Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 4 frågor/svar hittade Materiens innersta-Atomer-Kärnor [20405] Svar: Se fråga 13117 för deuterium från big bang och fråga 18793 för förekomst på olika ställen. Det finns massor av information om tungt vatten och deuterium: Heavy_water , Deuterium#Abundance , Vienna_Standard_Mean_Ocean_Water , Isotopes_of_hydrogen och länk 1. Se även Norwegian_heavy_water_sabotage , vilket är det närmaste norska fjordar med tungt vatten man kan komma. Nyckelord: grundämnen, förekomst [4]; 1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/Astro/deuabund.html Universum-Solen-Planeterna [18793] Ursprunglig fråga: Svar: Förhållandet i förekomst fdp = 2H/1H (deuterium/protium, förhållandet mellan antalet kärnor) varierar mycket på olika ställen i universum. Nästan allt deuterium bildades strax efter Big Bang. Som synes i figuren i fråga 13117 var fdp = 4*10-5/(0.75*2) = 2.7*10-5 strax efter Big Bang. (2:an kommer av att figuren ger förekomsten uttryckt i massa.) Detta är troligen värdet i jätteplaneterna. I stjärnor reagerar (förbränns) deuterium mycket tidigt, så förekomsten är mycket låg. I jordens hav är fdp = 1.5576*10-4 alltså mycket högre än värdet vid Big Bang. Orsaken är att masskillnaden mellan isotoperna är mycket stor, så protium är mycket mer lättrörligt och försvinner lättare från jorden. Wikipedia har en mycket bra sammanfattning av deuteriumförekomsten: Deuterium . Nyckelord: grundämnen, förekomst [4]; nyheter [11]; 1 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5307600 Materiens innersta-Atomer-Kärnor [17803] Svar: Fasta ämnens densiteter finns på WebElements - density of elements . Där kan man se att Li är lättast och Ir har högst densitet av de ämnen som finns naturligt. Nyckelord: grundämnen, förekomst [4]; Universum-Solen-Planeterna [17562] Svar: Det som gör att kol har så många allotroper (Allotropes_of_carbon ) är att kol har fyra bindningar som kan binda till andra kolatomer. I diamant är alla fyra aktiva, vilket gör diamant till det hårdaste naturligt förekommande ämnet. I de övriga allotroperna är tre bindningar aktiva, och man får tvådimensionella strukturer. Kol är det fjärde ämnet i förekomst i universum. Det är bara väte, helium och syre som förekommer mer. Nedanstående figur från Wikimedia Commons visar förekomsten i solsystemet för alla ämnen (Abundance_of_the_chemical_elements ). Eftersom solen dominerar vad gäller solsystemets massa gå ger figuren i princip solens sammansättning. Alla ämnen från kol och uppåt har tillverkats i stjärnor (se grundämnen, bildandet av ) - vid Big Bang bildades i stort sett bara väte och helium. Förekomsten av ämnen tyngre än helium (vilka astronomerna benämner metaller) varierar mycket beroende på vilket gasmoln en stjärna har bildats ur. Om det funnits många stjärnor som producerat metaller och spritt ut dessa i rymden, så innehåller stjärnan mycket metaller. Om en stjärna bildats direkt ut Big Bang material, så innehåller den inga metaller. De stjärnor som innehåller mycket metaller har mycket högre sannolikhet att kunna bilda planetsystem. Förekomsten av grundämnen i planeter, kometer etc. varierar mycket beroende på vilka kemiska föreningar som bildas, vid vilken temperatur (avstånd från stjärnan) planeten bildas, och förekomsten av strålningstryck som blåser bort gasen. Jätteplaneterna Jupiter och Saturnus har av dessa skäl en helt annan sammansättning än de jordlika planeterna. Vad gäller kolförekomsten på jorden kan man se från figuren i fråga 14739 att det mesta kolet förekommer som kalksten och organiskt material i sedimentära bergarter. Nyckelord: grundämnen, förekomst [4]; kol [3]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.