Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
294 frågor / svar hittades
Gymnasium: Värme [8315]
Fråga:
Blir Helium kallare än luft vid dekompression? Eller är det ingen skillnad?
/Anna B, Stagneliusskolan, Kalmar 2001-04-22
Blir Helium kallare än luft vid dekompression? Eller är det ingen skillnad?
/Anna B, Stagneliusskolan, Kalmar 2001-04-22
Svar:
Vid måttliga tryck och någorlunda höga temperaturer kan både luft och
helium betraktas som ideala gaser, och då är det ingen skillnad.
/KS 2001-04-23
Vid måttliga tryck och någorlunda höga temperaturer kan både luft och
helium betraktas som ideala gaser, och då är det ingen skillnad.
/KS 2001-04-23
: Värme [8322]
Fråga:
Hej,,
Har ett problem som någon klurig person hos er kanske skulle kunna hjälpa till
med. Började med ett så simpelt vardagsproblem som att byta backljuslampan på
bilen. Hittade en ny 50W-lampa (Mot standard 21W). 50W-lampan är dessutom
Halogen. Det jag började fundera över var hur bilen skulle reagera på
50W-lampan. Har räknat på effekten vs. kabelarean och det ska inte vara
några problem under den relativt korta tid som lampan är tänd. Kom sedan
att tänka på värmen och där blev ekvationen svårare. Måste se till så att
lamp-huset klarar av värmeökningen. Om det nu blir någon?? Därav frågan
till er.
Har kollat på specifikationen på lampan som är ganska bristfällig.
Det enda den säger är att lampans ljusutbyte/candlepowers är 108 ca
(Candela) (jämfört med originallampans 32 ca). Planen var att konvertera
detta till lm (Lumen) för att kunna gå vidare med lm/W och därigenom hitta
effektfördelningen mellan värme och ljus med hänsyn tagen till Wolfram vs.
Halogen (senare problem). Problemet kom ganska tidigt när 1 lm är den
ljusmängd som 1 ca lyser med på 1 m2. Eller tvärt om med definitionen
på Candela som skulle vara luminitet i given riktning från en källa som
har radient intensitet i den riktningen med 1/683 Watt per steradian.
Detta är säkert en ganska enkel ekvation för någon som har jobbat/räknat
en del med ljus och det finns säkert en lättare konverteringsmodell.
Den sista biten som saknas är effektfördelningen mellan de olika lampsorterna.
Kanske finns någon tabell för detta??
Hoppas att den store Fysikern kan komma fram till något med det lilla
ingångsdata som finns så jag vet om jag kommer att bränna upp lampglaset
på bilen eller inte. Tänk vad en bil kan ställa till med,, ,
Tack på förhand!
/Emil Ã, Norrtälje 2001-04-23
Hej,,
Har ett problem som någon klurig person hos er kanske skulle kunna hjälpa till
med. Började med ett så simpelt vardagsproblem som att byta backljuslampan på
bilen. Hittade en ny 50W-lampa (Mot standard 21W). 50W-lampan är dessutom
Halogen. Det jag började fundera över var hur bilen skulle reagera på
50W-lampan. Har räknat på effekten vs. kabelarean och det ska inte vara
några problem under den relativt korta tid som lampan är tänd. Kom sedan
att tänka på värmen och där blev ekvationen svårare. Måste se till så att
lamp-huset klarar av värmeökningen. Om det nu blir någon?? Därav frågan
till er.
Har kollat på specifikationen på lampan som är ganska bristfällig.
Det enda den säger är att lampans ljusutbyte/candlepowers är 108 ca
(Candela) (jämfört med originallampans 32 ca). Planen var att konvertera
detta till lm (Lumen) för att kunna gå vidare med lm/W och därigenom hitta
effektfördelningen mellan värme och ljus med hänsyn tagen till Wolfram vs.
Halogen (senare problem). Problemet kom ganska tidigt när 1 lm är den
ljusmängd som 1 ca lyser med på 1 m2. Eller tvärt om med definitionen
på Candela som skulle vara luminitet i given riktning från en källa som
har radient intensitet i den riktningen med 1/683 Watt per steradian.
Detta är säkert en ganska enkel ekvation för någon som har jobbat/räknat
en del med ljus och det finns säkert en lättare konverteringsmodell.
Den sista biten som saknas är effektfördelningen mellan de olika lampsorterna.
Kanske finns någon tabell för detta??
Hoppas att den store Fysikern kan komma fram till något med det lilla
ingångsdata som finns så jag vet om jag kommer att bränna upp lampglaset
på bilen eller inte. Tänk vad en bil kan ställa till med,, ,
Tack på förhand!
/Emil Ã, Norrtälje 2001-04-23
Svar:
Lamptillverkarna har säkert möjlighet att göra sådana beräkningar,
men det lönar sig knappast för dig att ge dig på det. Det finns för
många okända parametrar. Tejpa i stället fast en termometer på strålkastaren,
och registrera hur temperaturen ändras med tiden. Om inget konstigt
händer innan sluttemperaturen uppnåtts, bör det funka.
OBS! Ge noga akt på vad som händer under uppvärmningen, så att du vid
bekov kan avbryta experimentet innan det sker något katastrofalt.
/KS 2001-04-23
Lamptillverkarna har säkert möjlighet att göra sådana beräkningar,
men det lönar sig knappast för dig att ge dig på det. Det finns för
många okända parametrar. Tejpa i stället fast en termometer på strålkastaren,
och registrera hur temperaturen ändras med tiden. Om inget konstigt
händer innan sluttemperaturen uppnåtts, bör det funka.
OBS! Ge noga akt på vad som händer under uppvärmningen, så att du vid
bekov kan avbryta experimentet innan det sker något katastrofalt.
/KS 2001-04-23
Gymnasium: Värme [8347]
Fråga:
Jag undrar om smältpunkt och fryspunkt alltid at samma för ett ämne tex,
ett ämne fryser vid -5 grader, men det börjar inte smälta förrän vid 0 grader
/Fredrik E, citadell, malmö 2001-04-24
Jag undrar om smältpunkt och fryspunkt alltid at samma för ett ämne tex,
ett ämne fryser vid -5 grader, men det börjar inte smälta förrän vid 0 grader
/Fredrik E, citadell, malmö 2001-04-24
Svar:
Normalt sett är smältpunkt och fryspunkt samma, men det finns undantag.
Svavel uppför sig mycket komplicerat i detta avseende. Slå på svavel
i Nationalencyklopedin
! Sedan har vi fenomenet med underkylning. Rent vatten
kan kylas till åtskilliga minusgrader utan att det fryser. Slänger man i
ett sandkorn fryser det snabbt.
/KS 2001-04-25
Normalt sett är smältpunkt och fryspunkt samma, men det finns undantag.
Svavel uppför sig mycket komplicerat i detta avseende. Slå på svavel
i Nationalencyklopedin
! Sedan har vi fenomenet med underkylning. Rent vattenkan kylas till åtskilliga minusgrader utan att det fryser. Slänger man i
ett sandkorn fryser det snabbt.
/KS 2001-04-25
Gymnasium: Värme [8351]
Fråga:
Hejsan frågelådan!
Det är så att jag har hamnat i en tvist om en fysik fråga.
Den handlar om varför det går så trögt att öppna en frys
precis precis efter man har stängt den. Jag höll med om
det men att det bara gällde gamla frysar. Jag ansåg att
det gick lättare med nya frysar att öppna. Min lärare sa
då att det var tvärtom. Jag testa det här hemma för att
bevisa att jag hade rätt och då stämde det som jag hade sagt.
Så min fråga är:
Ligger det någon ny teknik bakom det här med nya frysar eller är det
nått annat som gör att det går lättare att öppna frysdörren?
Hoppas ni kan svara så jag kan bevisa för min lärare att jag har rätt teoretiskt också!
Tack på förhand!
Jonas
/Jonas P, ABB Industrigymnasium, Västerås 2001-04-25
Hejsan frågelådan!
Det är så att jag har hamnat i en tvist om en fysik fråga.
Den handlar om varför det går så trögt att öppna en frys
precis precis efter man har stängt den. Jag höll med om
det men att det bara gällde gamla frysar. Jag ansåg att
det gick lättare med nya frysar att öppna. Min lärare sa
då att det var tvärtom. Jag testa det här hemma för att
bevisa att jag hade rätt och då stämde det som jag hade sagt.
Så min fråga är:
Ligger det någon ny teknik bakom det här med nya frysar eller är det
nått annat som gör att det går lättare att öppna frysdörren?
Hoppas ni kan svara så jag kan bevisa för min lärare att jag har rätt teoretiskt också!
Tack på förhand!
Jonas
/Jonas P, ABB Industrigymnasium, Västerås 2001-04-25
Svar:
När du öppnar frysen, rinner den kalla (och tunga) luften ut nertill,
och ersätts med luft av rumstemperatur. När du stänger dörren kyls
denna luft snabbt ner till -20 oC eller så. Då minskar trycket.
Det blir alltså undertryck i frysen. Då får man ta i ordentligt för
att öppna dörren. Hur länge detta varar beror på hur tät frysen är.
Man tycker kanske att en ny frys skulle vara tätare än en gammal.
Å andra sidan kan det ju hända att man försett nya frysar med en speciell ventil
för luftning. Vi kan alltså inte definitivt avgöra tvisten. Det viktigaste
är i alla fall att förstå fysiken bakom det hela.
/KS 2001-04-25
När du öppnar frysen, rinner den kalla (och tunga) luften ut nertill,
och ersätts med luft av rumstemperatur. När du stänger dörren kyls
denna luft snabbt ner till -20 oC eller så. Då minskar trycket.
Det blir alltså undertryck i frysen. Då får man ta i ordentligt för
att öppna dörren. Hur länge detta varar beror på hur tät frysen är.
Man tycker kanske att en ny frys skulle vara tätare än en gammal.
Å andra sidan kan det ju hända att man försett nya frysar med en speciell ventil
för luftning. Vi kan alltså inte definitivt avgöra tvisten. Det viktigaste
är i alla fall att förstå fysiken bakom det hela.
/KS 2001-04-25
Fråga:
Kan man med experiment fastställa absoluta nollpunkten?
/Ylva G, Nosaby, Kristianstad 2001-05-04
Kan man med experiment fastställa absoluta nollpunkten?
/Ylva G, Nosaby, Kristianstad 2001-05-04
Svar:
Den klassiska metoden att bestämma den absoluta temperaturen är gastermometern.
Man mäter till exempel trycket vid konstant volym vid 0 oC och
100 oC. Med hjälp av allmänna gaslagen kan man räkna ut absoluta
temperaturen, och därmed absoluta nollpunkten. Detta förutätter att gasen
är en ideal gas, vilket stämmer ganska bra, men inte perfekt. Sedan finns
naturligtvis mera raffinerade metoder. När man ska mäta temperaturer vid
en miljondels grad från absoluta nollpunkten, får man använda helt andra
metoder. Se vidare About Temperature och Temperature.
/KS 2001-05-04
Den klassiska metoden att bestämma den absoluta temperaturen är gastermometern.
Man mäter till exempel trycket vid konstant volym vid 0 oC och
100 oC. Med hjälp av allmänna gaslagen kan man räkna ut absoluta
temperaturen, och därmed absoluta nollpunkten. Detta förutätter att gasen
är en ideal gas, vilket stämmer ganska bra, men inte perfekt. Sedan finns
naturligtvis mera raffinerade metoder. När man ska mäta temperaturer vid
en miljondels grad från absoluta nollpunkten, får man använda helt andra
metoder. Se vidare About Temperature
och Temperature./KS 2001-05-04
Gymnasium: Värme [8590]
Fråga:
Vad är egentligen eld?
Det borde vara energiavgivning av något slag där energin som avges
exciterar luftmolekylerna så att det sedan avges elektromagnetisk
strålning av olika våglängder som då förklarar eldens färg.
Anledningen till att den stiger upp är väl att varm luft helt enker åker uppåt?
Har jag helt fel?
/Amin S, Berzeliusskolan, Linköping 2001-05-24
Vad är egentligen eld?
Det borde vara energiavgivning av något slag där energin som avges
exciterar luftmolekylerna så att det sedan avges elektromagnetisk
strålning av olika våglängder som då förklarar eldens färg.
Anledningen till att den stiger upp är väl att varm luft helt enker åker uppåt?
Har jag helt fel?
/Amin S, Berzeliusskolan, Linköping 2001-05-24
Svar:
I en vanlig eld kommer inte ljuset från exciterade luftmolekyler. Det mesta
ljuset kommer från glödande kolpartiklar (sot). Att varm luft stiger är helt
korrekt.
/KS 2001-05-30
I en vanlig eld kommer inte ljuset från exciterade luftmolekyler. Det mesta
ljuset kommer från glödande kolpartiklar (sot). Att varm luft stiger är helt
korrekt.
/KS 2001-05-30
Gymnasium: Värme [8597]
Fråga:
Värme är ju molekylrörelse men vad är temperatur egentligen?
/Sara S, Brönja, Boden 2001-05-27
Värme är ju molekylrörelse men vad är temperatur egentligen?
/Sara S, Brönja, Boden 2001-05-27
Svar:
Temperaturen i en gas är proportionell mot molekylernas medelenergi.
I ett fast ämne får man uttrycka det lite annorlunda, men det har i alla
fall med energin att göra.
/KS 2001-05-29
Temperaturen i en gas är proportionell mot molekylernas medelenergi.
I ett fast ämne får man uttrycka det lite annorlunda, men det har i alla
fall med energin att göra.
/KS 2001-05-29
Grundskola_4-6: Värme [8663]
Fråga:
Om man klipper upp en Tepåse , ställer den som ett rör på ett bord
och tänder på överst så får du en &34;raketeffekt när påsen brunnit ner.
