inne i vissa metaller. Vätet "smiter in" ochlägger sig mellan atomlagren i metallen.
Fundera Hur kan vätet få rum mellan atomlagren i metallen?
Man kan köra en vanlig bilmotor nästan utan ändringar på vätgas.
Fundera: Vilka avgaser får man? Finns det något skadligt i dessa avgaser?
Försök: Försök konstruera en apparat som använder solenergi för att ur
vatten framställa vätgas. Bygg gärna en enkel version!
På länken nedanfinns mer information.
Läste i Illustrerad vetenskap nr 5-98 om ett rymdteleskop med solen som lins. Hur ser formeln ut?
/björn w, Karlbergsgymnasiet, Åmål 1998-05-19
Tanken är att utnyttja solen som gravitationslins. Ljuset påverkas av gravitationen (tyngdkraften) så att det böjs av. En ljusstråle som passerar
nära solranden böjs av 1.74 bågsekunder (1 bågsekund = 1/3600 grad) enligt Einsteins allmäna relativitetsteori. (Den teorin beskriver egentligen rummet
som krökt och att ljuset går rakt i detta rum.) Parallella strålar som passerar nära
solranden kommer då att brytas samman till en "brännpunkt" som ligger ganska
långt bort, 550 AE (1 AE = jordbanans radie = 150 miljoner km). Härifrån skulle
man se himlakroppar bakom solen förstorade. Förstoringen blir inte särskilt
stor, och svårigheterna att genomföra det är oerhörda. Artikeln ger en helt
orealistisk bild av vad som kan åstadkommas.
Gravtationslinser är i alla fall i praktiken påvisade, och när det gäller
stora massor, som galaxhopar kan fenomenet vara påtagligt. Hubble-teleskopet
har tagit flera bilder där man ser bakomliggande galaxer förstorade och förvrängda av galaxhopens gravitation. Med hjälp av dessa bilder kan man "väga"
hopen och beräkna hur materien är fördelad. I ett fall ser man samma galax avbildad på 5 olika ställen. Du kan titta på den
på länk 1 och bilden nedan. Läs gärna den beskrivande texten.
Räkna ut solens "brännvidd" som gravitationslins. Solradien är 0.7 miljoner km. Övriga uppgifter du behöver finns i detta svar.
Svar: 480 AE. I artikeln anges 550 AE. Man har kanske räknat ut det på ett lite annorlunda sätt. Ska man göra det riktigt, ska man ta med
ljus som passerar lite längre från solen, och inte bara strålarna som går precis vid solranden.
Läste i en Illustrerad Vetenskap att man får vatten att koka snabbare om man startar med kallt vatten jämfört med varmt vatten. Hur kan det stämma? Borde det inte vara mängden energi som måste tillföras som bestämmer hur länge det tar, dvs längre tid för att tillföra mer energi till det kalla vattnet. Det varma vattnet behöver bara lite energi och kokar därför snabbare.
/Mikael S, Palmcrantz, Östersund 1998-05-28
Du har säkert rätt och Illustrerad Vetenskap har nog tagit miste eller så har du missförstått vad dom sa.
/KS 1998-09-18
Vad är egentligen en supraledare och vilka användningsområden har den?
Jag läste i senaste numret av Illustrerad vetenskap att man skulle kunna upphäva en viss del av tyngdkraften med hjälp av en supraledare och
starka elektromagneter. Är detta verkligen möjligt?
/Tobias K, Alströmergymnasiet, Alingsås 1999-02-24
Vissa ämnen kan bli supraledande vi låg temperatur. Det innebär, att
det elektriska motståndet försvinner, inte bara att det blir litet,
det försvinner helt. Det främsta användningsområdet är starka elektromagneter till acceleratorer och magnetkamror.
Att man skulle kunna upphäva 2% av tyngdkraften med en supraledare,
finns knappast någon som tror på. NASA har i alla fall satsat en del
resurser på att undersöka saken. Första resultaten är negativa, man ser ingen effekt (New Scientist, 6 februari 1999, sid 6).
/KS 2000-04-03
Jag läste i illustrerad vetenskap att temperaturen på vattnet i marianergraven (ca 11 000 m) är 2,5 grader. Vatten är ju tyngst vid 4 grader. Hur kommer det sig???
Kan det bero på salthalten eller andra faktorer????
/Magnus P, Strömbacka, Piteå 1999-02-26
Din förmodan är alldeles riktig, temperaturen för den lägsta densiteten
påverkas av salthalten. Det där har stor betydelse för cirkulationen
i världshaven. I polartrakterna sjuker det kalla vattnet. Det ersätts
av ytvatten söderifrån (Golfströmmen).
/KS 1999-02-26
Hej! Jag vill återknyta till frågan om Nimtz's experiment med ljushastigheten, som skildras i en något dubiös artikel i Illustrerad vetenskap nr 10/97. Där hävdas att Nimtz sände Mozarts 40:e symfoni med mikrovågor hela 290 pikosekunder snabbare än ljuset "inför miljontals TV-tittare" (tysk publik måtte vara väldigt uppmärksam), varpå artikelförfattaren utan vidare övergår till spekulationerom att sända information bakåt i tiden. Nu undrar jag för det första: vilken är kopplingen mellan ljushastighet och tid egentligen?Att något rör sig snabbare än ljuset behöver ju inte innebära att detkommer fram innan det har startat, och att en kropp rör sej snabbareän det ljus den reflekterar förefaller mej inte paradoxalt i och för sej (om man bortser från massökning och sånt) och på intet vis som att den går baklänges i tiden. För det andra undrar jag omtunneleffekten är så förutsägbar att man kan utnyttja den för att signalera ett partitur (artikeln säger inget om ljudkvaliten).
/Peter N, Solbergaskolan, Arvika 1999-03-14
I de här fenomenen är, som sagt, tunneleffekten involverad. Den innebär, att en partikel (eller våg) enligt kvantmekaniken har en viss chans, att tränga igenom en barriär som är ogenomtränglig enligt klassisk fysik. En del av vågfunktionen befinner sig helt enkelt på andra sidan barriären. Vilka fotoner som tränger igenom, och vilka som reflekteras är helt slumpmässigt, och sannolikheten bestämms av amplituden på vågfunktionen. Det går alltså inte egentligen att överföra information på detta vis. Bara om vi har väldigt många fotoner kan en försämrad analog signal överföras. Släpps 1% av fotonerna igenom, kan man räkna med att bruset ökar 10 gånger.
Du kan läsa mer under länken nedan.
Vi läser just nu om elektricitet, elektriska fält mm. Vi började prata om ett experiment som vetenskapsmän från England och Holland utförde 1997. De gjorde en groda till en magnet med hjälp av elektromagnetism och fick den på så sätt att sväva. (Illustrerad Vetenskap nr 2 1998, s.63) Vi undrar nu hur de lyckades med detta. Vi vet ju att de använde elektromagnetism, men hur fungerarade det i praktiken? Hur stora magneter var man tvungna att använda och vilka storheter var det på den energi som användes? Har försöket gjorts om någonstans? Hur dokumenterades försöket? Finns det fler bilder (förutom den i tidningen)?
/Matilda B, Sandagymnasiet, Huskvarna 1999-03-18
Effekten uppkommer för diamagnetiska ämnen i
starka, inhomogena magnetfält. De flesta ämnen är diamagnetska, det vill
säga, att de har en tendens att "stöta bort" magnetfält. Men effekten
är svag, så det behövs mycket starka magnetfält, i det här fallet
16 tesla (T). High Field Magnet Laboratory i Nijmegen har gjort en hemsida
där du kan få flera detaljer, se länk 1 nedan. A Geim (
Se även länk 2.
/KS/lpe 1999-10-11
Vad är tachyoner?! Jag har hört att det är små partiklar
som rör sig mycket snabbare än ljuset, stämmer det? Jag har letat överallt efter information men hat inte hittat något. Hoppas ni vet.
P.S
Jag läste frågan av Peo Engström. Det där med att upphäva gravitationen. På den frågan svarar ni nej det går inte. Men i Illustrerad Vetenskap nummer 2 1999 står det att NASAs forskare försöker göra just det. Med hjälp av en superledande ring som påverkas av ett kraftigt magnetfält ska man kunna ändra vikten på en omagnetisk och isolerad tyngd. I försöket beskrivet i tidningen ska man kunna sänka vikten på en 1000g tung tyngd ner till 980g.
D.S
/Fredrik R, Röllingby, Åkersberga 1999-09-29
Sök på tachyon i denna databas!
Allt som står i Illustrerad Vetenskap är inte tillförlitligt (något som är sant för alla publikationer).
Om effekten som beskrivs är reell, finns ingen anledning att
tro att det har med gravitation att göra. Man bör söka
förklaringen bland elektromagnetiska fenomen.
/KS/lpe 2000-04-03
Sida 1 av 2
| NästaLänkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar