Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 5 frågor/svar hittade Värme [15800] Svar: Salt används ju för att smälta is och snö på vägar, se fråga 14060 . Det kan då tyckas konstigt att man använder det på en slalombana, där man definitivt inte vill ha barmark. Man använder salt på en slalombana när underlaget är mjukt, dvs när snön är finkornig. Finkornig snö får man t.ex. från en snökanon. Tillsatsen av lite salt gör att lite av snön smälter, men fryser sedan igen (smältningen kostar energi så den orsakar en temperatursänkning) och bildar större snökristaller eller i extrema fall solid is. Man får då ett fastare underlag - till skillnad från pudersnö som är extremt mjuk och finkornig. Duktiga skidåkare föredrar en isig bana till skillnad från du och jag som ser ut som Bambi på is . Länk 1 nedan beskriver egenskaperna hos olika salter. Fråga 15592 beskriver hur snökanoner fungerar. Se även fråga 14060 Nyckelord: vatten/is [49]; iskristaller [5]; *idrottsfysik [42]; 1 http://chemistry.about.com/cs/howthingswork/a/aa120703a.htm Värme [15592] Ursprunglig fråga: Svar: Konstgjord snö är skild från naturlig snö i det att den består av små iskristaller och bildar inte flingor som naturlig snö. Anledningen är helt enkelt att tiden för att bilda snö är mycket längre i naturen. Annars bildas snön på samma sätt: vattenmolekyler samlas på en kondensationskärna och bildar en droppe. Droppen fryser och fortsätter under sin färd genom luften att fånga in vattenmolekyler. Det går faktiskt att göra konstgjord snö även om temperaturen ligger lite över 0oC, speciellt om luften är torr. Det finns två effekter som kan åstadkomma den avkylning som krävs. 1 Om man använder tryckluft så kommer luften att avkylas när den får expandera. Detta gäller allmänt: en gas som expanderar avkyls, en gas som komprimeras (trycks ihop) värms upp (se gaslagen, allmänna ). Det senare har du säkert märkt när du pumpat ett cykeldäck - cykelpumpen blir varm efter en stund. 2 Vatten har mycket hög s.k. ångbildningsvärme, dvs det fordras mycket energi för att förvandla vatten till vattenånga. Denna energi tas från vattnet som alltså blir kallare. Om luftfuktigheten i omgivningen är låg, kommer vi att få mycket avdunstning från vattendropparna, och därmed mycket avkylning. Snökanonens funktion, speciellt vid temperaturer över 0oC, illustrerar alltså två fysikaliska effekter: att expanderande luft avkyls och att en vattendroppe i torr omgivning avdunstar och kyls därmed ner av ångbildningsvärmet. Se vidare Snow_cannon och länkarna nedan. Länk 1 är en mycket detaljerad och ändå lättillgänglig genomgång av många aspekter på ämnet. Länk 2 innehåller en video som visar hur en snökanon fungerar. Nyckelord: iskristaller [5]; vatten/is [49]; *vardagsfysik [64]; 1 http://travel.howstuffworks.com/snow-maker.htm Blandat [15546] Svar: Tillägg 20/12/07: Joachim Krumlinde från Södra Sandby hörde av sig med följande: Chansen för frostutfällning är störst på grova pinnar eftersom de kommer att ha lägre temperatur då mer värme behöver tillföras per ytenhet för att värma en tjock gren än en smal. Men varför man får de här strukturen av tunna istrådar har jag inte förstått. Wikipedia har en förklaring på fenomenet Frost_flowers . På något sätt skapas ett övertryck och vatten sipprar ut, antagligen genom små hål. De smala strålarna fryser till is innan de lämnat grenen och fortsätter att tryckas ut till långa trådar som ser ut ungefär som spunnet socker (länk 1: the ice appears to be extruded from the stem like toothpaste from a tube). Bilden nedan på en fin frostblomma är © Joachim Krumlinde. Tack Joachim för input och bild! Fenomenet kallas håris, se Håris och nedanstående länkar. Nyckelord: iskristaller [5]; 1 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/haris-1.3902 Blandat [12554] Ursprunglig fråga: Svar: Fundamentalt är en iskristall en fast sammansättning av vattenmolekyler (H2O). Kristallen hålls ihop av s.k. vätebryggor som är två syreatomer som binds med en mellanliggande väteatom: O-H-O, se figuren i fråga 17391 . Jag misstänker att en anledning till de många olika formerna av iskristaller är den udda vinkeln 104.45o mellan H-O-H i den fria vattenmolekylen. Water Structure and Science innehåller det mesta man behöver veta om vattenmolekylen och lite till. Bland annat finns det beskrivning på flera olika varianter av is. Man kan tycka att eftersom vattenmolekyler bildar hexagonala (sexkantiga) kristaller så borde alla snöflingor bestå av en hexagonal kristall. Det fungerar emellertid inte så. En snöflinga är flera millimeter stor, dvs mycket stor i förhållande till vattenmolekylernas storlek. Flingan bildas genom att fria vattenmolekyler (vattenånga) fastnar på ett litet kristallämne eller någon annan liten partikel (aerosol). Denna process är slumpmässig, och vad som bildas är inte en stor kristall utan många små kristaller som slumpmässigt växer i olika riktningar. I själva verket är de flesta snöflingor ganska oregelbundna. De vackra symmetriska är rätt sällsynta men det är oftast dessa man väljer ut för illustrationer. Alla symmetriska flingor uppvisar emellertid på mågot sätt den hexagonala grundsymmetrin. Vad gäller iskristaller har jag hittat en mycket bra och innehållsrik sajt: SnowCrystals.com, your online guide to snowflakes, snow crystals, and other ice phenomena .
Läs först Snowflake Physics, A Snowflake Primer och Snowflake Physics, Snowflake Branching. Se även länk 1. Bilderna nedan på iskristaller är från Wilson Bentley, The Snowflake Man (bilderna i public domain). Nyckelord: iskristaller [5]; vatten/is [49]; 1 http://www.thenakedscientists.com/HTML/articles/article/science-of-snowflakes/ Blandat [1318] Svar:
Läs Det finns en trevlig bok om olika snökristaller och snösorter:
Edward R. LaChapelle, "Field guide to Snow Crystals", University of Washington Press, 1969.
Försök på biblioteket. De kanske kan hitta den till Dig!
Nyckelord: iskristaller [5]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.