Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

5 frågor/svar hittade

Värme [15800]

Fråga:
Vi läser Naturkunskap mot yngre åldrar (15 hp,Lärarutbildning)och har som ex-uppgift att undersöka fenomen som intresserar oss. Vi undrar om ni kan hjälpa oss att förklara, hur det kan komma sig att man kan salta i en slalombana för att få snön mer hållbar inför en tävling? Vad händer med snön? Vilken typ av salt används? Tack på förhand! Jeanette och Elisabeth
/Jeanette F, Stockholms Universitet, lärarutbildning, Stocholm

Svar:
Jag är ingen expert på slalombanor och jag kan inte hitta något om detta på nätet. Vi får därför försöka fundera ut vad som händer.

Salt används ju för att smälta is och snö på vägar, se fråga 14060 . Det kan då tyckas konstigt att man använder det på en slalombana, där man definitivt inte vill ha barmark.

Man använder salt på en slalombana när underlaget är mjukt, dvs när snön är finkornig. Finkornig snö får man t.ex. från en snökanon. Tillsatsen av lite salt gör att lite av snön smälter, men fryser sedan igen (smältningen kostar energi så den orsakar en temperatursänkning) och bildar större snökristaller eller i extrema fall solid is. Man får då ett fastare underlag - till skillnad från pudersnö som är extremt mjuk och finkornig. Duktiga skidåkare föredrar en isig bana till skillnad från du och jag som ser ut som Bambi på is .

Länk 1 nedan beskriver egenskaperna hos olika salter. Fråga 15592 beskriver hur snökanoner fungerar.
/Peter E

Se även fråga 14060 och fråga 15592

Nyckelord: vatten/is [31]; iskristaller [5]; *idrottsfysik [39];

1 http://chemistry.about.com/cs/howthingswork/a/aa120703a.htm

*

Värme [15592]

Fråga:
Hur fungerar en snökanon?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hur fungerar en snökanon. gärna detaljerad beskrivning
/Mikael N, Ekeby skola, Ekeby

Svar:
Det finns i pricip två typer av snökanoner. En använder sig av vatten under högt tryck och en kraftig fläkt. Den andra typen har både vatten och luft under högt tryck. Principen är att munstycket utformas så att det bildas små droppar. Dropparna är såpass små att de håller sig svävande ett bra tag så att de hinner växa och frysa.

Konstgjord snö är skild från naturlig snö i det att den består av små iskristaller och bildar inte flingor som naturlig snö. Anledningen är helt enkelt att tiden för att bilda snö är mycket längre i naturen. Annars bildas snön på samma sätt: vattenmolekyler samlas på en kondensationskärna och bildar en droppe. Droppen fryser och fortsätter under sin färd genom luften att fånga in vattenmolekyler.

Det går faktiskt att göra konstgjord snö även om temperaturen ligger lite över 0oC, speciellt om luften är torr. Det finns två effekter som kan åstadkomma den avkylning som krävs.

1 Om man använder tryckluft så kommer luften att avkylas när den får expandera. Detta gäller allmänt: en gas som expanderar avkyls, en gas som komprimeras (trycks ihop) värms upp (se gaslagen, allmänna ). Det senare har du säkert märkt när du pumpat ett cykeldäck - cykelpumpen blir varm efter en stund.

2 Vatten har mycket hög s.k. ångbildningsvärme, dvs det fordras mycket energi för att förvandla vatten till vattenånga. Denna energi tas från vattnet som alltså blir kallare. Om luftfuktigheten i omgivningen är låg, kommer vi att få mycket avdunstning från vattendropparna, och därmed mycket avkylning.

Snökanonens funktion, speciellt vid temperaturer över 0oC, illustrerar alltså två fysikaliska effekter: att expanderande luft avkyls och att en vattendroppe i torr omgivning avdunstar och kyls därmed ner av ångbildningsvärmet.

Se vidare Snow_cannon och länkarna nedan. Länk 1 är en mycket detaljerad och ändå lättillgänglig genomgång av många aspekter på ämnet. Länk 2 innehåller en video som visar hur en snökanon fungerar.
/Peter E

Nyckelord: iskristaller [5]; vatten/is [31]; *vardagsfysik [60];

1 http://travel.howstuffworks.com/snow-maker.htm
2 http://www.snow-maker.com/how.html

*

Blandat [15546]

Fråga:
Vi såg en förmiddag, när det hade varit frost på natten, något märkligt. Det var plusgrader och ingen frost kvar, men på en del döda pinnar på marken var där ca 2 cm långa istrådar i massor som tycktes komma fram innanför barken. Kan det vara ett de bildats av något mycel eller gas som strömmat ut och sedan att ånga kondenserat på dem? Kan bifoga bilder vid intresse. Mvh
/Mattias T, Svaleboskloan, Veberöd

Svar:
Mattias! Tyvärr har jag ingen aning om vad det du beskriver kan vara. Iskristaller kan anta de mest fantastiska former, se iskristaller .

Tillägg 20/12/07:

Joachim Krumlinde från Södra Sandby hörde av sig med följande:

Frostutfällningar från framför allt pinnar på marken (inte tunna kvistar), i någon mån från levande träd om de har några skador i barken, kan anta fantastiskt vackra former, långa trådar av is, som förvandlas till en våt fläck om man petar på dem. De kommer efter en hastig temperaturökning från åtskilliga minusgrader upp till ett par plusgrader, som nu i Skåne i december. Vid hastiga väderförändringar bildas rimfrost på pinnarna eftersom ytorna har lägre temperatur än luftens daggpunkt.