En uppåtgående rörelse av det som är kvar. Vad är förklaringen?
Värmeströmning av luften? Tack för svar.
/leif l, Älandsbro, Härnösand 2001-09-18
Om man klipper upp en Tepåse , ställer den som ett rör på ett bord
och tänder på överst så får du en &34;raketeffekt när påsen brunnit ner.
En uppåtgående rörelse av det som är kvar. Vad är förklaringen?
Värmeströmning av luften? Tack för svar.
/leif l, Älandsbro, Härnösand 2001-09-18
Svar:
Ett kul experiment. När påsen är nästan nedbrunnen far den upp i luften.
Varm luft stiger, vilket leder till en uppåtgående luftström. När påsen
slocknat en bit upp i luften, glöder kolet en liten stund, vilket också
ger varmluft. Vad som återstår är ett oerhört poröst och fluffigt
skelett av aska, som mycket långsamt dalar ner.
/KS 2001-09-20
Ett kul experiment. När påsen är nästan nedbrunnen far den upp i luften.
Varm luft stiger, vilket leder till en uppåtgående luftström. När påsen
slocknat en bit upp i luften, glöder kolet en liten stund, vilket också
ger varmluft. Vad som återstår är ett oerhört poröst och fluffigt
skelett av aska, som mycket långsamt dalar ner.
/KS 2001-09-20
Grundskola_7-9: Värme [8684]
Fråga:
FRÃ¥gan
hur vi ipraktiska livet andvänder oss av bimetaller???
hej då!
/Elin L, Artedieskolan, lögdeå 2001-09-20
FRÃ¥gan
hur vi ipraktiska livet andvänder oss av bimetaller???
hej då!
/Elin L, Artedieskolan, lögdeå 2001-09-20
Svar:
Bimetall består av två metallband som är ihoplimmade. Man
väljer metaller med
olika värmeutvidgningskoefficient (de ändrar längd olika mycket när
temperaturen ändras). Vid temperaturändring böjer sig bimetallbandet.
På värmeelement sitter ofta en termostat för temperaturreglering.
Den innehåller ett bimetallband.
/KS 2001-09-21
Bimetall består av två metallband som är ihoplimmade. Man
väljer metaller med
olika värmeutvidgningskoefficient (de ändrar längd olika mycket när
temperaturen ändras). Vid temperaturändring böjer sig bimetallbandet.
På värmeelement sitter ofta en termostat för temperaturreglering.
Den innehåller ett bimetallband.
/KS 2001-09-21
Fråga:
Vid vilken temperatur är kokpunkten för vatten
om man befinner sej på Mount Everests topp?
/Filip J, Östra skolan, Luleå 2001-09-26
Vid vilken temperatur är kokpunkten för vatten
om man befinner sej på Mount Everests topp?
/Filip J, Östra skolan, Luleå 2001-09-26
Svar:
Först får vi ta reda på hur högt Mount Everest är. Detta hittar i Wikipedia:Mount_Everest - 8848 m.
Sedan behöver vi atmosfärstrycket på höjden 8848 m. Detta kan vi beräkna med kalkylatorn under länk 1. Om vi fyller i atmosfärens standardtryck 101.3 kPa och höjden 8848 m får vi ett tryck på 37 kPa.
Slutligen använder vi kalkylatorn under länk 2 (bilden nedan) för att beräkna kokpunkten. Vi fyller i standardtrycket 101.3 kPa, standardkokpunkten 100oC och trycket 37 kPa. Kalkylatorn räknar då ut kokpunkten 75oC.
I Saturated Vapor Pressure for Water finns tabeller för vattnets ångtryck både vid normala temperaturer och vid höga temperaturer. Dessa tabeller kan användas för att uppskatta kokpunkten vid olika tryck.
Först får vi ta reda på hur högt Mount Everest är. Detta hittar i Wikipedia:
Sedan behöver vi atmosfärstrycket på höjden 8848 m. Detta kan vi beräkna med kalkylatorn under länk 1. Om vi fyller i atmosfärens standardtryck 101.3 kPa och höjden 8848 m får vi ett tryck på 37 kPa.
Slutligen använder vi kalkylatorn under länk 2 (bilden nedan) för att beräkna kokpunkten. Vi fyller i standardtrycket 101.3 kPa, standardkokpunkten 100oC och trycket 37 kPa. Kalkylatorn räknar då ut kokpunkten 75oC.
I Saturated Vapor Pressure for Water
finns tabeller för vattnets ångtryck både vid normala temperaturer och vid höga temperaturer. Dessa tabeller kan användas för att uppskatta kokpunkten vid olika tryck.
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar