Svar:
Den klassiska metoden att bestämma den absoluta temperaturen är gastermometern.
Man mäter till exempel trycket vid konstant volym vid 0 ^oC och
100 ^oC. Med hjälp av allmänna gaslagen kan man räkna ut absoluta
temperaturen, och därmed absoluta nollpunkten. Detta förutätter att gasen
är en ideal gas, vilket stämmer ganska bra, men inte perfekt. Sedan finns
naturligtvis mera raffinerade metoder. När man ska mäta temperaturer vid
en miljondels grad från absoluta nollpunkten, får man använda helt andra
metoder. Se vidare About Temperature och Temperature.
/KS 2001-05-04

Svar:
Normalt minskar densiteten när temperaturen ökar. Det beror på att volymen
ökar, medan massan är konstant.
Ett bra exempel är en gammaldags sprittermometer.
Både glaset och spriten utvidgas när de värms upp, men spriten utvidgas mera.

Albert Engström ritade för hundra år sedan en teckning föreställande
Kolingen och Bobbans broder (tror jag) en kall vinterdag betraktande en
stor sprittermometer.

Bobbans broder: Du, vi knackar sönder den, så får vi oss en hutt.

Kolingen: Nej, vi väntar till midsommar, då får vi mera.

Hade han rätt?
/KS 2002-02-04

Svar:

En termometer visar alltid sin egen temperatur. När du lindar in den i en päls får du en bra isolator som gör att termometern byter värme långsammare med luften runt omkring. Men pälsen skapar ingen egen värme. Om termometern och pälsen redan har samma temperatur som rummet ändras termometern inte. Den blir varken varmare eller kallare än omgivningen bara för att den är insvept.

Samma princip gäller som när du själv använder päls på vintern den hindrar kroppsvärmen från att försvinna och därför känns det varmare men den värmer inte upp något som redan har samma temperatur.

Se Termometer, Värmeisolering och Konduktion

/Lars 2026-03-31