Chansen för frostutfällning är störst på grova pinnar eftersom de kommer att ha lägre temperatur då mer värme behöver tillföras per ytenhet för att värma en tjock gren än en smal. Men varför man får de här strukturen av tunna istrådar har jag inte förstått.

Wikipedia har en förklaring på fenomenet Frost_flowers . På något sätt skapas ett övertryck och vatten sipprar ut, antagligen genom små hål. De smala strålarna fryser till is innan de lämnat grenen och fortsätter att tryckas ut till långa trådar som ser ut ungefär som spunnet socker (länk 1: the ice appears to be extruded from the stem like toothpaste from a tube).

Bilden nedan på en fin frostblomma är © Joachim Krumlinde. Tack Joachim för input och bild!

Fenomenet kallas håris, se Håris och nedanstående länkar.



/Peter E

Nyckelord: iskristaller [5];

1 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/haris-1.3902
2 http://www.svt.se/vader/har-is

*

Blandat [12554]

Fråga:
Hur uppkommer snökristaller och varför ser de så olika ut?
/Veckans fråga

Ursprunglig fråga:
Hej! Hur kommer det sig att det kan bli skitsnygga stora kristaller på t.ex. ett biltak eller en fönsterruta? Dom är ju jätte konstiga och ligger i en slags ordning, som en bild?
/Oskar E, knnaspsskola, falköping

Svar:
Oskar! Detta är ett mycket komplicerat ämne och det är mycket vi inte förstår. Jag är definitivt ingen expert på ämnet. Låt oss börja med vad en kristall är: Nationalencyklopedin (NE) säger: kristall är fast fas som byggs upp genom periodisk upprepning i tre dimensioner av ett arrangemang eller motiv av atomer. NE skriver emellertid inte mycket om iskristaller. Iskristaller är ofta fraktaler, fraktal är en starkt sönderbruten bild eller mängd vars beståndsdelar ofta är likformiga med helheten.

Fundamentalt är en iskristall en fast sammansättning av vattenmolekyler (H2O). Kristallen hålls ihop av s.k. vätebryggor som är två syreatomer som binds med en mellanliggande väteatom: O-H-O, se figuren i fråga 17391 . Jag misstänker att en anledning till de många olika formerna av iskristaller är den udda vinkeln 104.45o mellan H-O-H i den fria vattenmolekylen.

Water Structure and Science innehåller det mesta man behöver veta om vattenmolekylen och lite till. Bland annat finns det beskrivning på flera olika varianter av is.

Man kan tycka att eftersom vattenmolekyler bildar hexagonala (sexkantiga) kristaller så borde alla snöflingor bestå av en hexagonal kristall. Det fungerar emellertid inte så. En snöflinga är flera millimeter stor, dvs mycket stor i förhållande till vattenmolekylernas storlek. Flingan bildas genom att fria vattenmolekyler (vattenånga) fastnar på ett litet kristallämne eller någon annan liten partikel (aerosol). Denna process är slumpmässig, och vad som bildas är inte en stor kristall utan många små kristaller som slumpmässigt växer i olika riktningar. I själva verket är de flesta snöflingor ganska oregelbundna. De vackra symmetriska är rätt sällsynta men det är oftast dessa man väljer ut för illustrationer. Alla symmetriska flingor uppvisar emellertid på mågot sätt den hexagonala grundsymmetrin.

Vad gäller iskristaller har jag hittat en mycket bra och innehållsrik sajt: SnowCrystals.com, your online guide to snowflakes, snow crystals, and other ice phenomena . Läs först Snowflake Physics, A Snowflake Primer och Snowflake Physics, Snowflake Branching. Se även länk 1.

Bilderna nedan på iskristaller är från Wilson Bentley, The Snowflake Man (bilderna i public domain).



/Peter E

Nyckelord: iskristaller [5]; vatten/is [31];

1 http://www.thenakedscientists.com/HTML/articles/article/science-of-snowflakes/

*

Blandat [1318]

Fråga:
Hej! Jag vill veta varför snöflingor alltid är olika. En vän till mig har försökt förklara, och han sa att det var för att bindningen mellan vätet och syret bildar en "krökt" bindning. Nu undrar jag; det kommer väl sannolikt hända (kanske det redan har) att det bildas två likadana snöflingor. Jag menar, hur många flingor har det inte redan snöat? Tack på förhand. Lucy
/Lucy P, Heleneholm, malmö

Svar:
Snöflingor har oftast en sexkantig symmetri. Det innebär att om man roterar flingan 60o så ser den likadan ut. Men precis som Du säger så finns det otroligt många olika former. Alla är nog inte olika, men hur ska vi kunna veta detta utan att jämföra alla?

Läs Det finns en trevlig bok om olika snökristaller och snösorter: Edward R. LaChapelle, "Field guide to Snow Crystals", University of Washington Press, 1969.

Försök på biblioteket. De kanske kan hitta den till Dig!
/GO

Nyckelord: iskristaller [5];

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.