Välkommen till Resurscentrums frågelåda!

 

Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning
(tips för sökningen).
Använd diskussionsforum om du vill diskutera något.
Senaste frågorna. Veckans fråga.

5 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [20268]

Fråga:
Hej! I UNT(Upsala Nya Tidning) finns i dag en artikel om att man funnit universums äldsta spår av syre. En mening lyder: Några miljoner år efter Big Bang var universum en mörk, kall plats utan stjärnor, fylld av ett moln neutrala väteatomer. Var universum verkligen en kall, mörk plats vid t ex 10 miljoner års ålder? Vad menas med att universum var kallt? Vad är temperatur i sammanhanget?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Tidningsartikeln som ligger bakom Science-artikeln (länk 1) är korrekt även om det låter konstigt. I länk 2 finns en sammanställning av olika epoker i big bang teorin.

Från början var universum mycket hett och det var jämvikt mellan strålning och materia. Strålningen kunde jonisera väte och helium (som i stort sett var vad materien bestod av) och det fanns fria elektroner. Efter c:a 380000 år hade temperaturen sjunkit till 3000 K, så energin räckte inte till för att jonisera väte och helium. Materien och strålningen frikopplas, och vi kan i dag observera strålningen rödförskjuten till 3 K (kosmisk bakgrundsstrålning).

Vid 500 miljoner år har strålningen temperaturen 10 K och materien strålar inte, så man får säga att det var mörkt och kallt (Chronology_of_the_universe#Dark_Ages ). Vid 500 miljoner år började stjärnor bildas och man fick vad som kallas den andra jonisationen. De stjärnor som bildades var massiva och utvecklades mycket snabbt. De slutade som supernovor, så de tunga ämnen som bildats spreds ut i omgivningen. Det är syret som bildats i denna process man detekterat. Se även Reionization .
/Peter E

Nyckelord: grundämnen, bildandet av [5]; big bang [32]; kosmisk bakgrundsstrålning [14];

1 http://science.sciencemag.org/lookup/doi/10.1126/science.aaf0714
2 http://www.uni.edu/morgans/astro/course/Notes/section3/bigbang.html

*

Universum-Solen-Planeterna [16971]

Fråga:
Vi såg en film i skolan om big bang. Där sade de att de stora gasmolnen i staten drog ihop sig och blev tätare på en del ställen. Det var denna täta gasmassa som blev stjärnor. När stjärnan blev gammal exploderade den och då blev det kvar grus, sten och skräp. Dessa stenar smälte sedan ihop till planeter. Nu undrar jag. Var kommer stenarna och gruset ifrån eftersom det bara var gas i molnet. Min fröken kunde inte svara. Jag skickar med frökens mailadress. Tack på förhand, Benjamin.
/Benjamin M, Mössebergsskolan, Falköping

Svar:
Benjamin! Det är en målande och i stort sett korrekt beskrivning du ger av Big Bang och produktion av grundämnena. De ämnen som blir till grus och stenar bildas i stora stjärnor och sprids ut genom explosioner. I stjärnan är dessa ämnen gasformiga (egentligen laddade joner, vad man kallar plasma), men när de kommer ut i rymden kyls de av och kan kondenseras till stoft. Från den gas som redan fanns och detta stoft kan sedan nya stjärnor och planetsystem bildas.

Se vidare Nukleosyntes och fråga 13226 .
/Peter E

Nyckelord: grundämnen, bildandet av [5];

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [16149]

Fråga:
Hej! Jag undrar vilken hastighet partiklar i atmosfären kolliderar i och vad som händer då? Och om partiklar som färdas i hög hastighet ute i rymden kan kollidera med varandra och vad som händer då.
/Camilla D, Haninge Fria Gymnasium, Haninge

Svar:
Milla! Jag antar du refererar till kosmisk strålning. Partiklarna har hastigheter mycket nära ljushastigheten. Energin kan vara så hög som 1020 eV, dvs över en joule! Sannolikheten för kollisioner i rymden är ganska liten (rymden är ganska tom), men kollisioner förekommer. Man får då vad man kallar för spallation, dvs atomkärnorna slås sönder till lätta kärnor och protoner/neutroner. Man tror att denna processen är viktig för produktionen av de lätta ämnena Li, Be och B, se Spallation#Nuclear_spallation .
/Peter E

Nyckelord: grundämnen, bildandet av [5];

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor, Universum-Solen-Planeterna [13226]

Fråga:
När universum var nytt fanns bara två atomslag. Hur kan det idag finnas över hundra?
/andi h, skiftinge-h, Eskilstuna

Svar:
Vi universums födelse Big Bang bildades bara väte och helium. Alla övriga grundämnen har bildats i stjärnor. Först bildas 12C av tre 4He. Sedan bildas ämnen upp till järn-kobolt-nickel genom kärnreaktioner med 4He och 1H (protoner). Tyngre ämnen nära stabilitetslinjen bildas med succesiv neutroninfångning. Övriga, bland annat mycket tunga ämnen som uran, bildas vid supernovaexplosioner (en stjärna kollapsar till en neutronstjärna) av ett enormt stort flöde av neutroner. Vid supernovaexplosionen sprids de nybildade tunga grundämnena ut i de interstellära gasmolnen, så att dessa kan ingå i nästa generation stjärnor och planeter.

Se vidare Nuclear_astrophysics .
/Peter E

Nyckelord: grundämnen, bildandet av [5];

*

Universum-Solen-Planeterna [13117]

Fråga:
Varifrån kommer huvuddelen av de atomer som återfinns i en potatis?
/Eva N, Brunn, Ingarö

Svar:
Varför just en potatis? Alla atomer tyngre än helium kommer från processer i stjärnor. Här är en kort sammanfattning:

När universum "skapades" i Big Bang bestod det av energi, kvarkar och leptoner (de fundamentala partiklar som bygger upp all materia). Kvarkarna slog sig ihop till neutroner och protoner.

Inom några minuter bildades även helium från protoner och neutroner, se nedanstående bild som visar förekomsten av lätta kärnor sekunder efter Big Bang. Egentligen bildades protoner (75%) och He-kärnor (25%) eftersom universum fortfarande var mycket varmt - elektronerna var fortsatt fria.

När universum svalnat tillräckligt - eftersom universum expanderar så svalnar det hela tiden - bands elektronerna vid protonerna och He-kärnorna (efter c:a 379000 år, se fråga 11987 ). När temperaturen sjunkit ytterligare bildades stjärnor av en del av gasen.

Först producerar stjärnorna mer helium från vätet i centrum (där det är varmast, 10-20 miljoner grader). När vätet i centrum tar slut ökar temperaturen till c:a 100 miljoner grader och tre heliumkärnor kan slå sig samman till kol-12. Processen fortsätter sedan, och genom infångning av vätekärnor och heliumkärnor bildas alla ämnen upp till järn.

Tyngre kärnor bildas genom att neutroner fångas in. Speciellt vid våldsamma utbrott en stjärna kan få mot slutet av sitt liv - s.k. supernovautbrott - förekommer mycket neutroner. Då bildas alla tunga grundämnen, och alla ämnen spids ut i rymden för att senare kunna ingå i nybildade stjärnor och planeter. Carl Sagan (se Carl_sagan ) uttryckte det poetiskt att vi kommer från stjärnstoft (stardust). Se även länk 1 nedan.



/Peter E

Nyckelord: grundämnen, bildandet av [5];

1 http://www.astronomynotes.com/evolutn/s7.htm

*

Ämnesområde
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)
 
 

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

- fråga gärna här.

 

 

Frågelådan innehåller 7168 frågor med svar.
Senaste ändringen i databasen gjordes 2017-07-06 14:08:20.


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.