Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 3 frågor/svar hittade Universum-Solen-Planeterna [17562] Svar: Det som gör att kol har så många allotroper (Allotropes_of_carbon ) är att kol har fyra bindningar som kan binda till andra kolatomer. I diamant är alla fyra aktiva, vilket gör diamant till det hårdaste naturligt förekommande ämnet. I de övriga allotroperna är tre bindningar aktiva, och man får tvådimensionella strukturer. Kol är det fjärde ämnet i förekomst i universum. Det är bara väte, helium och syre som förekommer mer. Nedanstående figur från Wikimedia Commons visar förekomsten i solsystemet för alla ämnen (Abundance_of_the_chemical_elements ). Eftersom solen dominerar vad gäller solsystemets massa gå ger figuren i princip solens sammansättning. Alla ämnen från kol och uppåt har tillverkats i stjärnor (se grundämnen, bildandet av ) - vid Big Bang bildades i stort sett bara väte och helium. Förekomsten av ämnen tyngre än helium (vilka astronomerna benämner metaller) varierar mycket beroende på vilket gasmoln en stjärna har bildats ur. Om det funnits många stjärnor som producerat metaller och spritt ut dessa i rymden, så innehåller stjärnan mycket metaller. Om en stjärna bildats direkt ut Big Bang material, så innehåller den inga metaller. De stjärnor som innehåller mycket metaller har mycket högre sannolikhet att kunna bilda planetsystem. Förekomsten av grundämnen i planeter, kometer etc. varierar mycket beroende på vilka kemiska föreningar som bildas, vid vilken temperatur (avstånd från stjärnan) planeten bildas, och förekomsten av strålningstryck som blåser bort gasen. Jätteplaneterna Jupiter och Saturnus har av dessa skäl en helt annan sammansättning än de jordlika planeterna. Vad gäller kolförekomsten på jorden kan man se från figuren i fråga 14739 att det mesta kolet förekommer som kalksten och organiskt material i sedimentära bergarter. Nyckelord: grundämnen, förekomst [4]; kol [3]; Blandat [14739] "Koldioxid i träd slipper ur fångenskapen och återgår till atmosfären så fort träden dör sin naturliga död, eller om de huggs ner eller drabbas av skadeinsekter eller om skogsbrand bryter ut. Följaktligen kan kolsänkor i ett längre perspektiv omöjligen kompensera för att de uråldiga magasinen av koldioxid frigörs till atmosfären, där de stannar i växthuskupan i hundratals år." Men trädet kan väl ändå inte suga upp all koldioxid och lagra det i sig? Träden omvandlar väl koldioxid till syre och kol? Och sedan om trädet brinner upp så blir det en liten kolhög, men det kan väl inte bli samma mängd koldioxid som trädet "sugit upp"? Eller har jag fått allt om bakfoten nu... Svar: Fråga 13757 beskriver den organiska CO2-cykeln. CO2 frigörs alltså när trädet brinner eller ruttnar. Å andra sidan binds CO2 när trädet växer. Så det jämnar ut sig i längden - därför ökar träd och andra nutida växter inte CO2-halten. Mycket gamla rester av växter (olja, kol, fossilgas) ger däremot upphov till en ökning. Se även växthuseffekten . Bilden nedan visar i vilken form kolet finns på jorden (från länk 1). Nyckelord: koldioxidcykeln [6]; kol [3]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [10750] Svar: Se även fråga 1807 Nyckelord: kol [3]; 1 http://www.linnaeus.uu.se/online/fysik/mikrokosmos/fyfulleren.html Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.