Svar:
Detta är en mycket svår fråga att svara på
eftersom våra kunskaper om vad som orsakar cancer
är begränsade. Cancer har att göra med avvikelser
i cellernas reproduktionssystem, det vill säga celldelningen.
Cancercellerna delar sig hastigare än normala celler.

Informationen om hur celldelning skall gå till
finns i cellkärnan som DNA (generna). Om DNA-molekylen
skadas av strålning kan cellen dö (vilket inte är
så allvarligt som det låter så länge det inte rör
sig om alltför många celler).

Mindre skador kan också leda till förändringar i generna som på sikt kan leda till avvikelser i celldelningen, vilket
kan vara cancer.

För mer information i detta ämne se frågelådan Fråga en strålningsfysiker.
/Peter Ekström, KS 1999-03-06

Svar:
Mja, man kan inte göra en egen atom i den meningen att den blir unik. Däremot kan man med kärnreaktioner (med acceleratorer eller kärnreaktorer) förvandla en sorts atom till en annan. Man kan alltså bombardera bly med partiklar och göra t.ex. guld. Problemet är att denna metod är dyrare än att köpa guldet.
/Peter Ekström 1997-11-28

Svar:
Nej, positivt betasönderfall är inte möjligt, eftersom kväve-14 är mer stabilt
(har lägre energi) än kol-14. Kol-14 (eller ¹⁴C som kärnfysiker skriver)
bildas genom en kärnreaktion i atmosfären: n + ¹⁴N -> ¹⁴C + p.
Neutronerna (n) kommer från andra reaktioner när laddade partiklar
från den kosmiska strålningen kolliderar med atmosfären.

Se vidare Carbon-14.

/Peter Ekström, KS 1999-08-27

Svar:
De flesta anställda arbetar i områden som inte har mycket högre strålningsnivå än den naturliga bakgrunden. När man gör reparationer i områden med hög strålnivå (t.ex. reaktortanken), så använder man sig av robotarmar så långt det går. När det inte räcker till går man in med skyddskläder under så kort tid som möjligt.

För att anställda inte av misstag skall bära med sig något radioaktivt, har man utpasseringskontroll. Det var vid denna kontroll i Forsmark som man 1986 upptäckte strålningen som kom från Chernolbyl.

Alla anställda på kärnkraftverk har en filmbricka, som kontrolleras regelbundet. På så sätt kan man kontrollera att ingen får för hög stråldos.
/Peter Ekström 1997-12-01

Svar:
1) Man skall inte se elektronfördeningen i en atom alltför bokstavligt: elektronera finns i "skal", men skalen är ganska "suddiga", så en elektron kan befinna sig långt ifrån skalet. Det finns t.ex. en viss sannolikhet att en elektron från K-skalet befinner sig inne i kärnan. Den kan då ge upphov till processer som inre konversion och elektroninfångning. 2) Se länken nedan till en tidigare fråga. 3) I princip är det så, eftersom neutronen är radioaktiv. Jag skulle emellertid föredra att inte använda uttrycket 'radioaktiv strålning'. Den korrekta termen är 'joniserande strålning', eftersom den direkt eller indirekt kan jonisera materia (och därmed förorsaka skador).
/Peter Ekström 1998-02-16

Svar:
När det gäller grundämnen, så finns det en utmärkt webb-sajt som heter WebElements. Om man klickar på polonium (Z=84) och Historical så
får man följande information: "Polonium was the first element discovered by Marie Sklodowska Curie in 1898, while seeking the cause of
radioactivity of pitchblende from Joachimsthal, Bohemia. It required several tonnes of pitchblende to produce very
small amounts of polonium."

Övning: Försök själv att hitta
motsvarande information om cesium.
/Peter Ekström 1998-02-16

Svar:
En intressant och klassisk fråga! Newton skulle svarat ja på frågan (han ansåg världen vara deterministisk, DeterminismQuantum_mechanics_and_classical_physics),
men i dag vet vi att det finns två begränsningar: kaos och kvantmekanik.

Kaos: i praktiken kan man inte bestämma alla atomers exakta position, det finns alltid en osäkerhet. Om systemet är komplicerat,
så händer det ofta att om man ändrar begynnelsevärdena med mindre än
osäkerheten, så blir utvecklingen av systemet helt olika. Man säger
att man har ett "kaotiskt system". Detta kallas i meteorologin för "fjärilseffekten", och är anledningen till att man inte kan förutsäga väder för längre tid än ungefär 10 dagar, se länk 1. Nedan visas ett exempel på ett kaotiskt system kallat Lorenz_attractor. Se Chaos_theory för mer om kaotiska system.

Kvantmekanik: Heisenbergs obestämdhetsrelation förbjuder att man
bestämmer till exempel läge och hastighet (egentligen rörelsemängd) hos en partikel med stor noggrannhet. Detta var den del av kvantmekaniken som Einstein inte gillade och förde många diskussioner med Niels Bohr om. Senare experiment har visat att Einstein hade fel, se fråga [1513]. Se vidare Heisenberg_uncertainty_principle och OsäkerhetsprincipenTolkningar.

/Peter Ekström 1999-06-27

Svar:
På sätt och vis båda påståendena korrekta! Gravitationen är vad gäller styrkan den svagaste kraften. På stora avstånd är den emellertid den starkaste. Det beror på att två av de starkare krafterna (den starka färgkraften och den svaga) har mycket kort räckvidd (ungefär storleken av en proton eller en neutron) eftersom förmedlingspartiklarna har vilomassor som är större än noll.

Då återstår bara gravitation och elektromagnetisk växelverkan. Den senare verkar ju mellan objekt med olika laddning. Eftersom kraften är ganska stark, så strävar ett laddat föremål att samla in laddningar av motsatt laddning. Detta betyder att de flesta föremål i Universum (t.ex. stjärnor, planeter) är oladdade, och de påverkas inte av elektromagnetiska krafter.

Återstår allstå bara gravitationen, som är den dominerande kraften vad gäller Universum. Det beror alltså dels på att gravitationen har oändlig räckvidd (avtar som 1/r²) och dels på att den bara har en 'laddning', objekten kan alltså inte göra sig 'neutrala' för gravitationen genom att samla in motsatt 'laddning'.

Den yttersta manifestationen för gravitationens styrka är svarta hål. I dessa har så mycket massa samlats inom ett litet område, att materian krossas till en punkt. Man har numera, bland annat med hjälp av Hubble-teleskopet, mycket bra indirekta bevis på att svarta hål verkligen existerar. Vill du veta mer om svarta hål leta i frågelådans databas!
/Peter Ekström 2002-10-15

Svar:
1. Glödtråden går i "snirklar" därför att den behöver vara lång för att få rätt resistans så att den glöder lagom starkt. Skulle den vara rak så måste man göra den tunnare och då går den lätt av.

2. Därför att det är varmt. När man värmer en kropp rör sig atomerna allt snabbare. Om man kunde kyla till absoluta nollpunkten så skulle alla atomer ligga stilla bredvid varandra.

3. Neutriner är små masslösa partiklar som kan gå rakt igenom allting utan att stoppas. Genom våra kroppar flyger det miljarder neutriner från solen varje sekund.

4. Subkvarkar har man hittat på för att man tror att kvarkar är uppbyggda av ännu mindre partiklar. Det finns dock inget som tyder på att sådana skulle finnas.

 
/GO 1998-11-16

Svar:
Protonantalet ökar för att en neutron skickar ut en
elektron (negativt laddad, elektronsönderfall) och förvandlas till en proton (positiv). Anledningen till att detta sker är att för de tyngre radiumisotoperna finns det för många neutroner för att vara optimalt energimässigt, dvs kärnan vinner bindningsenergi genom att skicka ut en elektron.

Efter sönderfallet har vi en positivt laddad Ac-jon, som snart tar åt sig en elektron från omgivningen (i princip kunde detta vara den utsända elektronen) för att bli neutral.

För övriga sönderfallstyper gäller följande för bevarandet av laddningen:

Postitronsönderfall: kärnans laddning minskar med en enhet och vi får en negativ jon. Denna förlorar snart sin extra elektron och positronen annihilerar med en elektron. Slutresultatet blir alltså elektromagnetisk strålning (energi).

Elektroninfångning: kärnans laddning minskar med en enhet genom att en elektron från atomens elektronskal fångas in. Detta skapar en vakans i elektronskalet som snabbt fylls av andra elektroner under utsändning av röntgenstrålning. Eftersom elektronen fångas in från atomens egna elektronuppsättning är det inget problem med bevarandet av den totala laddningen.

Alfasönderfall: kärnladdningen minskar med två enheter. Dotterkärnan har alltså två elektroner för mycket. Dessa frigörs till omgivningen för att göra atomen neutral. Heliumkärnan kommer när den bromsats upp att ta till sig två elektroner. Slutresultatet blir alltså en neutral dotterkärna och en neutral helium-atom.
/Peter Ekström 1998-02-16